Kvantitativ metod + Att skriva rapport Matts Dahlkwist, 2012

Experimentella studier Att under konstanthållna villkor pröva en hypotes. Avsikt: Att se en eller flera variablers påverkan på forskningsobjektet Vanligast i naturvetenskap. Inom samhällsvetenskap: mest frekvent inom psykologi: Några exempel: lab studier, reaktionsmätningar, biofeedback, hypnosforskning Variabler: Faktorer som på olika sätt kan påverka händelseförloppet Många variabler: Ger hög osäkerhet. Svårt att få fram ett tillförlitligt resultat Svaghet: Verkligheten innehåller oftast fler variabler än som kan inrymmas i ett experiment

Kvasiexperimentella studier Uppfyller inte samma vetenskapliga krav eller kontrollmöjligheter som experiment, t ex experiment utan randomisering, t ex man väljer de grupper som redan finns

Design En undersökningsplan. Hur experimentet eller undersökningen är upplagd

Random design Jämförelse av en experiment- och en kontrollgrupp före och efter interventionen (experimentet eller försöket). En mätning av interventionens effekt (för- och eftermätning). Så likvärdiga randomgrupper som möjligt eftersträvas, för att kunna göra så rättvisa jämförelser som möjligt.

Korrelationsstudier Mätning av samband, med effekten av olika träningsprogram contra frekvens av kriminalitet i ett område Korrelation = samband, kan variera mellan -1 och +1. Ett samband kan vara positivt eller negativt. Nollkorrelation = inget samband Kausalt samband: variabler som påverkar varandra (orsakssamband). Exempel? Falskt samband: Variabler som inte påverkar varandra. Exempel?

Korrelationsmatris

Checkpoint Ge exempel på kausala samband respektive falska samband

Validitet Giltigheten i en mätning: Mäter man vad som avses ska mätas? T ex mätning av elevers djupkunskaper i ett stressigt prov eller ett körkortsprov: Vad mäter man egentligen?

Reliabilitet Goda mätinstrument, träffsäkerhet i mätningarna. T ex 2 oberoende bedömningar av samma objekt, eller samma mätning vid 2 olika tidpunkter (test-retest) Exempel: en hel contra en trasig termometer

Statistisk signifikans Med att vara statistiskt signifikant menas att resultatet med 95% sannolikhet inte beror på slumpen. Man gör en statistisk signifikansprövning.

Case – en kvantitativt försök Situation: Två lärare och forskare vid ett universitet hade fått anslag från högskoleverket för att mäta effekten av undervisningsmetoden ”case-metodik”. Metoden går ut på att undervisningen sak baseras på ett antal case (fallstudier), enligt en induktiv metod. Försöksgruppen med 30 studenter (A) använde samma kursplan och kurslitteratur som kontrollgruppen (B), också 30 studenter, hade samma antal lektioner och examinationskrav. Skillnaden man ville studera var undervisningsmetoderna. I grupp A arbetade man under lektionerna med att lösa olika case, det handlade om undervisningssituationer som en lärare kan råka ut för, vars innehåll behandlades i kursens litteratur. I grupp B arbetade man som vanligt med att läraren föreläste på traditionellt sätt utifrån kurslitteraturen. Examinationen utgjorde också mätningen av försökets effekter. Man gav som resultatmätning en salstenta, dels med faktafrågor av detaljkaraktär, dels mer djupgående tillämpningsfrågor (förståelse) utifrån kursinnehållet. Resultatet av examinationen kom att bli följande: -Grupp A och B hade likvärdiga resultat vad gäller faktafrågorna -Grupp A hade bättre resultat än grupp B, vad gäller tillämpningsfrågorna Frågeställningar: 1.Hur bedömer du upplägget (designen) av försöket. Vilka var felkällorna? 2.Hur uppskattar du a. validiteten b. reliabiliteten 3.Hur skulle man kunna förbättra detta försök? 4.Skulle man kunna göra detta försök kvalitativt?

Att rapportera forskning Målgruppsanpassa (ordval, satslängd och förklarande text). Vilken är målgruppen? Skriv alltid så tydligt och enkelt som möjligt. Dispositionen: Viktigt hålla en tydlig röd tråd Se till att hålla ett kritiskt avstånd, risk med att ”go native”. Författaren är en berättare som talar på andras vägnar Håll dig till det centrala - kärnan. ”Vad” och ”varför” är viktiga frågor. Viktigt med metodologisk transparens

Ett standardförslag Problemformulering eller frågeställning Bakgrund till frågeställningen Den teoretiska ramen för undersökningen Beskrivning av de metoder och material som kommit till användning Presentation av data Analys av data Tolkning av data utifrån teori. Huvudsakliga slutsatser – tolkning av resultaten utifrån problemformuleringen Praktiska förändringsförslag och egna synpunkter Sammanfattning Litteraturförteckning Eventuella bilagor

Frekventa brister Att ”forskaren” skrivit av någon annan författares tankar och kallar det teorikapitel Att ett deskriptivt empiriskt kapitel benämns teorikapitel Att det saknas tydliga kopplingar mellan teori och empiri Att en presentation av perspektiv och synsätt saknas Att i resultatdelen börja tolka och diskutera resultaten Att helt nya fakta dyker upp i diskussionsdelen, vilka inte funnits med i teori- och resultatredovisningen, det är också viktigt att sammanfattningen inte innehåller något som inte tidigare har presenterats. Att problemformuleringen är otillräckligt avgränsad Att syfte och frågeställningar inte är tydligt besvarade Att huvuddragen i resultaten inte är tillräckligt synliggjorda Användning av alltför många citat, alltför långa citat

Praktiska tips i skrivarbetet Starta direkt, en mental tröskel har en tendens att bli allt högre. Viktigt att se spår av det egna arbetet direkt. Gör skelettet först, fyll sedan på. Skriv om och stryk, det är bara att förbättra, allt blir bättre. Du ser konkret resultat av ditt arbete Inspiration = transpiration Börja där du har något att säga, börja där du är mest intresserad Läs andra goda rapporter och hämta ideer! Utrymmet: vad är det centrala? Bättre att ta upp ett begränsat tema på ett grundligt sätt än att göra en nedbantad version av ett omfattande projekt