När barn far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, Med dr Akademiska barnsjukhuset Uppsala
Inlärningsmål Få kännedom om vad som ingår i begreppet ”barn som far illa” Få en överblick över hur vanligt problemet är i Sverige Känna till vilka konsekvenserna kan vara för barnet och för samhället Känna till det medicinska arbetssättet i samband med utredningar när barn misstänks fara illa
Barn far illa Fysiskt våld Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som upplever/bevittnar våld i hemmet Omsorgssvikt Barnmisshandel genom förfalskning av symtom (tidigare Münchhausen sydrome by proxy)
Vilka är utsatta eller i riskzonen? Ökad risk för omsorgssvikt –Psykisk sjukdom hos förälder –Psykiskt funktionshinder hos förälder eller barn –Missbruk –Annan social problematik
Vilka är utsatta eller i riskzonen? Utsatt social situation –Fattigdom –Isolering –Asylsökande –Papperslösa –Tillfällig vistelse under obestämd tid
Varför far barn illa? Oförmåga Okunskap Föräldrars egna upplevelser av utsatthet Bristande stöd ”Samhällssvikt”
Hur mycket misshandel?
Hur många sexuella övergrepp? Sexualbrott anmälningar
Hur många barn lever med psykisk misshandel eller omsorgssvikt? ?
Bara en bråkdel polisanmäls Mörkertalet Polisanmälda 10-20% Ej polisanmälda Toppen av ett isberg
Vilka är konsekvenserna för offren? Psykisk sjukdom –depression, ångest, personlighetsstörning Självskadande beteende –missbruk, ätstörningar, skärande, självmord Relationsproblem –våld, psykisk misshandel, ensamhet Sexuella störningar –hämningar, sexmissbruk, prostitution Fysiska symtom och sjukdomar –kroniska smärtor, fibromyalgi, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer... Risk att mönstret upprepas i nästa generation –avsaknad av normala gränser –störd utveckling av självbild Smärta Skador Död Akut krisreaktion Post-traumatiskt stressyndrom (PTSD) Skolproblem Beteendeproblem Dålig självkänsla Nedstämdhet Psykosomatiska symtom Akut Långsiktigt Utdraget
Konsekvenser för samhället Kostnader –Brottslighet –Kriminalvård –Förlorad arbetskraft –Sjukvårdskostnader Minskad produktivitet Försämrat mänskligt klimat –Minskad trygghet –Ökat lidande
Hur kan vi hjälpa barnen? Spridning av kunskap i samhället Professionella bedömningar av barnets fysiska och psykiska hälsa Stöd och sociala insatser för familjerna Behandlingsinsatser för barn som utsatts för trauma Noggrann rättslig hantering av misstänkta brottsfall kräver samverkan
Vårt mål är Att främja hälsa och förebygga ohälsa hos barnet och resten av familjen Allt vårt arbete ska utformas så att detta hålls i fokus Alla moment som inte har barnets hälsa i fokus behöver revideras
Barnahus - samverkan kring utsatta barn 2005 – sex verksamheter i Sverige 2012 – 30 verksamheter Samverkan mellan –Polis –Åklagare –Socialtjänst –Barnmedicin –Rättsmedicin –Barnpsykiatri Fysisk plats – samlar resurserna kring barnet
Barnahus Snabbare ärendehantering – max 2 v från samråd till förhör Ständig kompetensöverföring mellan professioner Sammanhållet för barnet
FoUU Forskning Kvalitetsarbete Utbildning i barnskyddsmedicin IPULS/SK kurser Prevention Regionalt och nationellt arbete ”Advocacy” Barnahus Socialtjänst/Kommuner Polis/Åklagare/Rättsväsend et Rättsmedicin BUP Regionalt nätverk – Örebro, Västerås, Borlänge, Gävle, Eskilstuna, Karlstad, Uppsala Barnskyddsteamet Akademiska sjukhuset Barnläkare Sjuksköterska Barnpsykolog Assistent Röntgen NCK/Gynakuten Ungdomshälsan BUP Akutmottagningen Barnakuten Barnmedicin Barnkirurgi Barnortopedi BHV/Elevhälsan Barn som far illa
Medicinsk undersökning när barn far illa Vem undersöker barn? –Barnläkare –Barnkirurg/barnurolog –Gynekolog –Rättsläkare Professionellt = koncentrerar på det medicinska Vaken patient så långt som möjligt
Undersökningens mål Identifiera skador eller tillstånd som kräver medicinsk utredning eller behandling Dokumentera skador som underlag för rättslig hantering Bekräfta barnet - se och uppmärksamma avvikelser, men ffa bekräfta det normala –Ett viktigt steg i barnets emotionella läkningsprocess
Yngre barn Bevis baserade på tolkningar av barnets beteende är inte starkt kopplade till faktiska brott Barnets berättelse om specifika situationer där misshandel/sexuella övergrepp har skett har starkast koppling till faktiska brott
Ungdomar Vanligare att gärningsmannen inte är närstående Oftast flickor som kommer till vården, sällan pojkar Söker ffa efter sexuella övergrepp Gråzonen – förhandlingsutrymmet –Vad som är tillåtet ändras beroende på situationen Alkohol/droger Visat intresse
Said 12 månader Sist du träffade Said var vid 6 månaders kontrollen, då vägde han lika mycket som när han var 4 månader gammal Föräldrarna har separerat och Said bor nu hos pappa Trots flera kallelser och telefonmeddelanden har föräldrarna inte kommit på uppföljande besök eller 10 månaderskontrollen
Att diskutera Faktorer som ger anledning till oro? Vårdpersonalens ansvar och skyldigheter Vem har mandat och kompetens att göra efterforskningar? Hur skulle du agera?
Moa 3 år Mor kommer med Moa, som inte vill sova på natten När du frågar hur det är hemma berättar mamma att det har varit bråkigt sedan Moas pappa förlorat jobbet för några månader sedan För någon vecka sedan hade han varit hotfull mot mamma, han hade inte slagit henne men hon hade blivit rädd
Att diskutera Faktorer som ger anledning till oro? Vårdpersonalens ansvar och skyldigheter Vem har mandat och kompetens att göra efterforskningar? Hur skulle du agera?
Ivar 2 månader Ivars mor är orolig. Pojken gråter hela kvällarna och läkaren på barnakuten har sagt att det är kolik Hon har inte sovit mer än någon timme i sträck de senaste veckorna Hon berättar att hon ibland tappar tålamodet och skakar till honom för att få honom att sluta gråta
Att diskutera Faktorer som ger anledning till oro? Vårdpersonalens ansvar och skyldigheter Vem har mandat och kompetens att göra efterforskningar? Hur skulle du agera?
Ungdomar Vanligare att gärningsmannen inte är närstående Oftast flickor som kommer till vården, sällan pojkar Söker ffa efter sexuella övergrepp Gråzonen – förhandlingsutrymmet –Vad som är tillåtet ändras beroende på situationen Alkohol/droger Visat intresse
Socialtjänstlagen 14 kap 1§: ”Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m.” Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område.
Ur förarbetet till socialtjänstlagen ”Anmälan skall göras till socialnämnden om något gör att nämnden behöver ingripa till underårigs skydd. Med detta avses alla de fall då det kan antas att brister i omsorgen om en underårig eller något annat förhållande i hemmet medför fara för den underåriges hälsa eller utveckling och det kan finnas anledning för socialnämnden att bevaka den unges intressen, i sista hand med stöd av LVU.” ”Bestämmelsen är utomordentligt viktig för att förhindra att barn far illa och för att möjliggöra för socialnämnden all fullgöra sina uppgifter inom omsorgerna för barn och ungdom.”
Strategier för att agera Våga se, våga fråga, våga agera Struktur i organisationen ger tydlighet –Diskutera rutiner för anmälan –Besluta om vem som anmäler Kommunikation –Skapa kontaktvägar –Träffa socialtjänsten –Rådgör vid misstanke Socialtjänsten Barnahus Diskutera fall
Du behöver inte agera ensam Diskutera rutiner innan Rådgör vid misstanke
Tack!