Informationsmöte kring E- legitimationsnämndens arbete mot morgondagens digitala behov

Introduktion

Idag finns tre sätt.. som inte är tillgängliga för alla

eID1 eID1 1 Bjuder morgondagen på flera val? eID2 eID3

Konceptet BankID används av ett antal banker Offentlig sektor En gammal bild på dagens sätt Mellanhänder e-legitimationer (kravställt på PKI) Spärrkontroll e-tjänst Telia Nordea Säljare för BankID (Swedbank & Handelsbanken) Telia Nordea

Problem med oförutsägbara kostnader för myndigheter och kommuner när det gäller e-legitimeringar och e-underskrifter Komplicerat för myndigheter och kommuner att sluta avtal med flera leverantörer Svårigheter för nya leverantörer att få tillträde till marknaden Saknas kravställning kring användarvänlighet och tillgänglighet på leverantörer av e- legitimeringar och e-underskrifter och utfärdare av e-legitimationer

Valfrihetssystemet Svensk e-legitimation?

Avtal om underskriftstjänst VALFRIHETSSYSTEMET FÖR SVENSK E-LEGITIMATION Leverantörer av eID- tjänst Tillhandahållare av e- tjänster e-tjänst Anslutningsavtal, inkl. - regelverk, - tekniskt ramverk, och - övriga bilagor Anslutningsavtal, inkl. - regelverk - tillitsramverk, - tekniskt ramverk, och - övriga bilagor e-tjänst BASSTRUKTUR FÖR SVENSK E-LEGITIMATION IDENTITETSFEDERATION FÖR SVENSK E-LEGITIMATION Licensavtal,inkl. - tillitsramverk, och - övriga bilagor Utfärdare av Svensk e- legitimation Utfärdare e-legitimation Utfärdare e-legitimation E-legitimations- nämnden Federations- operatör Interna avtal Avtalsrelation (sluts av federationsoperatören på uppdrag av respektive part) UNDERSKRIFTSTJÄNSTER Leverantörer av underskrifttjänst ATTRIBUTTJÄNSTER Avtal om attributstjänst Leverantörer av attribut

Kvalitetsmärket Svensk e-legitimation?

Utfärdare av e-legitimationer kan ansöka om kvalitetsmärket Kännetecknet visar vilka e-legitimationer som uppfyller kraven. E-legitimationsnämnden godkänner. E-legitimationsnämnden ansvarar för kännetecknet Svensk e-legitimation. Huddinge kommun först ut som godkänd utfärdare enligt tillitsramverket Svensk e-legitimation!

Underskrifttjänst ?

Leverantörer kan uppfylla E- legitimationsnämndens specifikationerna Nämnden kravställt via (normativ) specifikation Avropas på ramavtal PTIF14 (KK) Nämnden kan kontrollera kravuppfyllnad

Förstudien

”Vi ser över spelplanen Svensk e- legitimation med siktet inställt mot morgondagens digitala behov”

Förstudie – (spelplanen för) Svensk e- legitimation Ta ett omtag – se över Svensk e-legitimation med hänsyn till ”Längre sikt”: Myndigheters behov Användares behov Krav på säkerhet Krav på tillgänglighet Regeringens mål på området – Beakta och beskriva behov från de myndigheter som är stora användare – Analysera och ge förslag på prioriterade åtgärder utifrån identifierade krav och behov – Input till nästa utvecklingssteg för Svensk e-legitimation

Förstudien - syfte Föreslå vad Svensk e-legitimation ska vara och bestå av genom att – Föreslå modeller och metoder som möter framtida behov av elektronisk identifiering – Beskriva på vilket eller vilka sätt leverantörer och upphandlande myndigheter kan ansluta sig och bedöma sannolikheten till hög anslutning för de olika modellerna/metoderna

Från behovslistan Det ska vara enkelt för användare att logga in i myndigheternas digitala tjänster. Lösningen ska vara säker för användare och verksamheten. Det ska vara gratis och attraktivt för användare. Underlätta för utfärdare i utgivningsprocessen. Det ska vara rimliga priser för offentlig verksamhet när det gäller kostnaden för e ‑ legitimering och underskrift. Viktigt att ”lösningen” nu eller på sikt kan tillhandahålla behörighetsinformation. ALLA ska ha möjlighet att få tillgång till digitala tjänster. Offentlig sektor ska inte bli beroende av en part (för att minska sårbarheten) Lösningen ska säkerställa integritet (exempelvis inte lämna ut personnummer) för tjänstemän, elever m.m. ID-växling, d.v.s. använda en e-legitimation för att verifiera identitet som sedan används i andra identifierings – eller behörighetssystem och på så sätt ersätter den ursprungliga e-legitimationen. Arbetsgivare och uppdragsgivare ska kunna skaffa e-legitimation till sina anställda och uppdragstagare. Det finns behov av olika tillitsnivåer för e-legitimationer/e-legitimering.

Identifierade aktiviteter Öppet analysera och beskriva vad svensk e-legitimation kan vara i framtiden. Undersöka vilka tekniska möjligheter och standards bör ingå i en långsiktig hållbart förslag för myndigheternas tillgång till e ‑ legitimationer och e-underskrifter i sina digitala tjänster. Beskriva vilka krav på säkerhet förslaget måste möta. Säkerställa att alla som behöver elektronisk identifiering och underskrift i kontakten med det offentliga har möjlighet att erhålla det med förslaget. Säkerställa att det finns leverantörer som har möjlighet att uppfylla behoven och klarar kraven. Göra en konsekvensbedömning av förslaget utifrån enkelhet för privatpersoner och kostnadseffektivitet för det offentliga. Göra en konsekvensbedömning avseende hur E-legitimationsnämnden påverkas av förslaget och i så fall lämna förslag på förändrat uppdrag Analysera de juridiska aspekter av förslaget och säkra att de är hållbara. Lämna förslag på och beskriva på generell nivå finansieringslösning för det som föreslås. Säkerställa att förslaget underlättar det svenska införandet av eIDAS

Status i arbetet Projektdirektivet klart Upphandling av utredningsledare pågår Nämnd Operativ styrgrupp (Per, Katrin, Jan) Extern utredningsledare / projektledare Delutredning 1Delutredning 2Delutredning 3 Nämndens referensgrupp nämndens Projektteam Kansliet, resurser myndigheter, resurser leverantör