Sexologisk behandling Inga Tidefors Psykologiska institutionen Göteborgs universitet

Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt, och socialt välbefinnande relaterat till sexualitet, det är inte endast frånvaro av sjukdom, dysfunktion eller svaghet. Sexuell hälsa kräver ett positivt och respektfullt närmande till sexualitet och sexuella relationer, liksom till möjligheten att få njutbara och säkra sexuella erfarenheter, fria från förtryck, diskriminering och våld. För att sexuell hälsa ska uppnås och behållas, måste människors sexuella rättigheter respekteras, skyddas och uppfyllas.

Sexuella rättigheter innefattar mänskliga rättigheter som redan erkänts i nationella lagar, internationella dokument för mänskliga rättigheter och andra överenskomna dokument. Dessa inkluderar rätten för alla människor, fria från förtryck, diskriminering och våld, till:  högsta möjliga hälsa i relation till sexualitet, inkluderande tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård  att söka, få och tillägna sig information i relation till sexualitet  sexualupplysning,  respekt för kroppens integritet  fritt val av partner  att besluta om att vara sexuellt aktiv eller inte  frivilliga sexuella relationer  frivilligt giftermål  beslut om och när att få barn  att upprätthålla ett tillfredsställande, säkert och njutbart sexualliv.

Vad är rimligt att förvänta sig  Inre föreställningar  Omgivningens föreställningar  Påverkan från massmedia  Sexualisering, avsexualisering eller kluvna bilder?

Exempel på sexualitetsprestation  Freud ”den mogna orgasmen”  Reich såg sexualiteten som frigörare av revolutionär kraft, hans idealisering av orgasmen bidrog han till ett prestationskrav att ha tillgång till orgasm  Ingår i att vara en ”lyckad” människa  Istället för att eftersträva multiorgasmer, vara glad åt att i perioder ha upplevt god sexualitet

Utveckling av det tvärproffesionella ämnet sexologi/sexologisk behandling Människor börjar att söka hjälp Media lyfter fram vikten av fungerande sexualitet Fanns i framförallt tyskland före kriget → utövarna förföljdes, flydde eller sattes i koncentrationsläger 1947: Kinsey-institutet 1950-talet: Master & Johnson ”Human sexual respons” 1973: John Money’s bok om könsidentitet 1973: Gagnon & Simons Roll- och manuskriptteori

Sexologisk behandling  Utifrån skada: Spinalskada  Utifrån sjukdom: cancer, diabetes, mag/tarmproblem, depression  Utifrån svårigheter att ”genomföra”  Utifrån att inte vilja ”genomföra” Att lära ut teknik – att förstå hinder att relatera till sig själv – att relatera till andra

Sexleksaker och andra hjälpmedel  Vibratorer eller professionella massageapparater  Olika bodylotions, glidmedel, väldoftande oljor för sensuella smekningar/massage  Dildo, vagina-attrapp, vakuumpump, penisring  Erotisk litteratur, musik, doftljus, rökelse, parfymer, bilder, filmer Internet ( )

”Det är en psykoanalytisk säkerställd iakttagelse att intensiteten hos den känsla som oftast subjektivt upplevs som sexuellt begär (inklusive tillhörande fysiologiska fenomen) beror på icke-sexuella känslor för narcissism, sadism, masochism, maktlystnad och t o m ångest, ensamhet, tristess” (Fromm, 1976, s. 92). ”De många psykiska konflikter som sökandet efter kärlek och tillfredställelse ger upphov till – resultatet av kollision mellan den inre världens primitiva drifter och yttervärldens begränsningar – tar sin början med den allra första sinnliga relationen” (McDougall, 1996, s. 13) Psykoanalys → Objektrelationsteori → Anknytningsteorin

 Anknytningsteorin är inte en teori om sexualitet (förs ingen diskussion om hetero-homo-bi eller transsexualitet)  Finns en strävan hos dagens anknytningsteoretiker att integrera och förstå den sexuella dimensionen  Varför är sexualiteten en arena där fundamentala relationsfrågor utkämpas?

Barnets mönster för framtida interaktioner med andra individer grundläggs med vårdgivaren och framför allt dennes förmåga att fungera som en trygg bas. Detta är avgörande för hur den inre arbetsmodellen för relaterandet kommer att se ut

Sexualitet är starkt förknippat med kroppssensationer som i sin tur påminner oss om hur vi hade det i våra tidiga relationer. Dessa erfarenheter är registrerade och finns lagrade i våra kroppar. Barnets sensuella band med anknytningspersonen påverkar vuxen sexualiteten ”Gennem sine reaktioner påvirker moderen barnet på en meget direkte måde, barnet får herigennem sin förste vaesentlige ‘sexualoplysning’” (Hertoft, s. 29).  Relationen som en scen för tidig anknytning  Kroppen som en scen för tidig anknytning  Samlaget som en representation för eller reparation av tidig anknytning

I samlaget är vi vuxna, men samlaget kan också bli en scen där vi kan komma närmast det lilla barn som vi än gång har varit, då vi i samlaget är fysiskt nära, klängande, klamrande hud mot hud. För vissa kan detta vara reparerande, för andra kan det innebära ett hot att komma i kontakt med plågsamma minnen och kanske kan destruktiva impulser bryta fram

Kyssen och anknytning  “Every kiss implies the vulnerability, the closeness, the sensuality and the trust that exist between a mother (or mother figure) and her child” (Blue 1996, p. 15).  The link between the kiss and the early feeding indicates that the kiss may also represent what our early attachment was like (Phillips 1997). Kissing on the mouth can have a mutuality that blurs the distinctions between giving and taking” (Phillips 1997, p. 97).

Olika inre arbetsmodeller  Den med en trygg inre arbetsmodell hittar en balans mellan att bli beroende och att behålla sin självständighet, plågas inte av separationsångest och har en förmåga att kommunicera om negativa känslor. Den med en trygg inre arbetsmodell har en bättre förmåga att bevara en sexualitet, där spänning och trygghet kan förenas.  Den med en ambivalent/överdrivet upptagen inre arbetsmodell har lätt att bli förälskad, tenderar att bli ”klängig”, blir lätt svartsjuk, blir överdrivet beroende av partnern, har en oro för att bli övergiven, fokuserar negativa känslor och relaterar genom att visa hjälplöshet.  Den med en undvikande/avfärdande/nedvärderande inre arbetsmodell har ett pragmatiskt förhållningssätt, är misstänksam, strävar efter att minimera negativa känslor och har svårt såväl att söka som att ge tröst.

 den som har haft det tillräckligt gott och bra i början av livet kommer att ha större kapacitet att hantera de begränsningar och de gränser som alltid finns i mötet med en annan vuxen. Den som är programmerad med ovillkorslös kärlek kan bättre stå ut med att en sådan kärlek inte är realistisk att få som vuxen, medan den som inte är impregnerad med ovillkorslös kärlek, söker desperat att finna en sådan och tror sig i varje ny fas av förälskelse att just den nyfunne andre, ska kunna ge den rätta sortens kärlek.

 Sexualiteten i den ”icke-bondade” relationen kan ha sina risker: Vi vet inte särskilt mycket om den andre, vare sig om den har dolda själsliga farligheter eller om den har smittsamma sjukdomar. I den trygga relationen, där vi har ett inre band med den andre, riskerar vi antagligen inte en ”doktor Djäkel och Mister Hyde-överraskning”, inte heller att smittas av HIV, gulsot eller herpes. Här tar vi en annan risk, dvs. den att via bandet till den andre, komma i kontakt med tidiga känslor av brist och av att vara illa behandlad. Denna risk kan vara väl så hotande.

 För en individ med en osäker och ambivalent eller för den med en avvisande inre arbetsmodell, kan kyssen eller blicken med den verklige andra bli en smärtsam påminnelse om tidiga brister och därmed något som måste undvikas. Istället för det något förklenande begreppet ”missionärsställning” kan man ur ett anknytningsperspektiv se ”ansikte mot ansikte” samlaget, som ett sätt att förstärka de inre banden. Det kan dock också vara förenat med fara, dvs. inte fara i en yttre bemärkelse utan faran av att komma i kontakt med vårt eget inre.

Klinisk tillämpning  I den blinda ”icke-bondade” förälskelsen finns oftast ögonkontakten och kyssen med på ett intensivt sätt. När förälskelsen ”gått över” är det inte längre någon med mig sammanblandad individ jag kysser eller tittar länge i ögonen utan det är någon annan, någon separat. För en individ med en osäker och ambivalent eller för den med en avvisande inre arbetsmodell, kan kyssen eller blicken med den verklige andra bli en smärtsam påminnelse om tidiga brister och därmed något som måste undvikas.  Istället för det något förklenande begreppet ”missionärsställning” kan man ur ett anknytningsperspektiv se ”ansikte mot ansikte” samlaget, som ett sätt att förstärka de inre banden. Det kan dock också vara förenat med fara, dvs. inte fara i en yttre bemärkelse utan faran av att komma i kontakt med vårt eget inre.

Kämpa på  Utforska om paret vill och vågar kyssa varandra och om de tittar på varandra under samlaget. Om det finns svårighet hos den ene eller båda att vara nära, men om det ändå finns en längtan efter större närhet och en önskan om att ”ta kamp” för relationen → uppmuntra att ”hålla igång” någon form av ofarligt ”bonding- beteenden” som exempelvis att hålla varandra i handen.  Vem är ”närmsta anhörig” exempelvis vid sjukhusvistelse?

Ha flera  leva kvar i en relation och som samtidigt ha parallella sexuella relationer → inte se den andre i ögonen och inte kyssas. Detta för att undvika att ett inre band uppstår, som kan komplicera och försvaga bandet i primärrelationen.

Leva ”vitt”  om den ene/a vill och inte den andre/a, så leder detta till känslor av avvisande som kan slunga oss tillbaka till tidiga känslor av att inte vara önskad och hos den som ”inte vill” kan detta aktivera tidiga känslor av att inte duga.  Ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv är det rimligt att gissa att innan äktenskapet blev ”vitt”, dog kyssen långt före samlaget

syskonliknande kärleksrelationer  Det kanske är ”bondande” för nyförälskade att borsta tänderna ihop, men så småningom blir vi som ett syskonpar  ”ofrivilligt vita äktenskap”: den med en osäker och ambivalent eller för den med en avvisande inre arbetsmodell, kan sexualitet tillsammans med någon man har ett starkt inre band med utgöra ett hot att kastas tillbaka till tidigare känslor av brist.

Teori och verklighet Vi människor låter oss inte på något entydigt sätt beskrivas av modeller och livet innehåller för de allra flesta kamp och svårigheter, inte minst i nära relationer, och att det är just detta som gör oss till vanliga, verkliga människor

 heteronormativitet och familjeidealisering  ett av många förståelseraster att lägga på sexuell utveckling  den verkliga människan inte går att kategorisera på det sätt som görs i teorin  i situationer, där vi mår bra, agerar vi utifrån en inre modell. I situationer som är hotfulla, kanske vi blir avfärdande och stöter bort andra människor. Vi kanske i konfliktsituationer blir ”överberoende” och har svårt att släppa taget, håller på och ”tjafsar”, om vi inte kan få den andre att tycka lika.

Livet, precis som anknytningsteorin, innehåller fler versioner av olycka än lycka Avfärdande inre arbetsmodell ”Lägg din hand i min om du har lust! Jag är inte den som stannar kvar, att ur kärlek suga märg och must. Jag är en som kommer och far” Hjalmar Gullberg Överberoende inre arbetsmodell ”Närmare mig till dig, närmare födelsens härd, tag mig varmare, tag mig närmare dig” Gunnar Ekelöf

Min älskade glömmer att öppna bildörrar Min älskade förstår inte alls poesi Min älskade somnar framför TV-rutan Min älskade ger mig aldrig röda rosor Min älskade ser inte heller alla mina fel Ulla Pironi Trygg och realistisk kärlek?