PESACH DEN JUDISKA PÅSKEN

Vad är det man firar? Den judiska påsken firas till minne av israelernas uttåg från Egypten. Högtiden har funnits i över tretusen år. Här är en bild av vad som dom äter men mest av maten äts inte als.

Hur länge firar man? Det firas under sju dagar totalt. Och under dom sju dagarna som festen pågår äts ingen syra eller jäst mat als det är bara mat som inte innehåller syra och jäst som dom äter.

Pesach infaller samtidigt med den kristna påsken. det exakta datumet är Nisan. Det judiska årets första månad. Helgen brukar även kallas ”det osyrade brödets högtid”, eftersom det är sådant bröd, matzah, som dom äter då.

Historien bakom pesach I Moseböckerna berättas om gud gav Moses (som var 80 år gammal)och hans uppdrag var att föra Israelisk folk ut ur Egypten där de hade hållits som slavar. Men Farao vägrade att släppa iväg dem Egyptiska slavarna eftersom han inte trodde på Israelernas Gud så dom var tvungna att stanna och vara slavar till honom. Farao Moses Allah`s namn

Gud lät plåga på plåga på plåga gå och drabba Egyptens folk men Farao fortsatte sin vägran ända tills att Gud beordrad dom Israeliska folket att slakta ett lamm och sedan så fick dom stryka lammets blod på dörrarna på sina hus. Men i alla andra hus i Egypten så skulle dom samtidigt alla förstfödda barn och djuren dödas.

Det var Guds tionde plåga. Äntligen gav Farao med sig, och tre millioner människor gav genom Sinaiöknen (i Egypten) till Israel där dom fria slavarna kunde fira sin första påsk utan att behöva servera Farao.

Men innan deras firandet kan börja måste man städa huset väldigt mycket det ska göras noggrant. Deras hem ska ren göras från (chamets-syrant) bröd och jästa produkter. Och deras porslin,skärbrädor och grytor och knivar som hade varit i kontakt med jäst måste bytas ut mot andra redskap för att man inte får äta något som hade varit med kontakt med syra och jäst.

Enligt deras tradition ska alla förstfödda söner fasta dagen före Pesach (det är deras påsk). Det är ett sätt att säja tack på för att Gud skyddade dom mot den tionde plågan (att alla i Egyptenskulle döda sina först födda barn). Pesach betyder att ” gå förbi” och syftar på när dödsängeln passerade de huset vars dörrposter var målade med blod från ett slaktat lamm. Ordet påsk kommer av pesach.

Och i boken Haggada beskrivs det vilken ritual (som kallas för sederording) som följs när man firrar Pesach. Den rituella måltiden börjar med att man tackar Gud för att man har gjort det judiska folket till sitt utvalda folk som dom är idag. Och föräldrarna välsignar sina barn. Det osyrade matzah (det osyrade brödet) påminner om att judarna i Egypten lämnade sina hem så hastigt att brödet inte ens hann jäsa klart. Men deras speciella sederfat med deras traditionella mat som symboliserar slaveriet och uttåget ur Egypten.

Och nu efter alla ritualer är det dags för allas goda festmiddag. Den styrs inte av bestämda regler så det betyder att man får välja men mest av tiden äter man soppa, fisk, kyckling eller kalkon. Dom mesta äter det men man får välja vad man vill äta. Och när deras middag är avslutad letar barnen efter Afikoman (den sista biten osyrad bröd som gömts någonstans i huset).

fakta På sederfatet kan finnas följande saker: Charoset, en blandning av äpplen, nötter, och vin som symboliserar den lera som judarna ändvände som murbruk när de var slavar. Ett stekt kycklingben som inte äts utan symboliserar lammen som slaktades sista natten i Egypten. Ägg med sotat skal som symboliserar livet (det äts inte). Persilja och saltvatten där persiljan står för vårens ankomst och att man får fira. Innan det är dags att äta doppar man persiljan i saltvattnet, symbolen för de fällda tårarna under slaveriet i Egypten. Pepparrot vars bittra smak symboliserar lidandet under slaveriet.

fakta Haggada ett formulär som innehåller ordningen för och texterna till den liturgiska judiska påskmåltid, kallad seder, som ska förrättas i varje judiskt hem under den judiska påskens (pesach) första två kvällar (i diasporan; i Israel endast den första kvällen). Detta görs i efterrättelse efter det bibliska budet om att tiderna igenom minnas uttåget från träldomen i Egypten. Haggada fick sin nuvarande form i det antika Israel; exakt när är omöjligt att fastställa, men skäligt är att anta perioden omkring 180–280 e.Kr.