Våld i nära relationer För en säkrare vård (i fem steg)

En presentation över ämnet: "Våld i nära relationer För en säkrare vård (i fem steg)"— Presentationens avskrift:

1 Våld i nära relationer För en säkrare vård (i fem steg)

2 Våld i nära relationer är ett omfattande hälsoproblem med stora konsekvenser för individ och samhälle. Att uppmärksamma våld i nära relationer är en patientsäkerhetsfråga eftersom det är en viktig del av patientens anamnes. Det som skiljer våld i nära relationer från annat våld är det emotionella bandet mellan utsatt och gärningsperson vilket försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet är ofta upprepat och trappas upp över tid.

3 Talande siffror hämtade ur en befolkningsundersökning Våld och hälsa (2014) Nck Nationellt kvinnofridscentrum Socialstyrelsens dödsfallsutredning under åren fann man att 6 barn och 21 vuxna dödats. (Socialstyrelsen dödsfallsutredning publicerad 2018) Över 10 000 kvinnor, män och barn utsätts varje år för våld i nära relationer. Ett av tio barn har upplevt våld inom familjen dödades 17 kvinnor av sin partner.

4 Vi har sedan ett år tillbaka ett vägledande vårdprogram mot våld i nära relationer. Vårdprogrammet är en handfast guide för personal på samtliga vårdnivåer. Uppbyggt i fem steg med rubrikerna Upptäcka, Bemöta, Dokumentera, Hänvisa och Anmäla vid misstanke om barn som far illa. När vi nu börjar arbete utifrån våra förbättrade kunskaper kommer vi inom kort att få ett positivt resultat. Nu går vi igenom programmet Därför har Region Skåne tagit fram ett nytt vårdprogram mot våld i nära relationer. En tydlig guide i fem steg och en konkret hjälp i patientmötet.

5 Steg 1. upptäcka Att fråga som rutin
Patienter som är eller har varit utsatt för våld i en nära relation söker ofta vård för olika symtom ofta upprepade gånger. Steg 1. upptäcka Att fråga som rutin

6 För att upptäcka utsatthet som ligger under ytan måste vi våga fråga.
Steg 1. upptäcka - att fråga som rutin Det finns flera fördelar med att ställa frågan om våldsutsatthet på rutin En större andel av pågående eller tidigare våldsutsatthet kan upptäckas Fördomar och stereotypa föreställningar om våld riskerar att påverka vilka som tillfrågas Medarbetarna slipper avgöra vilka som ska tillfrågas, vilket bidrar till trygghet för både den som ställer frågan och den som blir tillfrågad För att upptäcka utsatthet som ligger under ytan måste vi våga fråga. Underlätta genom att göra frågan till rutin i alla patientmöten.

7 ••• – Vi vet att många är utsatta för våld och hot i nära relationer.
Medarbetare region skåne Fråga alltid om våldsutsatthet i enrum. En medföljande vän, partner eller familjemedlem kan vara våldsutövaren. Motivera för den medföljande att det är rutin. – Vi vet att många är utsatta för våld och hot i nära relationer. Därför frågar vi rutinmässigt alla patienter. •••

8 1. Hur gör du i patientmötet idag?
Steg 1. upptäcka - att fråga som rutin Diskutera Öppen reflektion. Vilka tankar och känslor väcker bilden? Vilka är utmaningarna för vårdpersonalen i mötet med våldsutsatta patienter? Ser utmaningarna lika ut för sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, psykologer, undersköterskor och arbetsterapeuter? Be medarbetarna diskutera frågorna i bildspelet med en kollega som sitter bredvid någon minut Bilda tvärprofessionella grupper för diskutera frågorna i bildspelet. Diskutera: 1. Hur gör du i patientmötet idag? 2. Vilka för- respektive nackdelar tror du rutinmässiga frågor kan ge?

9 Steg 1. upptäcka När ska du fråga?
Om misstanke finns ska frågan ställas så fort som möjligt, fråga gärna vid flera tillfällen- många patienter berättar inte direkt om erfarenheter av våld. Upprepade och direkta frågor i en tillitsfull situation ökar sannolikheten att patienten ger ett uppriktigt svar. Steg 1. upptäcka När ska du fråga?

10 Skapa en atmosfär av tillit i patientmötet.
Steg 1. upptäcka - när ska du fråga? Vid tolkbehov, ska aldrig medföljande tolka. Använd kontakt- eller telefontolk. Be patienten godkänna tolken eftersom det kan finnas en risk att tolken är bekant med förövaren. Skapa en atmosfär av tillit i patientmötet. När patienten känner sig trygg får du mer uppriktiga svar.

11 – Hur har du det hemma? Hur är din relation?
Medarbetare region skåne Förslag på hur frågan kan ställas. Vi vet att många är och har varit utsatta för våld och hot i nära relation, det påverkar hälsan och därför frågar vi patienter om det. Är du rädd för någon i din närhet? Har du blivit illa behandlad av någon i din närhet? Finns det något du vill göra som du inte får? Finns det något du inte vill göra som du tvingas att göra? Olika typer av våld psykiskt, fysiskt, sexuelle, ekonomiskt, brister i omsorg – Hur har du det hemma? Hur är din relation? •••

12 1. I vilka situationer ska du fråga? 2. Hur ska du fråga?
Steg 1. upptäcka - när ska du fråga? Diskutera Öppen reflektion. Vilka är utmaningarna för vårdpersonalen i mötet med våldsutsatta patienter? Ser utmaningarna lika ut för sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, psykologer, undersköterskor och arbetsterapeuter? Be medarbetarna diskutera frågorna i bildspelet med en kollega som sitter bredvid någon minut Bilda tvärprofessionella grupper för diskutera frågorna i bildspelet. Diskutera: 1. I vilka situationer ska du fråga? 2. Hur ska du fråga? 3. Bör du samtala i enrum?

13 Tecken på våldsutsatthet
Varningstecken: När patientens eller anhörigs berättelse inte stämmer överens med skadebilden Tidigare akuta sjukvårds- och tandvårdsbesök med oklar skadebild Anhörig är överbeskyddande, kontrollerande eller vägrar lämna patienten ensam. Omsorgssvikt hos äldre eller personer med funktionsnedsättningar Akuta skador: Blåmärke, strypmärke, frakturer ångest och panikattacker Långtidseffekter: Långvarig sjukskrivning, kroniska smärttillstånd, hjärtklappning, patienten söker upprepade gånger för diffusa åkommer. Sexuelle dysfunktion Steg 1. upptäcka Tecken på våldsutsatthet

14 Medarbetare region skåne
Konkreta frågor att ställa vid misstanke om våldsutövning Har det hänt att du har haft svårt att kontroller din ilska? Har du höjt rösten, slagit i dörrar eller varit aggressive på andra sätt mot din partner eller någon i din familj? – Händer det att du blir arg eller frustrerad på dina familjemedlemmar? •••

15 1. Vilka tecken bör jag uppmärksamma?
Steg 1. upptäcka - Tecken på våldsutsatthet Om barn under 18 år är utsatta för våld eller lever i en familj där det förekommer våld är all hälso- och sjukvårds- och tandvårdspersonal alltid skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten enligt kap.14§1 socialtjänstlagen (2001:453) Diskutera Öppen reflektion. Vilka tankar och känslor får ni av bildspelet? Vilka är utmaningarna för vårdpersonalen i mötet med våldsutövarande patienter? Ser utmaningarna lika ut för sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, psykologer, undersköterskor och arbetsterapeuter? Be medarbetarna diskutera frågorna i bildspelet med sin kollega som sitter bredvid någon minut Bilda tvärprofessionella grupper för diskutera frågorna i bildspelet. Diskutera: 1. Vilka tecken bör jag uppmärksamma? 2. Kan en våldsutsatt också vara våldsutövare? 3. Hur går jag vidare vid misstanke om våld?

16 Upptäcka - fråga om våldsutsatthet för att kunna ge lämplig och patientsäker vård
skane.se/valdinararelationer

17 Steg 2. bemöta, vårda och stödja
Viktigt att tänka på i mötet med vuxna: Viktigast är att lyssna, fråga och ta patientens historia på allvar. Ta dig an patienten utan dröjsmål. Sitt ner i lugn och ro i enrum och undvik att bli störd. Lever personen med en aktuell hotbild, kontakta socialtjänst som kan göra en riskbedömning. Steg 2. bemöta, vårda och stödja Ett professionellt bemötande

18 Många våldsutsatta känner skam och skuld över
Steg 2. bemöta, vårda och stödja - ett professionellt bemötande Det är vanligt att man normaliserar och förringar våldet eller försvarar förövaren Många våldsutsatta känner skam och skuld över sin situation och ser inte sig själva som våldsutsatta.

19 Ett professionellt bemötande där patienten blir trodd och tagen
Steg 2. bemöta, vårda och stödja - ett professionellt bemötande För många innebär mötet i hälso- och sjukvården och tandvården en första möjlighet till hjälp. Ett professionellt bemötande där patienten blir trodd och tagen på allvar är därför av stor betydelse för att våga berätta om våldsutsatthet. För många innebär mötet en första möjlighet till hjälp.

20 3. Hur kan jag styra mina personliga reaktioner?
Steg 2. bemöta, vårda och stödja - ett professionellt bemötande Diskutera Öppen reflektion. Vilka tankar och känslor får ni av bilden? Vilka är utmaningarna för vårdpersonalen i mötet med våldsutsatta patienter? Ser utmaningarna lika ut för sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, psykologer, undersköterskor och arbetsterapeuter? Be medarbetarna diskutera frågorna i bildspelet med sin kollega som sitter bredvid någon minut Bilda tvärprofessionella grupper för diskutera frågorna i bildspelet. Diskutera: 1. Vad bör jag göra om patienten inte verkar vara uppriktig i sina svar? 2. Vad är viktigt att tänka på i mötet med vuxna kontra i mötet med barn? 3. Hur kan jag styra mina personliga reaktioner?

21 Steg 2. bemöta, vårda och stödja
Att ta sig ur en destruktiv situation är en lång process, särskilt om man är ekonomiskt beroende av våldsutövaren. Steg 2. bemöta, vårda och stödja Informera

22 Informera om tystnadsplikt
Steg 2. bemöta, vårda och stödja - informera Även om mötet inte leder till en konkret intervention kan det vara avgörande för uppbrottsprocessen därmed förebygga fortsatt våld. Viktigt att samtliga vårdgivare ställer frågan rutinmässigt, vilket ger patienten flera möjligheter att våga berätta. Informera om tystnadsplikt och det lagstadgade kravet på orosanmälan. Berätta att våld i nära relationer är vanligt och att det ofta är upprepat och riskerar att trappas upp.

23 Steg 2. bemöta, vårda och stödja
Exempel på personer som kan vara särskilt sårbara vid våldsutsatthet: Barn, Hbtq-personer, särskilt transpersoner, personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Personer med funktionsnedsättning, kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem, Kvinnor med utländsk bakgrund och äldre kvinnor. Steg 2. bemöta, vårda och stödja Särskilt sårbara personer

24 Särskild sårbarhet kan bero på att en person eller en grupp
Steg 2. bemöta, vårda och stödja - särskilt sårbara personer Särskild sårbarhet handlar om flera olika försvårande omständigheter som sammanfaller, personen är beroende av omsorg, är ett barn är sjuk eller har en funktionsnedsättning. Svagt samhälleligt skydd kan handla om att patienten är beroende av andra och eller har ett begränsat nätverk. Bristande resurser kan vara att personen är beroende av sina anhöriga för försörjning eller för att få vistas i Sverige på anknytning eller begränsat uppehållstillstånd. Särskild sårbarhet kan bero på att en person eller en grupp i samhället generellt har svagt samhälleligt skydd eller bristande resurser.

25 1. Vad innebär svagt samhälleligt skydd?
Steg 2. bemöta, vårda och stödja - särskilt sårbara personer Diskutera Öppen reflektion. Vilka tankar och känslor väcker bildspelet? Vilka är utmaningarna för vårdpersonalen i mötet med våldsutsatta patienter? Ser utmaningarna lika ut för sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, psykologer, undersköterskor och arbetsterapeuter? Be medarbetarna diskutera frågorna i bildspelet med en kollega som sitter bredvid någon minut Bilda tvärprofessionella grupper för diskutera frågorna i bildspelet. Diskutera: 1. Vad innebär svagt samhälleligt skydd? 2. Vilka grupper tror du kan vara särskilt sårbara vid våldsutsatthet?

26 Upptäcka - fråga om våldsutsatthet för att kunna ge lämplig och patientsäker vård
skane.se/valdinararelationer

27 Informera patienten om att dokumentation om våldsutsatthet inte kan läsas hemifrån som e-journal. Detta gäller under förutsättning att journalföringen görs korrekt. Vårdkontakten kommer att diagnos registreras- och framgå i e-journalen- dock inte journalanteckningens innehåll om dokumentationen sker korrekt. Steg 3. Dokumentera

28 Steg 3. Dokumentera Det är viktigt att rätt journalanteckning används för respektive journalsystem, i synnerhet för att skydda uppgifterna från e-tjänsten Journalen. Att dokumentera är en viktig patientsäkerhetsfråga. Det finns framtaget anteckningar i Melior och PMO och Obstetrix för att dokumentera om våld i nära relationer. Det är viktigt att både fysiska skador och psykisk utsatthet dokumenteras och journalförs. Dokumentationen kan utgöra stödbevisning i en framtida rättsprocess.

29 1. Hur dokumenterar jag fysiska skador?
Steg 3. Dokumentera Var varsam och lyhörd så att fotografering eller undersökning av skador inte upplevs som ytterligare utsatthet. Var särskilt varsam med barn och personer med erfarenhet av kränkande myndighetsutövning. Förklara tydligt syftet med dokumentationen och hur den kan användas i rättsprocessen Diskutera Vilka är utmaningarna för vårdpersonalen i mötet med våldsutsatta patienter? Ser utmaningarna lika ut för sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, psykologer, undersköterskor och arbetsterapeuter? Be medarbetarna diskutera frågeställningarna i bildspelet med sin kollega som sitter bredvid någon minut Bilda tvärprofessionella grupper för diskutera frågorna i bildspelet. Diskutera: 1. Hur dokumenterar jag fysiska skador? 2. Hur dokumenterar jag psykisk utsatthet?

30 Upptäcka - fråga om våldsutsatthet för att kunna ge lämplig och patientsäker vård
skane.se/valdinararelationer

31 Steg 4. Hänvisa våldsutsatta vuxna
Om du är osäker på hur en patient bör handläggas kan du alltid konsultera polis, socialtjänst eller Kvinnofridslinjen. God samverkan bidrar till ett kompletterande stöd till patienten. Steg 4. Hänvisa våldsutsatta vuxna

32 Om våldutsattheten är pågående, samtala med patienten
Steg 4. Hänvisa våldsutsatta vuxna På Region Skånes webbplats om våld i nära relationer finns mer information samt kontaktvägar till samtliga skånska kommuners arbete mot våld i nära relationer. Våld i nära relationer är komplext och många gånger krävs det insatser ifrån flera myndigheter och organisationer. Genom god samverkan mellan hälso-och sjukvården, tandvården , polis, sociala tjänst och ideella organisationer som kvinnojour och brottsoffer jour kan stödinsatserna komplettera varandra. Om våldutsattheten är pågående, samtala med patienten om dennes situation och de rättigheter till stöd hen har. Uppmuntra patienten att polisanmäla.

33 Tänk på att skicka med kontaktuppgifter!
Steg 4. Hänvisa våldsutsatta vuxna Om patienten har tidigare erfarenheter av våld i nära relation, informerar om att patienten och dess anhörig har rätt till stödinsatser och skicka med kontaktuppgifter. Exempel på stöd är kurator inom den egna verksamheten, kvinnofridslinjen information finns på 27 olika språk, kommunala verksamheter såsom socialtjänsten och idéburna organisationer såsom kvinnojour eller brottsofferjour. Om patienten har tidigare erfarenheter av våld i en nära relation, informera om att patienten och dess anhöriga har rätt till stödinsatser. Tänk på att skicka med kontaktuppgifter!

34 2. Hur ska jag tänka om barn är inblandade?
Steg 4. Hänvisa våldsutsatta vuxna Diskutera Vilka är utmaningarna för vårdpersonalen i mötet med våldsutsatta patienter som inte vill polisanmäla? Ser utmaningarna lika ut för sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, psykologer, undersköterskor och arbetsterapeuter? Be medarbetarna diskutera frågorna i bildspelet med kollega som sitter bredvid någon minut Bilda tvärprofessionella grupper för diskutera frågorna i bildspelet. Diskutera: 1. Vad bör jag göra om patienten vars våldsutsatthet är akut inte vill polisanmäla? 2. Hur ska jag tänka om barn är inblandade?

35 Om patienten inte vill polisanmäla kan sekretessen ändå brytas
Steg 4. Hänvisa våldsutsatta vuxna - sekretess och polisanmälan Våld i nära relationer är komplext och många gånger krävs det insatser ifrån flera myndigheter och organisationer. Genom god samverkan mellan hälso-och sjukvården, tandvården , polis, sociala tjänst och ideella organisationer som kvinnojour och brottsoffer jour kan stödinsatserna komplettera varandra. Om patienten inte vill polisanmäla kan sekretessen ändå brytas om minimistraffet för brottet är mer än ett års fängelse.

36 Som vårdpersonal har du inte
Steg 4. Hänvisa våldsutsatta vuxna - sekretess och polisanmälan Ta del och stöd av kortversionen i det vägledande vårdprogrammet mot våld i nära relationer. Som vårdpersonal har du inte skyldighet att polisanmäla våldsbrott mot vuxna. Däremot har du möjlighet att polisanmäla när patienten är utsatt för ett grovt brott och själv inte vill polisanmäla.

37 En polisanmälan avviker från det vanliga förhållningssättet
Steg 4. Hänvisa våldsutsatta vuxna - sekretess och polisanmälan God samverkan bidrar till ett kompletterande stöd till patienten. En polisanmälan avviker från det vanliga förhållningssättet - då är det viktigt att förklara för patienten varför. Ge patienten en möjlighet att själv ge tillstånd för att överlämna information eller anmäla för att patienten ska känna förtroende för sjukvården.

38 1. När bör jag överväga att polisanmäla?
Steg 4. Hänvisa våldsutsatta vuxna - sekretess och polisanmälan Diskutera Vilka tankar och känslor får ni av bildspelet ? Vilka är utmaningarna för vårdpersonalen i mötet med våldsutsatta patienter? Ser utmaningarna lika ut för sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, psykologer, undersköterskor och arbetsterapeuter? Be medarbetarna diskutera frågorna i bildspelet med kollega som sitter bredvid någon minut Bilda tvärprofessionella grupper för diskutera frågorna i bildspelet. Diskutera: 1. När bör jag överväga att polisanmäla? 2. Om jag väljer att polisanmäla, hur förklarar jag det för patienten på bästa sätt?

39 Erbjud den våldsutsatta återbesök eller uppföljande samtalskontakt.
Steg 4. Hänvisa våldsutsatta vuxna - uppföljning och återbesök Erbjud den våldsutsatta återbesök eller uppföljande samtalskontakt. Vid uppföljning, för ett samtal med patienten om våldsutsatthetens påverkan på patientens nuvarande hälsotillstånd.

40 Upptäcka - fråga om våldsutsatthet för att kunna ge lämplig och patientsäker vård
skane.se/valdinararelationer

41 Steg 5. Misstanke om att barn far illa
På Region Skånes webbplats om våld i nära relationer finns mer information samt kontaktvägar till samtliga skånska kommuners arbete mot våld i nära relationer. Steg 5. Misstanke om att barn far illa

42 Med barn avses alla mellan 0 och 18 års ålder.
Steg 5. Misstanke om att barn far illa Barn som bevittnar våld påverkas i så hög grad att det är jämförbart med psykiskt våld, även om de inte själv varit direkt utsatta. Ta hjälp av den utförliga beskrivningen gällande riktlinje för handläggning av barn som far illa finns på Region Skånes webbplats. Med barn avses alla mellan 0 och 18 års ålder. Barn far illa oavsett om utsattheten är avsiktlig eller oavsiktlig eller om den beror på okunskap om barns behov.

43 Som hälso- och sjukvårds- och tandvårdspersonal
Steg 5. Misstanke om att barn far illa Om barn under 18 år är utsatta för våld eller lever i en familj där det förekommer våld är all hälso- och sjukvårds- och tandvårdspersonal alltid skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten enligt kap.14§1 socialtjänstlagen (2001:453) Den som har misstanke eller kännedom om att barn far illa ska göra anmälan. Om flera i personalen har misstankar eller kännedom om utsatthet kan flera göra anmälan. Som hälso- och sjukvårds- och tandvårdspersonal är du alltid skyldig att genast anmäla till socialtjänsten vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa.

44 Anmälningsskyldigheten är personlig.
Steg 5. Misstanke om att barn far illa Anpassa frågorna efter barnets ålder och mognadsgrad. Ställ undersökande frågor, särskilt då det gäller mindre barn Vad händer när nu bråkar hemma? Vad gör dina föräldrar då? Ställ även konkreta frågor Har någon slagit dig? Är du rädd för någon hemma? Har någon tagit på dig på ett sätt som inte är okej? Anmälningsskyldigheten är personlig. Den som har misstanke eller kännedom om att barn far illa ska göra anmälan

45 1. Hur resonerar jag kring barn som far illa?
Steg 5. Misstanke om att barn far illa Diskutera Öppen reflektion. Vilka tankar och känslor får ni av bilden? Vilka är utmaningarna för vårdpersonalen i mötet med våldsutsatta barn och ungdomar ? Ser utmaningarna lika ut för sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, psykologer, undersköterskor och arbetsterapeuter? Be medarbetarna diskutera frågorna i bildspelet med kollega som sitter bredvid någon minut Bilda tvärprofessionella grupper för diskutera frågorna i bildspelet. Diskutera: 1. Hur resonerar jag kring barn som far illa? 2. Hur ska jag tänka kring ofödda barn?

46 Upptäcka - fråga om våldsutsatthet för att kunna ge lämplig och patientsäker vård
skane.se/valdinararelationer

47 skane.se/valdinararelationer
PERSONALENS ANSVAR Upptäcka: fråga om våldsutsatthet för att kunna ge lämplig och patientsäker vård. Bemöta, vårda och stödja: Bemöt, ge vård och stöd åt våldsutsatta på ett professionellt och respektfullt sätt. Dokumentera: dokumentera våldsutsatthet för att bidra till patient- och rättssäkerhet. Hänvisa vuxna: hänvisa våldsutsatta patienter till socialtjänsten, egen verksamhet eller kvinnojour för samordning, information och uppföljning. Anmäla när barn far illa: om du misstänker att barn far illa har du en lagstadgad skyldighet att genast anmäla till socialtjänsten. Vi har ett vägledande vårdprogram mot våld i nära relationer. Vårdprogrammet är en handfast guide för personal på samtliga vårdnivåer. Uppbyggt i fem steg med rubrikerna Upptäcka, Bemöta, Dokumentera, Hänvisa och Anmäla vid misstanke om barn som far illa. När ni nu börjar arbete utifrån era förbättrade kunskaper kommer ni, medarbetare Region Skåne, inom kort att få ett positivt resultat. Låt oss tillsammans göra skillnad.