Mia Dahlström Sjögren Forskare vid SP och Göteborgs universitet Koordinator för forskningsprogrammet Bonus CHANGE

Påverkar alla typer av båtar genom att Minska farten Påverka manövrerbarhet negativt Öka bränsleförbrukningen (hårda påväxtorganismer med 50-60%) Orsakar brott i material = skador på skrov och propellersystem Marin påväxt

Ytor som är nedsänkta i havet blir påverkade inom minuter Bakterier timmar Bakterier timmar Biomolekyler Sekunder-minuter Biomolekyler Sekunder-minuter Larver Dagar Larver Dagar Makroskopiska påväxtorganismer Veckor Makroskopiska påväxtorganismer Veckor Bakterier och mikroalger: 10% ökning av bränsleförbrukningen Hårda påväxtorganismer: 40% ökning av bränsleförbrukningen Geografisk skillnad i hur påväxt utvecklas – inte minst i salthaltsgradienten i Östersjön!

Mekaniska metoder: giftfria Marina färger med giftiga biocider som läcker till omgivande vatten Mjukt erosionslager där vatten tas upp i färgen Gör att giftig biocid vandrar genom färgskiktet ut i omgivande vatten Biocid Färgskikt Ytans kondition – en nyckelfaktor för hur fartyget presterar

Lösningar på problemet med marin påväxt och ogiftiga Färger med låg vidhäftningsförmåga helt utan biocider (silikon) Marina färger giftiga Koppar Zink som kan kombineras med mekaniska metoder Båtliftar Båttvättar Borstar Skrovdukar

CHANGE – att ändra båtägares antifoulinganvändning i Östersjön Projekt under Bonus Viable ecosystems

Bakgrunden Vilka nyckelfaktorerna för ett hållbart användande av antifoulingprodukter? Ca 2-3 miljoner fritidsbåtar Fritidsbåtsaktivitet på havet har ökat dramatiskt Giftfärger föredras Traditionell konsument Få marknadsaktörer med dominerande toxiska färger Miljövänliga uppfinningar blir inte eko-innovationer

CHANGE 1.Företagsekonomi: Förändringar behövs i konsument- och marknadspraktiker 3. Naturvetenskap  Förstå geografiska skillnader i påväxttryck och succession av påväxtorganismer  Modellera vart gifterna tar vägen  Utföra livscykelanalyser på tekniker och praktiker 2. Miljörätt: Hinder och möjligheter i regelverket – ge rekommendationer till ändringar Foto: Jon Havenhand, Göteborgs universitet IMO Particularly Sensitive Sea Area (PSSA) sedan Kommunikation och samarbete med slutanvändare

1. Företagsekonomi: Vilka praktiker hindrar ett hållbart användande av antifoulingprodukter? Att studera konsumentpraktiker = vad människor verkligen gör och inte vad de säger att de gör! Kartlägga marknadens strukturer, kulturer och institutioner Engagera slutanvändare genom: -Kommunikationsaktiviteter (facebook, tweets, lokala möte och demonstrationsprojekt) -Delaktighetsproesser, testa alternativa tekniker

2. Miljörätt: regelverket och policy rekommendationer Reglera men hur? Många olika regleringar och regler och lagar styr vad som blir produkten = miljöpåverkan Kan konsumenten ändra sig på bas av regler eller – finns andra styrmedel? kan vi använda kommunikation och delaktighet?

Strömstad Stenungsund Göteborg Halmstad Malmö Simrishamn Karlskrona Kalmar Västervik Trosa Nynäshamn Österåker Tierp Gävle Gränslandet samhällsvetenskap-naturvetenskap: Båtägares beteende - fritidsbåtar och antifoulingproblematik Enkätundersökning riktad till båtägare Sverige har ca fritidsbåtar varav ca längs kusten från Gävle till Strömstad Ca 2000 båtägare tillfrågades, 35% svarade 14 orter från Gävle till Strömstad 95% anser att ett friskt hav rikt på biologisk mångfald är viktigt för dem 3 av 4 båtägare anser att de har ett medansvar för havsmiljön Studien utfördes av: Studien medfinansierades av: Magnus Dahlström, Hans Elwing, Cecilia Solér, Erik Ytreberg, Mia Dahlström Sjögren

Konsumenter väljer giftiga antifoulingfärger 80% av fritidsbåtsägarna använder giftfärg från Gävle till Strömstad 30% använder förbjuden färg med ett kopparinnehåll som är för högt Magnus Dahlström, Hans Elwing, Cecilia Solér, Erik Ytreberg, Mia Dahlström Sjögren

Hur mycket målas? 80% av fritidsbåtsägarna använder giftfärg Ca båtar från Gävle till Strömstad (Båtlivsundersökningen 2010) 80% av dessa målar = båtar 2 L färg per båt= ca L färg per år Magnus Dahlström, Hans Elwing, Cecilia Solér, Erik Ytreberg, Mia Dahlström Sjögren Från Båtlivsundersökningen 2010

Har du under sommarsäsongen 2012 använt någon av följande mekaniska metoder för att avlägsna marin påväxt på din båts botten? Magnus Dahlström, Hans Elwing, Cecilia Solér, Erik Ytreberg, Mia Dahlström Sjögren

Skulle du kunna tänka dig att under sommarsäsongen uppsöka ett varv eller en marina för att borstvätta eller högtrycksspola din båts botten? Magnus Dahlström, Hans Elwing, Cecilia Solér, Erik Ytreberg, Mia Dahlström Sjögren

Var utfördes spolning/rengöring av din båts botten vid vinterupptaget Magnus Dahlström, Hans Elwing, Cecilia Solér, Erik Ytreberg, Mia Dahlström Sjögren

När du slipar/skrapar din båts botten samlar du då in färgresterna och lämnar in dessa till miljöstation? Magnus Dahlström, Hans Elwing, Cecilia Solér, Erik Ytreberg, Mia Dahlström Sjögren

Avskrapade färgrester utgör ett miljöproblem Magnus Dahlström, Hans Elwing, Cecilia Solér, Erik Ytreberg, Mia Dahlström Sjögren Foto: Britta Eklund

Påväxt vs koppar Överanvändning av kopparfärg på skrov i förhållande till regelverk Färg högtryckspolas bort på höst Färg skrapas ner på mark på vår Tillförseln av koppar till mark, sediment och vatten underskattad Mer än 80% av tillförseln av koppar och zink onödig

3. Naturvetenskap: vart tar antifoulinggifter vägen? Färger godkänns på basis av deras release till omgivande vatten 75-85% underskattning av gifter till mark, sediment och vatten på grund av praktiker kring antifoulingfärger Hur skall vi mäta detta? Föreslå förändringar till nuvarande riskbedömning med ett helthetsperpektiv på giftspridning Foto: Britta Eklund Frisättning från skrov till vatten Färgavskrap eller gamla färglager *Calculated leaching rates of copper determined with the CEPE mass-balance method (CEPE, 2003)

3. Naturvetenskap: påväxttryck – att hitta relevanta geografiska skalor och matchande teknik Användandet av giftiga biocider kan sänkas med 50-70% om geografiska skillnader i påväxttryck i Östersjön tas med i beräkningen vid val av färg Fälttester -Kartlägga geografiska skillnader i påväxttryck och succession av påväxtorganismer över flera säsonger MATCHA TEKNIKER, KONSUMENT OCH PÅVÄXTTRYCK Non-toxic paint 7% copper Non-toxic paint 7% copper

Geografiska rekommendationer till marinor Rekommendationsmodell för marinor baserad på båtägarpraktiker, påväxttryck och biocidtillförsel på lokal nivå Parametrar: -Kopparmängd i de färger som används -Kopparmängd i färgavskrap och hur båtägare skrapar -Rörelsemönster: hur långt rör man sig på kusten? -Påväxttryck och sammansättning av påväxtorganismer

CHANGE PI-team Dr Mia Dahlström (SP), coordinator Interface Biophysics Professor Martin Hassellöv, University of Gothenburg Analytical Chemistry Dr Diane Martin (Aalto University), Business administration Professor Ari Ekroos (Aalto University), Environmental Law Professor Helle Anker ( University of Copenhagen), Environmental Law Professor Per Jonsson (University of Gothenburg) Marine Ecology Dr Britta Eklund (Stock- holm University) Ecotoxicology Dr Lena Gipperth (University of Gothenburg) Environmental Law Dr Cecilia Solér (University of Gothenburg) Business administration Dr Burkard Waterman LimnoMar Dr Erik Ytreberg Chalmers Univ of Tech Dr Friedrike Ziegler, SIK Life Cycle Analysis Dr Ann-Kristin Eriksson Stockholms universitet Ekotoxikologi