Bioekonomi och grön-tillväxt ur ett regionalt utvecklingsperspektiv Gunnar Lindberg, Nordregio Kramfors, 18 juni 2014

Grön ekonomi/Bioekonomi Varför?Vad?Hur?

Vad sägs i filmen: Varför – Vad – Hur? De fossila bränslena kommer ta slut – och användningen av dem är ohållbara (utsläpp). Forskning kring hur man kan förädla biologiska produkter -> nya innovativa produkter kan ersätta fossila insatsvaror. Men även utveckla helt nya produkter från skog, jordbruk och hav. Nya industrier + nya jobb + hållbar ekonomisk utveckling! Hur? ”Changing the way we think” -- ok, det låter ju lätt

Varför är intresset så stort för ”grön ekonomi” och ”bioekonomi”? Miljö och klimat Ekonomiska vinster/besparingsmöjligheter Arbetslöshet och negativ utveckling på landsbygden Energi(o)säkerhet, självständighet

Grundfrågorna är desamma i utvecklade och utvecklingsländer Kan man kombinera ”tillväxt och miljö”? Hur utvecklar man strategier utifrån nationella och regionala förutsättningar? –Resurser, processer, efterfrågan och produktion på lokal nivå men i en globaliserad värld. De stora institutionerna talar mycket om smart specialisering… …och att använda nya samverkansformer för att utveckla nya verksamheter och innovationer för smartare användning av resurser som man redan har.

Grön tillväxt Bioekonomi En strävan mot ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling som är frikopplad från resursutarmning, miljömässig degradering och utsläpp. Från början en utveckling av begreppet hållbar utveckling… …som nu har kommit att handla mycket om både urban och rural ”endogen” utveckling. Bioekonomi kan ses som en delmängd av grön ekonomi, men skall man vara korrekt så handlar det då om ”hållbar bioekonomi”.

Grön ekonomi “Grundläggande förändringar i hur vi producerar och konsumerar är nödvändiga för att uppnå global hållbar utveckling” (FN, 2012). Handlar mycket om att finna ”instrumenten” för omställning. Substitution för att uppnå hållbara flöden vad gäller insatsvaror och restprodukter. Effektivare användning av material och energi. Utvecklandet av ”cirkulära flöden” i produktion och konsumtion. Ändrade konsumtionsmönster.

Bioekonomi “Bioekonomin inkluderar primärproduktion, så som jordbruk, skogsbruk och fiske, - och industrier som använder/processar biologiska resurser, så som livsmedels- och trä- och pappersmassaindustrin och delar av kemisk-, bioteknisk- och energiproduktion.” (EC2014)

Totalt i Norden 2012 Källa: Creating value from bioresources - Innovation in Nordic Bioeconomy (Nordic Innovation, Gaia 2014)

I Sverige Totalt ca 10 % av ekonomin idag

Vilken är diskursen kring de regionala aspekterna (fördelarna)? Nyföretagande och jobb. Nya ekonomiska aktiviteter skapar förutsättningar för service och infrastruktur. Innovationer och kunskap till landsbygden (där mycket av aktiviteterna inom bioekonomin måste ske) skapar positiva långsiktiga effekter. Kapacitetsuppbyggande och sociala innovationer i rurala områden. Lokal nytta, t.ex. lägre kostnader för energi på landsbygden.

Kopplingen mellan grön tillväxt och regionala strategier… … bygger på etablerade perspektiv ”Styrmedel på miljöområdet” måste stimulera dynamisk effektivitet (dvs. teknisk utveckling, människors kompetens, nya processer, etc.) då är de även positiva för regional utveckling! Regional utveckling bör självklart fokusera på regionala förutsättningar, innovationer, sammarbete, och attraktionskraft. Viktigt att ”förstå” sin region.

Vad skapar jobb i Västernorrland? Idag: jobb Idag: jobb Idag: jobb

Pågående Nordregio Projekt (NCM Arbetsgrupp) Identifiera regionernas roll i utvecklingen av bioekonomin/den gröna ekonomin Analysera och förstå nyckelfaktorerna ur ett regionalt perspektiv: drivande faktorer och bromsande faktorer. Identifiera och förklara “goda exempel” på regional utveckling som integrerar bioekonomi. South Iceland; Forssa region; Sarpsborg; Örnsköldsvik; Zealand

Nordiska förutsättningar Många värdefulla resurser att bygga på i en process av grön tillväxt. Naturresurser och hög innovativ kapacitet. Starka kopplingar mellan universitet, näringsliv och det offentliga. Bra förutsättningar för företagande och entreprenörskap. Historiskt höga investeringar i F&U Historiskt stark politisk vilja och styrning (och starka NGOs)

Från ”State of the Region” Visar att de nordiska länderna till stor del är ledare när det gäller innovationer, men också att det finns stora regionala skillnader i Norden.

Från ”ESPON GREECO” Visar vilka regioner som har börjat resan mot en grönare ekonomi, och vilken potential olika regioner har. Kartan är en kombination av många olika indikatorer, bl.a. innovation, governance, statlig upphandling, gröna kluster, utbildningsnivå, kommunalt miljöarbete, potential för förnyelsebar energi. Visar att ur ett Europeiskt perspektiv så har de Nordiska länderna en stor potential och goda förutsättningar att utvecklas genom grön tillväxt.

Vad är viktiga ”delar” ur ett regionalt perspektiv? Territoriella tillgångar Marknader med efterfrågan (lokalt och möjlighet att nå ut globalt) Tillgång till kapital (Speciellt i fasen vi är i nu med uppskalning till stor skala) Miljö- medvetenhet och frivilliga initiativ (EU fokuserar nu på att förstå hur sociala innovationer påverkar regioners utveckling) Väl fungerande institutioner, smarta styrmedel och regler Tillgänglighet av teknik och kunskap Tillgång till (ofta väldigt specialiserad) arbetskraft

Vad är viktigt ur ett styrningsperspektiv? Större politiska ambitioner skulle snabba på omställningen Ökade investeringar i infrastruktur skulle snabba på omställningen inom områden såsom vatten, avfall, transporter, etc. Rätt prissättning av resurser och utsläpp är en kraftfull drivkraft för omställning. Arbeta med ett integrerat territoriellt perspektiv; vad har vi, hur hänger allt samman, hur utvecklar vi aktiviteter parallellt?

”Axplock” från de regionala studierna –Fallstudierna illustrerar att bioekonomin inte bara handlar om storskalighet och högteknologi – det är viktigt att känna till sina lokala förutsättningar och se sin potential. –Lokala småskaliga ”Food Innovation Centres” är en viktig del av utvecklingen på Island. –Livsmedelsinnovation kan byggas på lokala kunskaper och kompetens inom primärproduktionen och behöver inte nödvändigtvis högteknologiska anläggningar etc. –När det gäller mer högteknologiskt bioekonomi så är en låg utbildningsnivå en stor utmaning som kan begränsa utvecklingen. –Kluster och regional ”märkning” verkar vara en viktig del av bioekonomin. –Kontroll av hela värdekedjor inom bioekonomin skapar stora värden: ”intern industriell symbios”. –”Märkningen” av regionen utifrån bioekonomin ses som viktigt – det lockar både företag, arbetskraft, finansiering, samt stärker invånarnas förståelse för processen. –Kopplingar till utbildningsinstitutioner har spelat en stor roll.

Fallet Örnsköldsvik (Källa: Clas Engström, Processum, 2014)

Fallet Örnsköldsvik Klustret upplevs som väldigt framgångsrikt i att utveckla företagen – och teknikerna. Nu införlivat i statliga SP. Kopplingen mellan regional utveckling och bioekonomin faller lite mellan stolarna – ingen tydlig långsiktighet. ”Biofuel region” lyfter en del av frågorna och jobbar även med ”branding” Mycket kritik mot de nationella styrmedlen och den kortsiktighet som finns. Gäller finansiering, skapande av efterfråga, vägval inom statliga bolag. Man måste förstå att det inte alltid går så fort som man vill. I Ö-vik blev man väldigt engagerad och satsade väldigt mycket på t.ex. etanol innan marknaden var etablerad. Nu måste man våga starta om.

Fallet Örnsköldsvik Idag har globala aktörer blivit ett viktigt inslag i bioekonomin. Kanske har man inte riktigt hängt med nationellt/regionalt i vilken global trend som finns i detta? Hur påverkar detta möjligheterna till regional utveckling inom bioekonomi? Vem gör vinsterna i patent, produkter, teknik?

Förenklat: vad kan ”regioner” göra?

Hur lätt är det att starta företag? Hur mycket av BNP används för F&U?

Från ESPON GREECO Kartan visar antal specialiserade kluster inom området ”grön teknik”, per miljon invånare.