Skrivkompetens i styrdokument och undervisning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Förmågor & The Big 5. Läroplanen 2011 (Lgr11) Kapitel 2Övergripande mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden ex. Varje elev tar avstånd från att människor.
Advertisements

Generell bedömningsmatris i SVENSKA (fortsättning på baksidan)
Matematiksatsningen Några nedslag i Skolverkets utvärderingar.
Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin och praktiken.
Förbättringsområde Ökad tillgänglighet för personer med behov av att ta sitt blodtryck.
1 Innan Du börjar … angående Internetbaserade kurser /15 Källa:
”Normkritiska perspektiv och maktstrukturer” Linn Areskoug Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (EDU) Uppsala universitet.
© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Att skriva för att påverka.
Åk 4 LPP. LÄSFÖRSTÅELSESTRATEGIER Vi ska lära oss hur vi använder läsförståelsestrategier för att bli bättre läsare och få mer glädje av de texter vi.
Elever skriver. Att läsa och skriva utvecklas parallellt. När vi läser lär vi oss att packa upp innehållet i en text för att förstå vad den som skrivit.
HOPPSAN… DU HAR VISST FLYTTATS TILLBAKA I TIDEN – TIDEN FÖRE LINJALEN, MÅTTBANDET OCH TUMSTOCKEN ATT MÄTA….
MÅL KURS D HÖRALÄSA PRATA SKRIVA KLAR SIDA. Höra Dessa områden ska man kunna: - berättelser - beskrivningar - samtal - diskussioner - information - nyheter.
Febe Friberg Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Vad innebär ett mål för lärande eller utveckling.
Jan Larsson Studieteknik Jan Larsson
Inför nationella provet i svenska
Kommande moment Idag: Gruppövning 1 Historiesyn
Svenska som andraspråk 1
LULEÅ GYMNASIEBY Fyra kvarter samt bibliotek och Hälsans hus.
Historiskt Källmaterial
Vardagens komplexitet - Samhällets tankeförenkling
Om skrivprocessen Anette Wahlandt Språkhandledare
Vetenskap = fakta, teorier, metoder
Lektionsuppgift Under dagens lektion kommer ni att delas in i 4 olika grupper där det kommer att lottas ut vilken grupp som får ansvar för vilken av de.
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
Kritiskt förhållningssätt
Riktlinjer för betygssättning
Välkomna till årskurs 6! Mentorer: Helen Webster (engelska, matematik) Terese Andersen (svenska, SO) Petra Yngström (matematik, NO)
Att bemöta och bli bemött
Gymnasiearbete 100 p.
Samhällskunskap år 6 Catha Glaas, Thomas Smith
Att diskutera och argumentera!
Vad är sociologi? – en repetition Momentöversikt Vad är en analys?
Iris Rosengren Larsson
Läsförståelse.
Vad är det här?.
Den 30:e augusti 2017 Dagens namnsdag Albert, Albertina
Fysiskt tvång - fasthållningar
Pierre Bourdieu.
Nätverk för lärare på fritidshem
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Projekt läslust Att upptäcka kulturen & litteraturen
RELATIONELL PEDAGOGIK ”utbildningens brännpunkt”
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Ett samarbete mellan biologi, BILD och idrott och hälsa
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
Kan du begreppen? Para ihop rätt begrepp med rätt beskrivning. Algoritm Precis Program Är ett annat ord för exakt, tydlig eller noggrant. Är klara och.
Styrning Styrande processer Att styra en hel stad åt samma håll
Textgenrer.
Källkritik och historiska källor
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
Övergripande struktur för
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
Vad måste jag kunna? SFI kurs D.
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
Gymnasiearbete 100 p.
Inför nationella provet i svenska
Maria Eidenskog Föreståndare CMTS
Utveckling och samordning av virkesmätningen
Vad innebär kooperativt lärande i praktiken?
Ledning och förståelse
Presentationens avskrift:

Skrivkompetens i styrdokument och undervisning Att vara en kompetent skribent innebär att kunna använda skrivandet på ett sätt som är relevant i sammanhanget. Skrivundervisningen måste ta ansvar för att ge elever oavsett bakgrund tillgång till genrer som ger makt och inflytande

Lärare besitter kunskap om ämnestypiska texter Lärare besitter kunskap om ämnestypiska texter. Den är så självklar att den kan bli till tyst kunskap. Den kan behöva synliggöras för oss själva och för eleverna. Generell skrivkompetens – beskriva, förklara och resonera. Ämnesspecifik skrivkompetens

Analysera skrivsituationen Vad ska vi skriva Vem är mottagare Hur ska vi forma texten Vi har med oss kunskap från liknande situationer. Väcka förkunskaper

Extrovert skrivande- skriva för att kommunicera Förklara Instruera Underhålla Övertala Informera

Introvert skrivande – skriva för att lära Minnesanteckningar Organisera kunskap Utforska idéer Reflektera Lösa problem Värdera vårt arbete

Elever har god hjälp av att få undervisning om textens struktur Olika textaktiviteter Berättelse – situation, händelseförlopp, och poäng. Återberättelse – situation och händelseförlopp. Man återger något man sett, hört eller läst. Tex i recensioner, redovisning av studiebesök, loggböcker, dagböcker.

Beskrivning – heltema ( vapen) och deltema (olika vapentyper) Förklaring – problem, utredning och slutsats. orsak och verkan. använda andra källor hur något är – var - blir

Ställningstagande – åsikt skäl och slutkläm Ställningstagande – åsikt skäl och slutkläm. ofta i debattinlägg och insändare. Instruktion – mål, handling och resultat

Horisontell diskurs Kunskap som t.ex. betyder att man reproducerar fakta från läromedel eller genomgångar. Ger kunskap som är mest användbar i de sammanhang där de används. Riskerar att bli ytlig kunskap som är svår att överföra, generalisera till andra områden. Behöver bearbetas vidare för att bli mer användbar kunskap.

Vertikal diskurs Att kunna analysera, resonera och kommunicera på ett effektivs sätt så att individen kan lösa och tolka problemställningar i en mängd olika områden. Att kunna tänka och formulera sig bortom här och nu. Att generalisera bortom det specifika fallet. Att ompröva och föreställa sig alternativ. Utvecklar kritiskt tänkande.

Analys av skrivundervisning – Roz Ivanic Färdighetsperspektivet – textens formsida Kreativitetsperspektivet – att engagera läsaren Processen – planering, disposition, utkast, respons och bearbetning. Skriva ändamålsenligt – rätt text vid rätt tillfälle – denna modul bygger mycket på detta. Social praktik – skriva för att kommunicera Kritiskt förhållningssätt – skriva för att påverka