Initialt omhändertagande 1. Preparation 2. Triage 3. Primär evaluering 4. Åtgärd 5. Sekundär evaluering 6. Monitorering och reevaluering 7. Definitivt omhändertagande
Bakgrund Vanligaste dödsorsak <40 år 85% väsentligen återställda 1 år efter traumat Betydande förlust yrkesverksamma år Totala kostnader > cancer & hjärta/kärl tillsammans
I Sverige sjukhusvårdas årligen pga trauma 57 % fall, 13 % trafik dör årligen pga trauma 40 % fall, 30 % trafik
0-1 timme 50 % dödsfall CNS, hjärta, centrala kärl prevention
1-4 timmar 30 % av dödsfall CNS, hemo-pneumothorax Bukblödningar, femur & bäckenfraktur Sjukhusomhändertagande, stora vinster
Veckor-månader 20 % av alla dödsfall Multipel organsvikt, sepsis etc.
Trauma-relaterad överdödlighet Wales, 1000 döda, 1986 Sjukhusmortalitet (52 %) 33 % förebyggbara3-4/4 bedömare 36 % ej förebyggbara4/4
Mortalitetsorsak (förebyggbara) 17 % CNS 63 % annat, främst blödning 12 % hypoxi, främst aspiration
Vanligast missade diagnoser Lunglaceration, hemothorax, pneumothorax Lever-, mjältruptur, mesenterielaceration, njurruptur subduralhematom
Ominösa skademekanismer Kastad ur fordonet Dödsfall i samma fordonsenhet Hastighet >30 km/tim Fordonskompression > 7dm Penetration > 3 dm in i passagerarenhet >20 min för extrahering Mc >25 km/tim (med separation från mc:n) Fotgängare, överkörd eller kastad, > 7 km/tim
Ominösa vitaltecken RR 29 Systoliskt BT <90 mmHg GCS < 7
Ominösa allmänfaktorer Ålder 55 år Hjärtsjukdom, lungsjukdom Diabetes mellitus, cirrhos, malignitet Obesitas, koagulationsrubbning
Ominösa skador Flail chest Bäckenfraktur >2 frakturer långa rörben Penetration proximalt armbåge & knä Amputation proximalt vrist & ankel Extremitetspares Trauma med brännskador (>10%, all inhalation)
Preparation Prehospital fas Inhospital fas
Prehospital fas Fri luftväg Extern blödningskontroll Initiera chockbehandling Immobilisering Transport Information –Trauma: När? Hur? –Patientinfo
Inhospital fas Preparera akutrummet –Laryngoskop, tuber, iv-lösningar, EKG, pulsoxymeter, etc. Preparera lab, röntgen Förbered skyddskläder
Triage Antal patienter och/eller skadornas allvarlighetsgrad överstiger INTE sjukhusets förmåga. Allvarligast skadade behandlas först. Antal pat och/eller skadornas allvarlighetsgrad ÖVERSTIGER sjukhusets kapacitet. Störst överlevnadschans och minst resurskrävande behandlas först.
Primärevaluering Baseras på potentiell mortalitetsrisk Ofri luftväg dödar snabbare än nedsatt ventilation, som dödar snabbare än chock –A, Airway med C-spine immobilisering –B, Breathing (ventilation) –C, Circulation –D, Disability (neurologi) –E, Exposure med hypotermikontroll
Primärevaluering –A, Airway med C-spine immobilisering –B, Breathing (ventilation) –C, Circulation –D, Disability (neurologi) –E, Exposure med hypotermikontroll
Andningsväg (Airway) med halsryggsimmobilisering Undersök, med stabiliserad halsrygg –”Var har du ont, kan du röra på benen?” –Bra tal = vanligen fri och intakt luftväg –Andningsbiljud? –Motorisk oro = tecken på hypoxi –Fr. kroppar, lösgom, ansiktsskador, larynxskador
SVARAR PÅ TILLTAL Adekvat luftväg Adekvat ventilation och cirkulation RLS 3a
TRAUMAREGEL Alla oroliga patienter är hypoxiska
Motorisk oro Hypoxi Smärta Utspänd magsäck Utspänd urinblåsa
A – åtgärd: Temporär luftväg Chin lift, jaw trust Svalgtub (ej nästub vid skallbasfraktur)
A – åtgärd: Definitiv luftväg Jet insufflation (grov nål, membrana cricothyroidea, 15 l ren syrgas/min, y- koppling, 1 sek på – 4 sek av, ej > 30 min Koniotomi, mbr krikothyroidea, > 12 år Tracheostomi vid larynxskador
A – åtgärd: Definitiv luftväg Trakeal intubation Apne, aspiration, risk att utveckla ofri luftväg-inhalationsbrännskada, ansiktsfrakturer, kramper, skallskada, kvarstående hypoxi efter andra åtgärder, shock, multitrauma, snar operation
Halsryggen Stabiliserad Normal neurologisk us utesluter inte halsryggskada Skelettet helt bara om alla halskotorna syns på röntgen (inklusive C7 och TH1) Halskrage – om den öppnas: manuell kontroll av halsryggen!
Halsrygg Misstänk halsryggskada vid –Multitrauma –Nedsatt medvetande –Trauma ovan klavikeln
B - Breathing Utbytet av gaser OK? = ventilation OK? Förutsätter god funktion av –Lunga –Bröstkorgsvägg –diafragma
B - Breathing Inspektion –Exponera bröstkorgen, titta på andningsrörelser Auskultera Perkutera –Luft eller blod i brösthålan? Palpera –Frakturer?
Ventilation (Breathing) Känn efter luftströmmen Andningsfrekvens, andningsdjup Palpera trachea, lyssna på trachea Inspektera, palpera, auskultera & perkutera thorax, aux. andningsmuskler
Ventilation – åtgärda: Ge syrgas (12-15 l/min), behållare Sätt på pulsoxymeter (95 % sat) Thoraxdrän vid nedsatt andningsljud (allvarligt trauma) Midaxillärt i 4-5.e IC (vanl. mamillhöjd), öppen teknik, 15 cm vatten, vattenlås
B – ventilation: Åtgärda: Tensionspneumothorax Hemothorax Flail chest Öppen pneumothorax
Ventilation - åtgärda Tensionspneumothorax: –venflon 2:a IC, drän Hemothorax: –drän (op: 1500 ml, 200 ml/tim) Flail chest: –drän vid nedsatt andningsljud Öppen pneumothorax: –ockludera med 3-sidas häfta, drän
TRAUMAREGEL Undvik röntgenavdelningen IVA = vårdkvalitet
Pulsoxymeter Lägre vid alkalos, hypotermi (< 32°) Falskt vid metHb, svår vasokonstriktion, grav anemi (Hb<60 g/l)
C - cirkulation Blödning vanligaste orsaken till dödsfall på sjukhuset Hypotension vid trauma beror på hypovolemi – tills annat bevisats Hypovolemi beror på bukblödning tills motsatsen bevisats
Cirkulation Medvetandegrad Hudfärg Puls –Centralt, bilateralt –Snabb? Svag?
TRAUMAREGEL Svettiga, perifert kalla pat. har hypovolemi Hypovolemin beror på bukblödning tills motsatsen bevisats
Cirkulation - åtgärd Stoppa yttre blödningar – yttre kompression Kärlingång –Två grova perifera nålar (flöde r 4 /längd) –Friläggning malleol (ljumske, ö-arm) –Subclavia, femoralis (jugularis) –Intraosseös (prox ventrala tibia, prox med malleolen, dist femur)
Cirkulation - åtgärda Prover –Korstest, Hb, Na/K, krea, TPK, glukos, PK, intox, ev hCG Ersätt –Vätskebolus: 2000 Ringer acetat, 39°, 15 min Överväg blod (beställ)
Cirkulation - åtgärd Monitorera –Blodtryck, EKG, puls –V-sond (ej nasalt vid skallbasfraktur) aspirera så mycket som möjligt –KAD (suprapubisk vid blod i uretra, icke palpabel prostata, perinealhematom – kräver fylld blåsa)
Hitta och stoppa blödning – högsta prioritet Peritonealt lavage (DPL) / Ultraljud buk –Kateter, 500 – 1000 Ringer (10 ml/kg) –100% specifik intraperitoneal blödning Ej DPL/UL vid –Cirkulatoriskt instabila pat (tål ej röntgenavdelningen) –Omedelbar laparotomi Frontal lung- & bäckenrtg (när hinns med)
DAMAGE CONTROL
D - Disability Snabb neurologisk undersökning AVPU –Alert –Responds to Vocal stimuli –Responds to Painful stimuli –Unresponsive
D - Disability Glasgow Coma Scale (GCS) Nedsatt medvetande –Nedsatt cerebral oxygenering / perfusion –Direkt cerebral skada –Re-evaluera oxygenereing, ventilation, perfusion –Alkohol – droger?
Exposure Klä av patienten, klipp upp kläder Samtidigt skydda mot nedkylning –Varma filtar –Varma infusionslösningar –Varmt rum
Åtgärd A: –Chin lift, jaw trust –Kantarell –Svalgtub –Definitiv luftväg
Åtgärd B: –Intubering –Cricothyroidektomi –Dekomprimering av ventilpneumothorax –Syrgas med reservoir –thoraxdrän
Åtgärd C: –2 grova nålar –Varm vätska (Ringeracetat) –Blodgruppering, graviditetstest –Typ-specifikt blod, 0-negativt –EKG –Stoppa yttre blödning
EKG Arytmier –Hypotermi? –Hjärtkontusion? Oförklarad takykardi, förmaksflimmer, prematura ventrikulära slag, ST-förändringar EMD –Hjärttamponad? Ventilpneumothorax? Svår hypovolemmi?
Åtgärd Urinkateter –Volymsbedömning –Kontraind: Misstänk uretraskada Blod vid meatus Blod i skrotum Högt ridande prostata –Ventrikelsond Minska aspiratiosnrisk, minskar oro Ej nasalt vid ansiktsskador
Åtgärd Monitorering = samla kvantitativa data Andningsfrekvens Blodgaser Puls, blodtryck Pulsoxymetri Urinproduktion Kroppstemperatur Röntgen
Sida halsrygg AP thorax AP bäcken
Sekundärevaluering Efter att primärevalueringen är avslutad Efter reevaluering av ABC Efter att resuscitering påbörjats
Sekundär evaluering Head – to – toe Registrera vitalparametrar –BT, puls, respiration, temp Komplett neurologisk us (med GCS) Ev. åtgärd –DPL, rtg, lab ”Tubes and fingers in every orifice”
Anamnes Traumamekanism AMPLE –Allergier –Mediciner –Past illnesses –Last meal –Events (traumamekanism)
Traumateamsarbete Säkerställ fri luftväg (airway), ventilation (breathing), cirkulation >30 min, lämnar akutrummet i liknande eller sämre skick Tidsåtgång prediktiv mortalitet Tid för omhändertagande kan reduceras med 50% vid förutbestämt ansvar
Traumateam 5-8 personer i lämpligt rum Hands-off (läk & sköterska) Kirurg, narkosläkare Akut - & anestesisköterska Undersköterskor Personliga skyddskläder (glasögon/visir, handskar, rock)