1 Välkomna! FN´s konvention om barnets rättigheter 8 nov, 2011 Lars Holmgren

2

INTEGRI TET SKY DD

Rättighetsperspektiv Barn har rätt att få sina behov tillgodosedda Staten har ansvar (rättigheter ställer krav) Gäller alla barn (arbetet får ej diskriminera) Angriper grundorsaker Präglas av långsiktighet Behovsanalys och barns egna åsikter ligger till grund Påverkansarbete för att förändra Välgörenhetsperspektiv Barn förtjänar att få sina behov tillgodosedda Staten bör göra något men har inga skyldigheter Pga begränsade resurser kan vi inte hjälpa alla barn Botar symptom Präglas av kortsiktighet Subjektiva bedömningar kan ligga till grund Förändringsarbete är ej centralt

5 ”Jag tycker att vi borde kräva särskilda rättigheter för barn och arbeta för att de blir erkända över hela världen.” Citat av Eglantyne Jebb, grundare av Save the Children (1919)

6 Barnkonventionens karaktär och juridiska status Barnkonventionen är inte nationell lag i Sverige Nationell lag kan och bör tolkas utifrån Barnkonventionen Sanktionsmöjlighet saknas – istället dialog och politisk vilja Rapportsystem och övervakningskommitté i Genève Alternativrapporteringen Reservationer, Fakultativa protokoll Barnkonventionen är både ett juridisk åtagande och ett politiskt verktyg för förändring. Det är även ett etiskt och ett pedagogiskt verktyg

7 Barnkonventionens karaktär och juridiska status, förändringar på gång Barnkonventionen blir nationell lag i Sverige? Internationell klagomekanism införs?

8 Barnkonventionens fyra grundprinciper Art 2 Icke-diskriminering Art 6 Rätt till liv och utveckling Art 12 Rätt till inflytande Art 3 Barnets bästa i främsta rummet

9 Grundprinciperna anger Barnkonventionens syn på barn Art 2: Alla barn är lika mycket värda Art 3: Barnet är i fokus Art 6: Barndomen har ett värde i sig Barn har rätt till stöd, men även skydd, från vuxenvärlden Barnets utveckling ska säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga Art 12: Barn är kapabla och kompetenta och ska bemötas med respekt

10 Grundprincipernas betydelse för tolkning av övriga artiklar Rätten att komma till tals Barnets bästa Icke- diskriminering Rätten till liv & utveckling Artikel 23

11 FNs barnrättskommitté har ständigt betonat att barn måste ses som aktiva medborgare med rättigheter och att ett huvudsyfte med konventionen är att poängtera att de mänskliga rättigheterna även omfattar barn.

12 Barn och Religionsfrihet Praxis – Traditionsmodellen Tro – Tankefrihetsmodellen Funktion - Livstolkningsmodellen Maria Klasson Sundin. Barnet i teologin och teologin i barnet

13 Föräldrarnas ledning… ”Konventionsstaterna skall respektera det ansvar och de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar eller,….. …att på ett sätt som står i överenskommelse med den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga ge lämplig ledning och råd då barnet utövar de rättigheter som erkänns i denna konvention” CRC Artikel 5

14 Barnkonventionens styrka Alla barns rättigheter samlade i ett dokument. Nästan alla länder i världen har ställt sig bakom Barnkonventionen. Barnkonventionen ställer mycket höga krav på världens länder Ständig dialog, fördjupning och vidareutveckling. Barnkonventionen är både ett juridisk åtagande och ett politiskt verktyg för förändring. Frivillig organisationers starka roll Den är dessutom ett pedagogiskt och etiskt instrument.

15 Art 4 – Genomförande av rättigheterna Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder som behövs för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. Ifråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska konventionsstaterna vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser och, där så behövs, inom ramen för internationellt samarbete.

16 Uppföljning av konventionen FN´s barnrättskommitté Rapport vart 5:e år Staten och frivilligorganisationer Granskning och återkoppling

17 Sveriges fjärde rapport till FN:s barnrättskommitté En sammanfattning Regeringskansliet Vad tycker FN:s Barnrättskommitté?

18 Kommentarer från FN:s barnrättskommitté på Sveriges fjärde rapport (08/09) Stora kommunala skillnader när det gäller stöd till barn och barnfamiljer (t ex socialbidrag) Anmälningsskyldigheten fungerar ej tillfredsställande Barn med funktionshinder, bland annat rätten till utbildning Skydd för fosterhemsplacerade barn Barnet i rättssystemet (brist på kunskap och barnperspektiv) Bristen på formellt erkännande av BK som svensk lag Barn i Sverige känner inte till sina rättigheter enligt BK i tillräcklig utsträckning

19 Kommentarer från FN:s barnrättskommitté på Sveriges fjärde rapport (08/09) Barnombudsmannens självständighet och avsaknad av mandat att utreda individuell klagan Gömda och papperslösa flyktingbarn saknar lagstadgad rätt till utbildning Behov av tidig upptäckt av barn som upplever våld, samt stöd och rehabilitering Fortsatt hög förekomst av mobbing i skolor och på andra arenor Papperslösa barns rätt till hälso- och sjukvård på samma villkor som andra barn i Sverige Sverige uppmanas se till att barnets bästa verkligen utreds och bedöms i asylärenden Behov av att förebyggs självmord bland barn och att öka insatser för att förbättra barns psykiska hälsa Oro över barns (flickors)självdestruktivitet

20 Regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (2010) All lagstiftning som rör barn ska utformas så att de stämmer med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap.

21 Regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (2010), forts Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Beslut och prioriteringar som rör barn ska grundas på aktuell kunskap om barns levnadsvillkor. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Alla statliga beslut som berör barn ska föregås av barnkonsekvensanalyser

Frågor till organisationer Finns det risk att något eller några barn diskrimineras i vår verksamhet? Hur arbetar den här organisationen med prövningar av barnets bästa? Hur dokumenteras detta? Hur prioriterar vi barn i vår verksamhet? Vilka behöver vi samverka med för barnets bästa? Vilka möjligheter har barn till inflytande i vår verksamhet? På vilken kunskapsgrund fattar vi beslut om barn? Vad kan vi vuxna om barnkonventionen? Hur får barn kännedom om sina rättigheter?

23 Framgångsfaktorer ( Barnombudsmannen, Ekonomistyrningsverket) Ledningens entydiga stöd och engagemang Arbeta in perspektivet i centrala styrdokument Utbildning och information Utgå från befintliga arbetsprocesser Ekonomiska och personella resurser Dialog och erfarenhetsutbyte Uppföljning och utvärdering Arbeta med egna värderingar och attityder

25 Hur kan man avgöra vad som är bäst för ett barn?

26 ”Att kombinera vetenskap och beprövad erfarenhet (d v s vedertagna kunskaper om barn) med att låta barn själva komma till tals är, enligt vår mening, en önskvärd metod för bedömning av vad som är barnets bästa.” Ur Barnkommitténs huvudbetänkande: Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige. SOU 1997:116

27 Barnperspektiv… Barnets perspektiv…barnrättsperspektiv ?

28 - Se ur barnets synvinkel - Förstå och känna barnets behov - Sätta barnet i fokus - Både barnet som individ och barn som grupp - Som vuxen ta ansvar för sitt eget, samhällets och barnets r perspektiv Vad innebär det att ha ett barnperspektiv?

29 ”Det har snart gått tjugo år sedan FN:s konvention om barnets rättigheter antogs. Den artikel i konventionen som är och har varit mest omdiskuterad och mest kontroversiell är Artikel 12. Den understryker att barnet har rätt att påverka sitt eget liv. Artikeln handlar om barnets delaktighet och baserar sig på tanken att barn är i stånd att bilda egna åsikter. Här finns ett element av deltagande och inflytande för barn. Det faktum att konventionen faktiskt innehåller ett budskap om att barns åsikter är viktiga är kanske det mest radikala i konventionen. Artikel 12 vittnar om en tilltro till barns förmåga.” Till Vuxna! - om barns rätt att komma till tals. (ur förordet)

30 Vuxnas attityder (ovilja) - låt barn vara barn - barn saknar kapacitet - barn är lätta att manipulera - det handlar om makt Barns attityder (bristande självtillit) - barn uppmuntras inte - barn tas ej på allvar, får ej förberedelse, feed-back Formerna för inflytande ej anpassade efter barn (okunskap) Brist på tid Hinder för inflytande

31 Bra att tänka på när det gäller barns rätt till inflytande och delaktighet Delaktighet är en rättighet och en möjlighet, ej en skyldighet. Handlar inte bara om rätten att uttrycka sin åsikt (t ex bli tillfrågad) utan även om möjligheten att påverka. Handlar sällan vem som bestämmer utan om att ens åsikter ska respekteras. Fattar man beslut som strider mot barnets åsikt skall detta motiveras. Frågar man barn om deras åsikter så har de rätt till feed-back. Det finns olika grader av inflytande. Barnets rätt till inflytande ökar i takt med barnets ålder och mognad.

32 Barnkonventionen synliggör barn och sätter barnet i fokus utmanar vår egen syn på barn hjälper oss att träna på att se varje barn (artikel 2), beakta barnets bästa (artikel 3) och lyssna (artikel 12) är ett stöd för ett tydligare barnperspektiv i verksamheten kan förändra förhållningssättet hos både förtroendevalda, tjänstemän, personal och hos barn man möter i verksamheten

33 Barnkonventionen gäller alla världens länder och alla barn men också dig och mig. Barnkonventionen är en inspirationskälla för ett starkare och mer levande barnperspektiv i alla verksamheter! Med Barnkonventionen har vi en gemensam grund att stå på för att tillsammans arbeta för ett samhälle som i ännu högre grad respekterar och skyddar barn.

34 Lycka till!