MIGRATIONENS HISTORIA I FINLAND Emigrationen till Sverige.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ideologiernas framväxt
Advertisements

Bildspel om konstnären
Ett Sverige i förändring
Språklig variation i sverige
Finlandssvenska och sverigefinska
Det medeltida styrelseskickets uppkomst och funktion.
MELLANKRIGSTIDEN.
Immigrant-institutet ¤ Immigrant-institutet är en frivillig organisation med syfte att vara ett nationellt forsknings- och dokumentationscentrum om invandrare,
BEFOLKNING Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor –
Mellankrigstiden.
Hinduism - Indiens religion -
Befolkningsgeografi För cirka år sedan fanns de första människorna av arten Homo sapiens, de levde i Östafrika. Idag lever över 6,5 miljarder människor,
Två av våra stora författare
EMIGRATION – SVERIGE TILL AMERIKA – 1800-TALET
Industri och demokrati i sverige
STATARNA På 1800-talet i Sverige jobbade människorna med jordbruk. För att mäniskorna kunde hitta jobb måste de var gifta. De jobbade mycket men de fick.
Hälsan är inte jämt fördelad Välden är ojämlik Hälsan har inte fördelats jämt i världen. Det finns skillnader också inom Europa och de nordiska.
Ett tema om befolkningen i världen
Minoritetsspråken i Sverige
Fakta om finlandssvenskar
Efterkrigstidens in- och utvandring Åke Nilsson Enheten för demografisk analys och jämställdhet Statistiska centralbyrån.
Invandringen i Finland
Olika sätt att tänka om samhället och världen…
Industriella revolutionen
PESTEN.
Den stora utvandringen Emigrationen från Sverige till Nordamerika av: Asli, Frong och Leylo.
1800-talet.
Grekerna.
Frihetstiden
Industriella Revolutionen i Sverige
Det stora utvandringen.
Den industriella revolutionen
Historia Här kommer en sammanfattning av industrialismen i Sverige på 1700 och 1800-talet. På 1700-talet började industrin växa upp i Europa. På 1860-talet.
Utkik Historia: s , Frihetstiden
Imperialism Att politiskt och militärt ta makten över främmande områden (Kolonialism). Mellan åren 1870 och 1900 erövrade européerna områden där det sammanlagt.
Industriella Revolutionen
Industriella revolutionen
SAMISKA. HUR MÅNGA TALAR SAMISKA? Det finns tre olika slags typer av samiska som talas i Sverige:  Nordsamiska, är det största språket som talas utav.
BEFOLKNINGS GEOGRAFI Var i världen bor vi? Varför flyttar vi? Konsekvenser för samhälle och natur. Dåtid – nutid - framtid.
D ET FÖRÄNDERLIGA FINLAND. N ÖDÅREN 1867–1868 Fram till hungeråren 1867–1868 hade inte industrialiseringen kommit igång i Finland Brist på pengar Brist.
Romani Chib. Hur många talar språket idag i Sverige/världen? Cirka romer talar språket i Sverige ( 1500 talet) Språket talas i många länder över.
Minoritetsspråken i Sverige. Vad är ett minoritetsspråk? Ett språk som talas av en minoritetsgrupp i ett land. Minoritetsspråk omfattar då både teckenspråk.
BEFOLKNINGS GEOGRAFI Var i världen bor vi? Varför flyttar vi? Konsekvenser för samhälle och natur. Dåtid – nutid - framtid.
Finlands efterkrigstida historia handlar i hög grad om hur Finland lyckades bevara och stärka sin självständighet. Finland betalade krigsskadeståndet.
Det föränderliga finland
Ett tema om befolkningen i världen
Mellankrigstiden.
Australiens historia.
Hur levde man under medeltiden
Landsbygdskommittén.
Naturlandskap blir kulturlandskap
Språkens samhörighet.
Språkens samhörighet.
Bakgrund och orsaker till andra världskriget och förintelsen
Geografi / samhällskunskap
Minoritetsspråken i Sverige
Lukasevangeliet 9 Mat åt fem tusen Apostlarna kom tillbaka och berättade för Jesus om allt de hade gjort. Han tog dem med sig och drog sig undan till en.
I sagans värld.
Frihetstiden
Minoritetsspråken i Sverige
Medeltiden –den mörka tiden?
Den ryska revolutionen
Vad tyckte svenskarna om de som styrde Sverige?
Produktion, handel och transport
Tidningens historia.
Invandringen i Finland
Dialekter.
FAKTA OM MALMÖ Demografi Arbetsmarknad Stadsutveckling.
Presentationens avskrift:

MIGRATIONENS HISTORIA I FINLAND Emigrationen till Sverige

© 2016 Migrationsinstitutet Migrationsinstitutet är Finlands enda forskningsinstitut som specialiserat sig på migrationsforskning och –dokumentation. Eriksgatan 34, Åbo MIGRATIONSINSTITUTET

Rörligheten inom det svenska riket ► Under de mer än 600 år som Finland och Sverige var samma rike förekom naturliga flyttningsrörelser mellan finsk och svenskspråkiga områden inom riket. ► Från och med 1100-talet då dagens Finland började integreras med det svenska riket ökade rörligheten mellan språkområdena inom riket. Folk flyttade från den östra riksdelen till den västra för att arbeta i gruvor eller röja ny mark. ► Många flyttade också till rikets största stad Stockholm på grund av de många förtjänsttillfällen som staden erbjöd. På 1400-talet hette Stockholms rikaste man Henrik Finne. 1660

Kontakterna tvärs över Kvarken (Bottniska viken) var också livliga redan på 1500-talet.

Finska församlingen i Stockholm 1533/1725– Personer från Finland förekommer i svenska källor från 1300-talet, framför allt i Stockholm.

Skogsfinnar (svedjefinnar) ► I slutet av 1500-talet utvandrade nybyggare (skogsfinnar) i stora skaror i huvudsak från Savolax och norra Tavastland till mellersta Sverige (Värmland) och delvis till Norska sidan. ► De viktigaste orsakerna var klubbekriget, borglägersystemet, förändringen av näringsstrukturen från svedjebruk till åkerbruk och hertig Karls utflyttningsuppmaningar.

Livlig arbetsvandring fortsätter ► Fortgående och tidvis livlig arbetsvandring till Sverige ägde rum ända till 1809 (om än den var flyttning inom landet hade den ändå karaktär av utvandring). ► Efter att Sverige och Finland separerades år 1809 var invandringen från Finland tidvis ganska omfattande ända till andra världskriget.

Handeln och sjöfarten forsatte i gamla spår och förde med invandrare såsom också den traditionella arbetsvandringen och emigrationen över Bottniska viken i synnerhet under trävaruindustrins stora boom under de två årtiondena efter 1870.

krigsbarn till Sverige ► 1939–1945 överfördes krigsbarn, krigsinvalider och -tuberkulösa samt evakuerade från norra Finland till Sverige. En del av dessa blev kvar i Sverige.

Emigrationen till Sverige efter 1945 ► På och talen expanderade industrin i Sverige mycket snabbt. Bland annat bilindustrin, skeppsvarv och väverier blomstrade. Stora mängder arbetare behövdes eftersom Sveriges egen arbetskraft inte räckte till för att uppfylla fabrikernas behov.

Migration mellan Sverige och Finland 1945–2014 Källa: Statistiska centralbyrån (Sverige) Personer Efter andra världskriget har över personer flyttat från Finland till Sverige. På grund av detta sjönk Finlands folkmängd under åren 1969 och 1970.

Orsaker att åka till Sverige på 1960-talet Vad kan det finnas för orsaker? Trycker bort Lockar

Orsaker att åka till Sverige på 1960-talet Arbetslöshet Olönsamt jordbruk (små gårdar) > Massflytt till städerna Överbefolkning (stora årskullar) Bostadsbrist Dystert liv Politiska spänningar > Hotet från Sovjetunionen Mycket jobb Bra lön Rykten, rekrytering Politisk stabilitet Trycker bort Lockar

Orsaker att åka till Sverige Möjliggörande faktorer Hindrande faktorer Historiska förbindelser, liknande kultur Kort avstånd Inga arbetstillstånd, passport eller visum behövdes Flödet av information (pressen, samnordisk arbetsförmedling) Berättelser från de som återvände på semestern, "släktvärvning" Svenska för finskspråkiga? ??????? Avtalet om gemensam nordisk arbetsmarknad trädde i kraft år 1954 och avtalet om nordisk passfrihet år 1957.

Devalvering av marken ► 1967 devalverade Finland marken  Nedgång i den inhemska valutans värde för att förbättra konkurrenskraften för exporten. ► Värdet i förhållande till kronan sjönk med 30 % > De svenska lönerna sågs av finländare som 30% högre Kanske det inte är riktigt så enkelt?

VOLVO ► Grundades i Göteborg år 1927 ► Amazon-modellen som presenterades år 1956 var startskottet för internationell framgång ► Volvo hade tusentals finländska arbetare. Exempel

Orsaker att åka till Sverige ► Vi sålde vårt enda kokräk och hemgården, skuldsatt även den. Och så for vi iväg med tåg mot finnskogarna i Värmland.” ► "Min fars två bröder hade flyttat till Sverige för två år sedan då de kom på semester. De förvred huvudet på min far genom att uppmana honom att fara till Sverige där levebrödet var bättre. Därifrån började det.” ► ”När jag slutade nionde klassen packade jag mina väskor och systern kom efter mig. Jag ville bort eftersom hemförhållandena var rätt så dåliga och nog fanns där väl också lite äventyrslust. Jag tänkte inte alls på hur länge jag tänkte vara här. Under de första åren saknade jag familjen men när jag fick egen familj försvann saknaden." ► ”Jag är svenskspråkig och kommer därför alltid att bo här, känner mig diskriminerad i Finland.

De finländska emigranternas liv i Sverige ”Sex dagar i veckan arbetade vi hårt och på den sjunde dagen arbetade vi övertid.” Marabous fabrik Mmm…

De finländska emigranternas liv i Sverige ”Under de två första åren hade jag inte en enda ledig dag… Jag minns en gång när jag gick på toaletten och föll jag ner på golvet från toalettstolen och somnade där.” Videomaterial: Ylen elävä arkisto, Svea mamman ottolapset,

Anpassningsproblem ► Invandrarna led av sociala problem mycket oftare än majoritetsbefolkningen (som till exempel alkoholism). ► Finländare var inte populära. Bland annat begrepp som "finnjävel" och "Slussens gerilla" uppkom och användes om finländare som upplevdes vara aggressiva och dricka mycket alkohol. ► Det här var fel mot största delen av finländarna som var kända för att vara flitiga och jobba hårt. ► Ofta bosatte sig de finska invandrarna på samma orter. Sådana orter var bland annat Borås, Eskilstuna, Göteborg och Stockholm. Liknande bostadsområden med stort inslag av olika nationaliteter finns nuförtiden också i Finland. Satans finjävlar! Titta, en finne igen i fyllan!

Finlandssvenskarna som emigranter ► Den finlandssvenska emigrationen till Sverige hade liksom emigrationen till Amerika också sina egna särdrag. Finlandssvenskarna var väl förtrogna med den rikssvenska kulturen genom rikssvenska tidningar, radio och TV. Medan kontakten med Sverige knöts från Österbotten, ofta genom personliga band, hade den nyländska emigrationen till Sverige oftare sin orsak i företagsetableringar. ► Finlandssvenskarna har också genom tiderna varit mindre benägna att återvända till Finland än sverigefinnarna.

Finlandssvenskarna som emigranter ► Den geografiska närheten och framför allt språket var faktorer som banade väg för en omfattande flyttningsrörelse från Svenskfinland till Sverige. Den typiska finlandssvenska emigranten som fl yttade till Sverige var i regel högre utbildad vid emigrationstillfället än den finska emigranten. ► Det är allmänt känt att befolkningen i Svenskfinland och speciellt Österbotten hade en insyn i det rikssvenska samhället, genom rikssvensk tv, radio och tidningar. Sverige var således bekant sedan tidigare för flera av de blivande emigranterna. ► Under ett antal år i slutet på 1940-talet och i början på 1950-talet utgjorde finlandssvenskarna omkring hälften av alla emigranter som flyttade från Finland till Sverige. ► Man har beräknat att ca 20–25 % av alla finländare som flyttat till Sverige efter andra världskriget har varit finlandssvenskar. Emigrationen kulminerade åren 1969–1970.

Finlandssvenskarna som emigranter

► Man kan urskilja olika typer av yrkesgrupper av finlandssvenskar som emigrerade. Från 1940-talet till 1970-talet emigrerade ofta lågutbildade bönder och jordbruksarbetare började ofta arbeta i Sverige inom industrin. Ofta avancerade dessa till arbetsledare. Av övriga yrkesgrupper kan nämnas t.ex. lärare och ingenjörer. ► Det nuvarande flyttningsmönstret präglas numera av högutbildade emigranter, som ofta har en högskoleutbildning bakom sig. Vidare flyttar flera finlandssvenskar till Sverige för att studera och få en examen.

Kända sverigefinlandssvenskar? ► Ragnar Granit (1900– 1990) fick nobelpriset i medicin 1967 för sin forskning inom nerv- och sinnesfysiologin. Han hade sina rötter i Korpo och han flyttade till Sverige år Han erhöll svenskt medborgarskap i mars 1941 och var församlingsmedlem i Finska församlingen i Stockholm.(Wikipedia) Ytterligare information om sverigefinlandssvenskar Kända finlandssvenskar i Sverige Fredrika Bremer, författare och kvinnorättskämpe som flyttade med sin familj till Sverige som barn Frans Michael Franzén, biskop som sommaren 1811 utvandrade från Finland för att bli kyrkoherde i Kumla. Siri von Essen var en finlandsvensk skådespelerska som gifte sig med August Strindberg Adolf Erik Nordenskiöld, polarforskare Johan Becker, musiker Stina Ekblad, skådespelare Stefan Ingves, riksbankschefen Mark Levengood, TV- och kulturpersonlighet Tom Sandqvist, professor i konstens teori och idéhistoria samt docent i konstvetenskap Yrsa Stenius, journalist, pressombudsman

Hur många sverigefinlandssvenskar? ► På grund av att Sverige saknar en allmän språkstatistik går det inte att få exakta uppgifter om invånarnas språkliga och/eller etniska tillhörighet. Det exakta antalet sverigefinlandssvenskar i dag är därför svårt att fastställa. ► Av circa sverigefinländare (1–3 generationer) skulle cirka vara sverigefinlandssvenskar.

Utvandringen från Finland idag ► Utvandringen från Finland har ändrat karaktär. Nu flyttar man inte för att arbeta vid löpande band på fabriker. ► Största delen av dagens utvandrare har god utbildning. De reser ut i världen för kvalificerat arbete, studier eller flyttar med sin make/maka. ► Personerna som flyttar i dag är rörliga och tänker ofta inte ens flytta bort från Finland permanent.

1,5 miljoner människor utomlands har rötter i Finland ► Sverige är fortfarande det vanligaste destinationslandet. Cirka 20 % av utvandringen går till Sverige. Över 65 % av utvandringen sker till EU-länder. ► Inräknat utvandrarnas efterkommande bor idag cirka 1,5 miljoner människor med åtminstone delvis finländska rötter ute i världen. Utan utvandringen skulle Finland ha en befolkning på närmare 7 miljoner (nu ca. 5,5 miljoner).

© 2016 Migrationsinstitutet Denna presentation är en del av Migrationsinstitutets läromedelspaket – ”Migration i Finland och Europa”. Paketets delar: Migrationshistoria i Finland och Europa Invandrare i Europa Europeiska unionen och fri rörlighet Materialet finns att ladda ner på: SLUT I samarbete med Mer information:Magnus Enlund, Centret för Svenskfinland tel