ÅÅÅÅ-MM-DD Kuratorsfunktionen Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhus.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin
Advertisements

Kriser Traumatiska kriser Utvecklingskriser.
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Samverkan socialtjänst, skola och förskola
Vårdprogram   Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna Syfte med vårdprogrammet– verksamheterna inom hälso- och sjukvård.
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Vad kan du lämna ut till vem?
Psykosocial problematik Barn som far illa Lagstiftning Elisabeth Cedervall 2011.
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Lena Persson Lena Persson beteendevetare, magister i psykologi arbetar med frågor som handlar om: våld i nära relationer.
Socialtjänstens möjligheter och begränsningar
Kriser.
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 5
Barn som far illa My Stein.
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Palliativ vård Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Vården innebär beaktande.
- samhällsfaktorer, faktorer i närmiljö, kultur, etnicitet, kön.
Bemötande och behov ur ett psykologiskt perspektiv
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Familjehemsenheten Angered
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Vara brottsoffer eller vittne
Hantera en kronisk sjukdom
Barn som far illa Region Skåne
Dagens program Presentation Syftet med projektet
Socialtjänstlagen, SoL
Orosanmälan - anmälningsplikt enligt kap 14 1 § Socialtjänstlagen
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Patientlagen och information till patienter och närstående
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Regionövergripande riktlinjer – Våld i nära relationer
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
SOCIALTJÄNSTEN - SKYDDANDE AV PERSONSUPPGIFTER
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
Cancerrehabiliteringsprocessen
Palliativ vård och samordning
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Barn som växer upp i familjer med våld
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
Följ upp barnrättsarbetet med hjälp av ett antal implementerings- och tillämpningsnycklar.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Sexuella trakasserier och respekt VO1:s arbete kring temadagen den 24 februari 2016.
Barn och ungdomar utsatta för misshandel och sexuella övergrepp Steven Lucas, överläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset.
Arbetet med våldsutövare. Medverkan - Familjefrid i GGVV Rei Malmros.
Barn- och ungdomsenheten Anmälningsskyldigheten När anmäler vi? Osäkerhet vid anmälan? Vad händer vid en anmälan? Frivillighet och tvångsvård.
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Vårdprogram Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna
Västra Götalandsregionen ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet, få möjlighet att påverka sin livssituation och.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Bemöta personer som reagerar på trauma
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
”Sockerdricka trädet”
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
Kvalitetsarbete.
SJUKSKRIVNA MED EKONOMISKT BISTÅND
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Barn som närstående.
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Häsokunskap 1 hösten 2008 Emelie Åhlberg.
Läkarintyg för sjukpenning
Flyktingbarnmottagningen Göteborg
Presentationens avskrift:

ÅÅÅÅ-MM-DD Kuratorsfunktionen Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhus

Presentationens namn 2 Organisation  6 st. områden S/U, KK del i område 1  Kuratorsverksamheten sorterar under områdeschefen  9 st. kuratorer 3,5 tjänst (enhetschef)  kuratorn arbetar parallellt och i samarbete med den medicinska vården

Presentationens namn 3 Uppdraget /huvudsakliga arbetsuppgifterna Psykosociala arbetet riktar sig till patienter på Kvinnokliniken och deras närstående som önskar:  Kris-, stöd- och bearbetande samtal i en akut situation  Samtalsstöd/behandling vid kronisk sjukdom och funktionshinder  Sorgesamtal  Vägledning och information i sociala, ekonomiska och juridiska frågor  Stöd och hjälp med att samordna kontakter i samhället  Smittspårning  Genetisk vägledning  Psykosocial utredning, ägg-, spermadonation samt donatorer  Psykosocial utredning - psykosociala svårigheter - IVF behandling

Presentationens namn 4 Övriga arbetsuppgifter/riktade till personal  Vägledning och konsultation i psykosociala frågor  Avlastningssamtal enskilt eller i grupp  Reflektionsgrupper  Undervisning

Presentationens namn 5 Hur får man kontakt med kuratorn  Sjukvårdspersonal kan kontakta kurator, per telefon eller via remiss  Patient/närstående kan ta kontakt direkt  Erbjuds allt från ett besök till långvariga kontakter  Besöken kostar 100 kr vid öppenvårdsbesök (vissa är kostnadsfria)

Presentationens namn 6 Målet  Stärka patienternas och närståendes förmåga att hantera de psykologiska, sociala och praktiska effekterna av sjukdom  Förebygga komplikationer som kan uppkomma av obearbetad kris  Medverka till hög livskvalitet

Presentationens namn 7 Diagnoser / Problemsituationer - Cancer - Sexuella övergrepp - Aborter - Missfall - Graviditetskomplikationer - Traumatiska förlossningar - Förlossningsrädsla - Infertilitet - STD - Andra sjukdomstillstånd/ problemsituationer

Presentationens namn 8 Psykosocialt behandlingsarbete  Göra en psykosocial bedömning utifrån helhetssyn  Presentera ramen för och innehållet i det psykosociala omhändertagandet  Skapa en behandlingsrelation  Stöd och vägledning på alla nivåer (intrapsykisk, interpersonell, strukturell)  Krisbearbetning Arbetar utifrån psykodynamisk-, systemisk-, kris-, sorg-, coping-, kognitiv - och narrativ teori.

Presentationens namn 9 Psykosociala arbetets olika förhållningssätt För att medverka till förändring i patientens liv:  Genom egen aktion  Genom direkt styrning (kuratorn ansvarar för interventionen dvs tar ansvar för vilken slags förändring som bör komma till stånd, medan patienten ansvarar för att handlingen utförs)  Indirekt styrning (arbetar med insikts- eller medvetande tekniker. Syftet är att patienten själv tar ansvar för sin förändring men kuratorn ansvarar för processen)

Presentationens namn 10 Praktisk information och hjälp  Rehabilitering – rekreation  Socialförsäkringssystemet  Samhällets övriga stödfunktioner ex färdtjänst, sjukresor, patientföreningar  Vid behov söka fondmedel  Hospice  Intyg vid behov

Presentationens namn 11 Ex på teman i samtalen  Tiden före och efter diagnos????  Vardagslivet, arbete/studier, familj, ekonomi  Stöd, nätverk  Vad säger jag till barnen?  Sorg över förluster  Rädsla, oro  Smärta  Skuld, skam  Ilska, besvikelser  Normalt - onormalt  Omgivningen – relationer, förhållningssätt  Beroendet av andra  Sexualitet – fertilitet  Tankar kring döden, livet – existentiella frågor  Hopp – glädjeämnen - framtid  Hur förhålla sig till sjukdomen – ex. hur tanka kraft till livet och mod

Presentationens namn 12 Faktorer som påverkar ett krisförlopp  Diagnos - prognos  Personlighet och tidigare erfarenheter - bild av sig själv och andra, förmåga att förmedla egna känslor och behov, tillit till sig själv och andra  Tidigare psykiska problem, trauman och hur de hanterats  Copingresurser  Socialt nätverk  Komplikationer under behandling – smärta och andra svåra fysiska och psykiska besvär

Presentationens namn 13 Fall åring önskar abort  15 årig flicka på DSBUS skall opereras.  Man upptäcker att patienten är gravid  Hon önskar abort och att detta sker i samband med vårdtillfället.  Hon vill inte att hennes pappa skall veta om graviditeten eller aborten.  Hon har ingen kontakt med sin mamma  Uppger att hon har kontakt med en socialsekreterare  Vad vill Du veta mer?  Vad ska Du göra?

Presentationens namn 14 SoL 14 kap. 1§  ” Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd……………….”  Barn = upp till fyllda 18 år.

Presentationens namn 15 Offentlighets- sekretesslagen  Sekretess, med vissa undantag, gäller inom hälso-, och sjukvården för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon henne närstående lider men (25 kap. 1§ OSL)  Enligt 10 kap 23 § finns det möjlighet att lämna uppgifter till polis- och åklagarmyndighet vid misstanke om grövre brott där straffet är lägst ett års fängelse. Det är också möjligt, enligt samma §, att anmäla misstanke om försök till brott där straffet är lägst två års fängelse.  Möjlighet finns även att enligt 10kap 21§ att lämna uppgifter till polis- eller åklagarmyndighet för misstanke om brott mot den som inte fyllt arton år i vissa fall (barnmisshandel, sexuella övergrepp, könsstympning, frihetsberövning)

Presentationens namn 16 Föräldrabalken  FB 6 kap. 2§ reglerar vårdnadshavarens rätt och skyldigheter att bestämma över barnets personliga angelägenheter. De förpliktelser som ingår i vårda ansvaret förutsätter att vårdaren har insyn i barnets angelägenheter. I takt med stigande ålder och utveckling skall större hänsyn tas till den unges egna synpunkter och önskemål (”viss ålder och mognad”)  Enligt barnkonventionen, artikel 12, ska barn ges möjlighet att yttra sig i alla frågor …. Kan det finnas risk för övergrepp från vårdnadshavare sida sida är det nödvändigt att barnet ges till fälle att själv yttra sig på ett skyddat sätt.

Presentationens namn 17 Psykosocialt behandlingsarbete  Våldtäkt  Sexuella övergrepp

Presentationens namn 18 Våldtäkt är ett trauma som ger en krisreaktion  Psykiskt trauma: en händelse av chockartad eller smärtsam art, vanligen katastrof, kränkning eller separationsupplevelse  Kris: befinner sig i en situation där tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att förstå och bemästra situationen

Presentationens namn 19 Chockfasen – direkt efter våldtäkten  Regression, jaget förlorar rationella funktioner – tankar och känslor primitiva  Förnekandet av att ha varit med om trauma – overkligt  Kan te sig apatisk och känslomässigt avstängd – isolering  Drar sig undan socialt  Kroppen känns äcklig  Reagerar med ett relativt lugn

Presentationens namn 20 Vanliga symtom  Sömnsvårigheter  Koncentrations och minnesförsämring  Fysiska symtom ex huvudvärk, illamående, magont, yrsel  Svårt att äta  Skör för överstimulering, bristande tillit (rädsla)  Ångest, oro  Flashbacks (minnesbilder)  Trötthet, känslan av att vara svag Behövs sjukskrivning?

Presentationens namn 21 Metod/arbetssätt vid krisstöd  Lyssna  Få beskriva livssituationen, sjukdomsförloppet, tankar och känslor  Inventera vilket stöd patienten har (familj, vänner osv)  Härbärgera och normalisera olika slags känslor  Utgöra ett hjälpjag, vikarierande hopp  Samtala om barns behov  Erbjuda olika stödinsatser på olika nivåer (ex närstående)

Presentationens namn 22 Reaktionsfasen  Söker orsaker till våldtäkten, oftare hos sig själv än hos gärningsmannen – skuld (jag har gjort fel)  Självbilden skadad – skam (jag är fel)  Skrämd över att inte känna sig stark – tilliten till sig själv och andra nedsätts  Otrygghet, vaksam  Mardrömmar  Känner sig utanför och annorlunda socialt (kränkt, arg, besudlad)

Presentationens namn 23 Teman i samtalen  Social situation och tiden före övergreppet  Psykiska måendet före övergreppet  Stöd/nätverket  Skam och skuld  Rädsla – vrede  Kontroll- försvar  Motstånd – försvar  Begriplighet  Normalt – onormalt  Omgivningen  Sexualiteten  Risktagarbeteende  Rättsprocessen  Vardagslivet, arbete/studier, familj, ekonomi

Presentationens namn 24 Bearbetningsfasen  Genomgång av vad som faktiskt hände  Fantasier om vad som kunde hänt mer  Mer fokus på gärningsmannen  Lättnad från skam och skuldkänslor – ha rätt att må dåligt, bejaka sina känslor  Kommunikation med andra- vem/vilka kan ge stöd  Börjar se tillgångar i livet  Ilska

Presentationens namn 25 Nyorienteringsfasen  Inte längre styrd av sin rädsla  Återgång till vanlig livsstil  Ökad tillit till sig själv och till andra  Vågar närma sig kroppskontakt, egen sexualitet – återerövrat sin egen kropp  Personlig utveckling och återupprättelse

Presentationens namn 26 Komplikationer  Depression  Panikångest  Social fobi  Sexuella problem  Posttraumatisk stressyndrom Remittera vidare till annan vårdgivare

Presentationens namn 27 SLUT