Kommissionen för jämlik hälsa ANDT – ur ett folkhälsoperspektiv Hur bidrar mitt arbete med ANDT samordning/tillsyn till en mer jämlik hälsa? Anna Balkfors Twitter: Nätverksträff ANDT, Folkhälsomyndigheten

Kommissionen för jämlik hälsa Folkhälsopolitik – förankrad i grundlag Grunden för folkhälsopolitiken finns i Regeringsformen 1 kap. 2 §: Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Kommissionen för jämlik hälsa Regeringens mål: ”De påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Regeringens folkhälsopolitik syftar till att långsiktigt utjämna de skillnader som i dag finns mellan olika grupper. Hela befolkningen ska ha goda förutsättningar till en god hälsa.” Prop 2015/16:1, Utgiftsområde 9, avsnitt 5.5, sid 111

Kommissionen för jämlik hälsa Folkhälsomålet (Prop 2002/03:35) Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor I propositionen trycks särskilt på –Att ojämlikheten i hälsa mellan olika grupper i befolkningen måste motverkas –Att sociala bestämningsfaktorer och en bred välfärdspolitisk ansats är centrala –Att det krävs insatser från det offentliga, näringslivet, folkrörelserna och individer själva

Kommissionen för jämlik hälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1.Delaktighet och inflytande i samhället 2.Ekonomiska och sociala förutsättningar 3.Barn och ungas uppväxtvillkor 4.Hälsa i arbetslivet 5.Miljöer och produkter 6.Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7.Skydd mot smittspridning 8.Sexualitet och reproduktiv hälsa 9.Fysisk aktivitet 10.Matvanor och livsmedel 11.Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel (Prop 2002/03:35)

Kommissionen för jämlik hälsa En tobaks-, alkohol- och drogförebyggande strategi för Malmö 2002–2010

Kommissionen för jämlik hälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1.Delaktighet och inflytande i samhället 2.Ekonomiska och sociala förutsättningar 3.Barn och ungas uppväxtvillkor 4.Hälsa i arbetslivet 5.Miljöer och produkter 6.Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7.Skydd mot smittspridning 8.Sexualitet och reproduktiv hälsa 9.Fysisk aktivitet 10.Matvanor och livsmedel 11.Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Kommissionen för jämlik hälsa Hur mår Malmö? Årlig välfärdsredovisning 50 indikatorer -11 nationella målområdena Utvecklingen över tid Kön Stadsdelar Ursprung Socioekonomi!

Kommissionen för jämlik hälsa

7327%100% 59% 84% 24 Skillnader Behörighet till gymnasiet Valdeltagande Rökning 40 35%75%Förvärvsarbetande 25 LägstHögstSkillnad år81 år Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö % 61% Barnfattigdom50 Medellivslängd 257 % 32%

Kommissionen för jämlik hälsa Commission on Social Determinants of Health

Kommissionen för jämlik hälsa 55 år 44 år Skillnader i hälsa ökar mellan länder, i länder, i städer Kvinnor: Japan - Zimbabwe Män: Island - Swaziland

Kommissionen för jämlik hälsa Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer. Vad orsakar ojämlikhet i hälsa? Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008 ”Reducing health inequality is an ethical imperative. Social injustice is killing people on a grand scale”

Kommissionen för jämlik hälsa

Återstående medellivslängd vid 30 Män efter utbildningsnivå, ,4 +5,2 +3,5

Kommissionen för jämlik hälsa Återstående medellivslängd vid 30 Kvinnor, efter utbildningsnivå, ,0 +2,5 +0,9

Kommissionen för jämlik hälsa Källa: Kommission för ett socialt hållbart Malmö (2013)

Kommissionen för jämlik hälsa

Källa; Folkhälsomyndigheten (2014: Folkhälsan i Sverige

Kommissionen för jämlik hälsa Källa; Folkhälsomyndigheten (2014: Folkhälsan i Sverige

Kommissionen för jämlik hälsa Dödlighet efter utbildning och orsak, år Källa; Folkhälsomyndigheten (2014: Folkhälsan i Sverige

Kommissionen för jämlik hälsa Dödlighet efter utbildning och orsak, år Källa; Folkhälsomyndigheten (2014: Folkhälsan i Sverige

Kommissionen för jämlik hälsa

Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser globalt, nationellt och lokalt Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder

Kommissionen för jämlik hälsa Svenska lokala/regionala initiativ Göteborg Örebro Stockholm Karlskrona Botkyrka Vad kan vi lära av Malmö, VGL, SKL, Östsam Mfl.

Kommissionen för jämlik hälsa Livsloppsperspektiv

Kommissionen för jämlik hälsa Prioriterade områden Barn och ungas levnadsvillkor Boendemiljön Demokrati-delaktighet Utbildning/kunskap Inkomst och arbete Hälso- och sjukvård Kultur, fritid Styrning – ledning – uppföljning Jämlik hälsa – social hållbarhet

Kommissionen för jämlik hälsa

Fair Society, HealthLives, The Marmot Review

Kommissionen för jämlik hälsa Forskare och experter är ledamöter

Kommissionen för jämlik hälsa Uppdraget har två huvudsakliga delar 1.Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar –Huvudfokus socioekonomi och kön –Brett spektrum av bestämningsfaktorer –Tidigare internationella, nationella, svenska initiativ –Kommun, region, stat, andra aktörer i samhället –Förslag på kort, medellång och lång sikt –Gradient och marginalgrupper – universella – riktade insatser –Slutbetänkande maj 2017 (senast!) 2.Att genom ett utåtriktat och inkluderande arbetssätt öka medvetenhet och engagemang bland relevanta samhällsaktörer

Kommissionen för jämlik hälsa Arbetet med förslag till åtgärder Arbetet med att samla, utarbeta och diskutera förslag till åtgärder har redan inletts Förslagen bör hantera hälsogradienten såväl som marginalgrupper Förslagen kommer att ha olika fokus 1.Förbättra människors villkor och möjligheter Det tidiga livets förutsättningar Kunskaper och lärande Arbete, anställningsvillkor, arbetsmiljö Inkomst, försörjning Boende- och närmiljö Vardagslivet (inkl. ANDT m.m.) Kontroll och inflytande 2.Förbättra de offentliga systemens funktion:

Kommissionen för jämlik hälsa Meta-frågor kring systemens funktion Styrning och ledning –Myndigheters instruktioner och uppdrag –Samverkan mellan aktörer Den offentliga verksamhetens reglering och mål –Målstruktur, ansvarsfördelning och uppföljning –Vilka spelregler och krav gäller, tex vid upphandlingar –Uppdragens karaktär kontra finansieringens regler Monitorering och statistiksystem

Kommissionen för jämlik hälsa Avslutningsvis No data no problem, no problem no action –Hur ser det ut (socioekonomi, kön, geografi, etnicitet. Hur fördelas resurser? Livsvillkor – Livsstilsfaktorer –Samordning med lokalt/regionalt folkhälsoarbete Med ett folkhälsoperspektiv/jämlik hälsa perspektiv, hur kan ANDT arbetet ”skruvas till”

Kommissionen för jämlik hälsa Kostnadseffektivt alkoholförebyggande arbete Begränsa tillgång –Pris –Tillgänglighet/monopol –Åldersgräns –Policy arbete –Utbildning barer/restauranger Individuella insatser –Folkhälsoarbete –Hälso- och sjukvård (info) –Socialtjänst (info) –Skolinformation –Kampanjer/masskommunikation Källa: Sven Andreasson

Kommissionen för jämlik hälsa ANDT – ur ett folkhälsoperspektiv Hur bidrar mitt arbete med ANDT samordning/tillsyn till en mer jämlik hälsa? Anna Balkfors Twitter: Nätverksträff ANDT, Folkhälsomyndigheten