Hur kan det blåsa? Varför svalnar en kopp choklad när den får stå? Hur kan vi spara värmen i husen? Vad är dimma?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Husets Historia Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har.
Advertisements

KLIMAT.
Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
Kolets kretslopp Det finns kol i nästan allting som vi äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växer,
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
Värmelära.
Atomer Det finns lite över hundra olika sorters atomer. Av dessa atomer kan det bildas nästan hur många ämnen som helst.
Värme är rörelse.
Vad är liv?.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Water is life! Av Alex H och Alex C.
Planet Earth - Jorden - Men 2/3 av ytan är faktiskt vatten! Vattnet är och luften är grunden för livet på jorden.
Meteorologi Läran om vädret.
Värme och väder del 2.
Meteorologi Läran om det som svävar i luften
Geografi År 7.
Meteorologi Läran om vädret.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Vatten är liv.
Vatten.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
MILJÖ.
Vattnets kretslopp.
Vintern kall och grå Sitter och fryser så, så Djuren sover då
Huden.
Energikällor.
Hållbar utveckling Hållbar utveckling är hur vi ska kunna fortsätta med att exempelvis få rent vatten utan att det förstör för andra människor på våran.
VATTEN.
Meteorologi Läran om vädret Göran Stenman och Thomas Mesumbe.
Värme och väder del 1.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Livsviktigt Skriva/Läsa A2.1
ATT ÖVERLEVA VINTERN Små däggdjur som exempelvis möss, sorkar och lämlar lever under vinter i små gångar under snön. Detta för att skydda sig mor kylan.
Vind, vatten och jord
Linné delade in djuren och växterna
Erosion betyder att jord och berg slipas ner av olika saker, ungefär som när man använder sandpapper i slöjden. Vattnet är den yttre kraft som påverkar.
Svar på arbetsuppgifter
Rymden Chaninat.
Åska Moln Nederbörd Fronter Vind 1pt 1 pt 1 pt 1pt 1 pt 2 pt 2 pt 2pt
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är alltså en form av energi.  En viss temperatur hos ett.
Jordens energibalans.
Kolets kretslopp.
Rymden – vårt solsystem
Biologi Livets former.
Ekologi- Äta och ätas Ekologi - läran om hur organismer samspelar och påverkar varandra. Ekosystem – organismerna som lever i ett speciellt område. Kan.
Energi Var kommer energin ifrån Vad är energiprincipen
Meteorologi Vad bli det för väder?.
NATUREN PÅ VINTERN Hur gör djuren för att klara vintern?
VÄDER, VIND OCH KLIMAT År 4, vårterminen Råsslaskolan Karin Kivelä.
Klassens gemensamma power point. Olika världsbilder: ”geocentrisk världsbild” och ”heliocentrisk världsbild ” Geocentrisk världsbild är när jorden är.
Meteorologi Väder är en kombination av lufttryck, temperatur, luftfuktighet, molnighet, nederbörd och vind.
Klimat och väder. Nästan all energi på jorden kommer ifrån solen. Det är solen som är motorn i hela vädersystemet. Nästan allt ljus passerar atmosfären.
Sveriges natur Geografi åk 4.
Vad finns det för anledning till att det regnar och snöar?
Naturen på vintern Åk
Väder.
Geografi - att studera helheten
På den här bilden, marken (vattnet) stannar där linjen är
Syns inte men finns ändå
Luft och Vatten.
Vår jord Geografi åk 4.
Meteorologi Läran om vädret
Naturlandskap blir kulturlandskap
Materialkunskap Åk 9 Karlsängskolan.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Klimat och miljö.
Olika världsbilder: ”geocentrisk världsbild” och ”heliocentrisk världsbild” Geocentrisk världsbild är när jorden är i mitten och allt snurrar runt den.
Varifrån kommer kranvattnet?
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Presentationens avskrift:

Hur kan det blåsa? Varför svalnar en kopp choklad när den får stå? Hur kan vi spara värmen i husen? Vad är dimma?

Solen är ett stort hett gasklot som hela tiden skickar ut ljus och värme. På ytan är det 6000 grader varmt och i mitten av solen 15 miljoner grader. Runt solen kretsar 8 planeter. Av allt det ljus och all den värme som solen skickar ut i rymden är det bara en liten del som träffar jorden.

Solens ljus innehåller mycket energi. Växterna behöver denna energi från solen för att kunna växa. Förutom ljus ger solen också värme. En del djur är beroende av denna värme och vi kallar dessa djur för att de är växelvarma. De kan inte själva framkalla värme utan är beroende av solvärme för att kunna röra sig. Ex. ormar.

Precis som andra växter behöver träd solens energirika ljus för att kunna växa. Man kan säga att energin från solen ligger lagrad i träden. När vi hugger ner träd och eldar med dem som ved så kommer trädens energi ursprungligen från solen. Samma är det när vi eldar kol, olja, torv.

Vi har särskilda nervceller i huden som gör att vi kan känna kyla och värme. Fåglar och däggdjur är jämnvarma. Det betyder att deras kroppar alltid är lika varma oavsett hur temperaturen är runt omkring dem. Vi människor har en kroppstemperatur på ca 37 grader. När vi rör oss blir vi varmare. Mat behöver vår kropp för att mat innehåller bränsle som kroppen gör när den smälter maten. Då får vi energi från maten. Den energin i maten kommer från solen.

Du behöver dricka vatten eftersom kroppen hela tiden gör av med det. När det är varmt så svettas du för att bli svalare. När svetten avdunstar går det åt värme och den värmen tas från din kropp. Det är därför du kan känna att du fryser fastän du precis rört på dig och blivit svettig. Tänk på hur det är när du kommer ut ifrån duschen!

När vi är många människor på en trång plats kan man känna att det blir varmt i luften. Värmen från våra kroppar sprids till omgivningen. Om du tar i en sked som stått i en kopp het choklad kan du bränna dig på fingrarna. Värmen leds från chokladen genom skeden. Om du låter koppen stå en stund kommer du att märka att den svalnat!

Om du är ute en kall höstdag, skall du då sätta dig på en sten eller på en trädstam? Det bästa är att sätta sig på stocken. Stenen leder bort värmen från din kropp och du fryser. Vissa ämnen leder värme bra som t ex metaller. Ämnen som inte leder värme är isolerande.

Om det är riktigt kallt räcker det inte med att äta mer och röra på sig för att hålla värmen. Det finns andra sätt att hålla kvar kroppsvärmen. Många djur äter och lägger upp ett fett lager under sommaren. Fett är bra isolering mot kyla. Ex är sälar. Fett kan även fungera som matreserv.

En del djur får vinterpäls som är tjock och fluffig. Småfåglar brukar övernatta i stora flockar och sitta tillsammans på samma gren. Snö kan också fungera som isolering. För att hålla värmen kvar i hus måste man isolera väggar, tak, golv och fönster. Det kan göras med olika material i form av skivor, kulor och skum.

I Sverige har vi olika årstider vilket gör att vi har olika väder. I Sverige är det blåsigast från oktober till mars. Det blåser minst på sommaren och det blåser mest på dagen. Detta beror på att solen värmer upp markytan och luften, då bildas vindar. På kvällen blåser det därför inte lika mycket därför att solen inte värmer.

Solen värmer luften. När luft blir varm utvidgar den sig och tar större plats än när den är kall. Varm luft stiger! När varm luft stiger så fylls det på med kall luft från sidan och marken. Det är då vi känner att det blåser.

Solen värmer upp vattnet i hav och sjöar. Vatten avdunstar när den värms upp. Vattenånga stiger och följer med vindarna. Det bildas moln. När vattendropparna i molnet blir tillräckligt tunga faller det ner som regn. Moln har olika form och färg men det finns egentligen inga gråa moln. Det är när molnet ligger i skugga som det ser grått ut.

 Det här behövs: en genomskinlig plastflaska,  en linjal, några glaskulor eller småstenar, tejp.  - Klipp av eller skär plastflaskan i två delar. Lägg i kulorna eller stenarna i den undre delen och häll på vatten så att de täcks. Kulorna används för att regnmätaren inte ska blåsa omkull.  Markera var vattennivån i flaskan är genom att sätta en tejpbit på flaskan. Gör sedan en skala i mm uppåt på flaskans sida med hjälp av linjalen. Skalan börjar med 0 mm där tejpen är.  Sätt den övre flaskdelen upp och ner i flaskbotten.  Du har nu gjort en regnmätare som är redo att användas! Ställ ut den på en öppen plats, men helst på något ställe där det inte blåser för mycket.  Kolla regnmätaren varje dag och anteckna hur mycket som har regnat!

När åskmoln blivit tillräckligt laddade bildas det blixtar. Man kan säga att blixten laddar ur molnet. En blixt kan gå mellan två moln eller mellan ett moln och marken. Blixten tar alltid den kortaste vägen och söker sig gärna ner för ett träd eller mast. Först ser man blixten och sen 3 sek senare kommer ljudet. Detta beror på att det tar 3 sek för ljudet att 1km.

När åskmoln blivit tillräckligt laddade bildas blixtar. Man kan säga att blixten laddar ur molnet. En blixt kan gå mellan två moln eller mellan ett moln och marken. Blixten tar alltid den kortaste vägen och slår ner i det som är närmast ex. en mast eller ett träd. Därför skall man inte söka skydd under ett träd om

Orkan -- < 34m/s Storm – m/s Kuling – m/s Bris -- >10 m/s Stiltje – blåser ingenting alls

om/watch?v=DknfEXT HDE0