KFR:s undersökning 2009 Våldsarbete i parrelationer på familjerådgivningar.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FREDA – bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer
Advertisements

Vi får alltid höra "the rules" från kvinnornas sett o se på saker o ting. Här kommer äntligen männens regler!!!.
Medicinska indikationer – Kejsarsnitt på moderns önskan
Mottagningsgruppen / Familjeavdelningen
Vårdprogram   Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna Syfte med vårdprogrammet– verksamheterna inom hälso- och sjukvård.
Nu sätter vi fokus på dem som utsätts för våld i nära relation Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten.
Familjeenheten mål och resultat
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Nordiska Kommunala Chefsrevisorskonferensen augusti 2012
Gemensam webbinformation inom området psykisk ohälsa
Utväg barn och ungdom Lena Hogander, Barnhuset.
- ett familjerådgivningsperspektiv
Vi får alltid höra "the rules" från kvinnornas sett o se på saker o ting. Här kommer äntligen männens regler!!!.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Samverkan mot våld Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Länssamordnare Marianne.
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Modell för dyslexiutredning Arbetet startade i april 2010 Arbetsgruppen är geografiskt och kompetensmässigt tillsatt. - Vad är bäst för barnet? -Minsta.
i kommuner, landsting/regioner
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Familjehemsenheten Angered
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Uppsökande och förebyggande arbete
Information från godkända utförare inom familjerådgivning i Ekerö kommun Psykoterapimottagningen Samtalshuset i Mälardalen AB Kontaktinformation: Jane.
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Vad hände i Östersund, kommer vi ihåg? Norrtings regionträff för Folktandvårdens chefer och staber
Stockholm stad Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2014
Stockholm stad Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2014
Kommunstyrelsens styrkort 2009 Antagen i KS DNR
Stärkt stöd och skydd för b o u Stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far eller riskerar att fara illa Barnrättsperspektivet stärks Barn.
Stockholm stad Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2014 Stödboende Södermalm stadsdel.
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
DOK räddar liv FÖRMÄTET? Bengt-Erik Eriksson 30 år inom socialtjänsten 10 år inom missbruksvården Fd. arbetsledare för myndighetsutövning.
Information från godkända utförare inom familjerådgivning i Ekerö kommun C.Westin psykologpartners AB/ City Psykologhus Kontaktinformation: City Psykologhus.
Om HSA och HSA-ansvarigs roll
Barn som växer upp i familjer med våld
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
Våga fråga! Utbildning i våld i nära relation Anette Eriksson Ingela Widell jan 2016.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Sexuella trakasserier och respekt VO1:s arbete kring temadagen den 24 februari 2016.
Arbetet med våldsutövare. Medverkan - Familjefrid i GGVV Rei Malmros.
Elevhälsan i skolan Spela roll ABF-huset Giselle Hedberg 1:a skolsköterska Stockholm stad.
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Vårdprogram Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna
Våld Annie Forsgren En definition av våld ”Varje könsrelaterad handling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor,
Resultat av fokusgrupper Vad är en bra hjälp för dig i din situation?
Stockholm stad Förskoleundersökning 2013 Skarpnäck stadsdel.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Samverkan.
Nuläget i Älvkarleby kommun
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016
Lektion 1:1 Vad är våld Hur kan våldet benämnas
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Kumla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer
Utbildning steg 1 Att vara förtroendevald
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Gottsunda hembesöksprojekt
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Hot och hat mot förtroendevalda
Dnr: SKF2019/008 Beslut av Styrgrupp närvård:
Elevhälsan – en kartläggning av aktiviteter
Alla barn har samma rättigheter och lika värde
Välkomna! Dagordning Inledning: Helene Moquist, Uppföljningsenheten
FREDA Beskrivning FREDA -  standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
FREDA Kortfrågor FREDA -  standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
FREDA kortfrågor på picto
Presentationens avskrift:

KFR:s undersökning 2009 Våldsarbete i parrelationer på familjerådgivningar

Kartläggningens syfte och mål Vilka rutiner och arbetssätt finns i arbetet med våld i ärenden idag och finns särskilda policydokument? I vilken omfattning söker sig par till familjerådgivningen för professionell hjälp där våld förekommit? Vilken kunskap har familjerådgivaren om det våld som förekommit/er i ärenden på familjerådgivningen? Vem har utövat våldet, vem är utsatt, vilken typ av våld har utövats och i vilken omfattning? Innebär olika driftsformer för familjerådgivningen olika konsekvenser för arbetet med relationsvåld? Starta ett utvecklingsarbete på familjerådgivningarna.

Genomförandet Enkät 1 - Arbetssätt och rutiner Enkät 2 - Räkna antalet våldsärenden i tre månader. Beskriv våldet. Dialog med familjerådgivningarna Mobilisering / Implementering Sammanställning av resultat

Antal kommunala familjerådgivningar 309 familjerådgivningar, utifrån Socialstyrelsens register, deltog i undersökningen.

Driftsformer för familjeråd- givning i 290 kommuner 31% - kommunal familjerådgivning 12% - kommunalt vårdbolag 5% - landsting 23% - privata vårdbolag 24% - privata företag 5% - Svenska kyrkan / S:t Lukas

Rutiner att upptäcka våld 47 % Nej 40 % Ja 10 % Olika, beroende på vilken familjerådgivare som har ärendet

Vem tar emot tidsbeställningen 89 % Familjerådgivare 9 % Sekreterare 2 % Tidsbokningscentral

När frågar ni paret om våld 31 % - direkt i telefon vid tidsbeställning och vid indikation om bråk 10 % - vid 1:a samtalet/kontakten känns trygg 46 % - när misstanke uppstår 4 % - enbart när paret själva tar upp frågan ” Det är sagt att vi ska fråga alla direkt i telefon vid tidsbeställning men vi gör nog inte det i praktiken till 100 %. Vi har nu gjort om vår tidsbeställningsblankett och gett ”förekomst av våld” eget utrymme – vilket kan hjälpa oss att bli mer konsekventa.”

Hur frågar ni om våld ? 71 % - var och en som den finner bäst 16 % - vi frågar mer än en gång 6 % - standardformulering

Riskbedömning En stor majoritet gör alltid riskbedömning 1/3 – i telefon/enskilt besök/1:a besöket 1/3 – vid flera tillfällen under kontakten 1/3 – när frågan kommer upp

Speciella rutiner för kontakten vid våld 29 % - Nej 68 % - 2 behandlare. Parterna kommer var för sig. Växlar alltid till enskilda samtal. Gemensamma samtal bara under vissa förutsättningar. 3 % -Barnsamtal

Hur utformas kontakten vid våld 62 % - samtal med båda fortsätter 18 % - enskilda samtal 4 % - hänvisar till andra instanser

Hur hanteras anmälnings- skyldigheten till socialnämnden? 76% - anmäler vid kännedom 2% - restriktiva, vill inte förlora kontakten 22% - annat, lämnat fler svarsalternativ varav 10 % anmäler. Summa 86% anmäler.

Andel våldsärenden Andelen våldsärenden är 10,1 %. Av nya ärenden är 546 våldsärenden

Åldersindelning våldsärenden

När kom upplysningen om våld 27 % vid tidsbeställning i telefon 53 % vid 1:a samtalet 13 % vid 2:a/3:dje samtalet Ca 70 % berättar utan fråga Ca 30 % som svar på fråga

Vem eller vilka har utövat våld?

Våldets omfattning 2 v – 6 mån före kontakt27 % > 10 ggr28 % Varje vecka – dagligen20 % Varje månad15 % Årligen 6 %

Översikt över våldstyper 1. Psykiskt våld – 44,7 % 2. Fysiskt våld – 27,0 % 3. Latent våld – 13,2 % 4. Materiellt våld – 8,4 % 5. Ekonom. våld – 3,6 % 6. Sexuellt våld – 2,8 % 7. Hedersvåld – 0,3 %

Våldsutövare vid respektive typ av våld Typ av våldManKvinnaBåda Psykiskt våld59 %17 %24 % N=474 Fysiskt våld52 %18 %30 % N=394 Latent våld 70 %15 %15 % N=307 Spec. kontroll. 68 %20 %12 % N=200 Materiellt våld 70 %16 %14 % N=194 Ekonom. våld 79 %19 % 3 % N=75 Sexuellt våld 91 % 2 % 7 % N=55 Genomsnitt:70 %15 %15 %

Om barn Utsatt för direkt våld – 12 % Bevittnat våld – 46 % (sett och hört) Upplevt våld – 42 % (sett skador etc.) Få i kontakt med spec. mottagning Stort antal - Vet ej

Vad behövs i arbetet med våld Tidig upptäckt,screening vid tidsbeställning Riskbedömning redan vid telefonkontakt Tid för 1:a samtal omgående Dela på paret, varsina tider Säkerhetsbedömning kvinna och barn och om par-samtal är möjligt Tydlighet med allvar och ansvar vid våld

Vad behöver familjerådgivarna Ansvarstagande av kommuner, SoS och SKL Kunskap / fortbildning om våld Registrering av våldsförekomst Utrymme för intern och extern metodutveckling Utrymme för planering av arbete med våld Samarbete i arbetsgrupp och arb.ledning Handledning Samarbete med nätverk och partners