Studenters skrivkompetens – Vilka bedömningsvägar är rimliga? Ett erfarenhetsutbyte mellan två lärosäten.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Advertisements

Beskriver vad eleven ska försöka uppnå
Det är viktigt att se till elevens hela skoldag, att lärmiljön är utformad så att de som behöver, kan använda alternativa verktyg i det vardagliga arbetet.
Från Vasatid till Vasalopp Lpp Historia åk 5, Vasatiden
Referat En sammanfattning.
Begreppsschema – Krönikor
Närvaro!!.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Mål och betygskriterier
Formellt, skarpt och snyggt
Ingrid Svensson, Eva Horneij Inquiry-based learning ( IBL) - En pedagogisk metod som stimulerar till nyfikenhet och gränsöverskridande lärande”
Svenska p Svenska p.
Bedömningsmodell Mål för examensarbete Värderingsdimensioner Bedömningar Mål för examen.
Eller formativt lärande…
Betyg och förmågor.
Läroplansträff Välkomna.
Nya utvecklingssamtal
Ett arbetsområde om poesi
© Steve Wretman & Helena Moreau
Möte beträffande kvalitetsgranskning
Utveckla din organisation - ska du anställa? -. Fundera kring Vad vill du ha hjälp med? Hur kan du beskriva det du behöver så att det lockar rätt kompetens?
En förnyare av forskning och utbildning Linköpings universitet Vetenskaplig hederlighet! 15 min! Linköpings Universitetsbibliotek.
TYSKA STEG 3 Fem arbetsområden: 1. Reisen und Schule in Deutschland
Om konsten att bedöma trovärdigheten hos det du ser, hör och läser
Vetenskapligt PM Svenska 3 Svenska som andraspråk 3.
Utvärdering av Boråsmodellen Syfte: undersöka hur modellen fungerat utifrån intentionerna ur bibliotekets och utbildningarnas perspektiv Rektor beslutade.
Ja jag tycker väl att alla utbildningar ska vara förankrade i en vetenskaplig grund, annars kan man väl lika gärna läsa en brevkurs inom ämnet, vi är ändå.
Mall för alignmentmatris
The Big 5 ANALYSFÖRMÅGA KOMMUNIKATIV FÖRMÅGA METAKOGNITIV FÖRMÅGA
Att följa lärande Kap 3 Dylan Williams
Petra Andersson MORIA: Introduktion Petra Andersson
SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Värdepedagogiskt forskningsfält på HiK Utgår från den del av den pedagogiska praktiken som leder till att barn och unga utvecklar.
V E N T I L E R I N G 5 juni Försvar av examensarbetet och opposition
Essäprov = uppsats.
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Formellt, skarpt och snyggt
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats.
Litteraturhistoria – epoker och analys av textutdrag
Uttala de flesta svenska språkljuden Bokstävernas namn och ljud (stora och små). Ordbilder på vanligt förekommande korta ord t.ex. jag, och, kan. Läsa.
Att försvara sina teser. En uppsats ventileras. En disputation mellan respondent och opponent 1. Resp ges möjlighet att korrigera och komplettera. 2.
Elev Här är några av de bilder jag pratade kring första tillfället ni hade HKK-ämnet nu i åk.8.
VETENSKAPLIGT SKRIVANDE SSA 220/230 MAGISTER/MASTERUPPSATS I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK JULIA PRENTICE.
Elever skriver. Att läsa och skriva utvecklas parallellt. När vi läser lär vi oss att packa upp innehållet i en text för att förstå vad den som skrivit.
Specialpedagogik Ht 12. Introduktion 7 sept kl , 12:131 Erfarenhetsutbyte/diskussion och information inför ventileringen 5 december kl ,
4 processer att behärska:
-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal
Urban Carlén Fil. Dr. Tillämpad IT/Lektor Pedagogik
Välkommen till svenska 1
Svenska som andraspråk 3
Vad förväntar sig ungdomar av våra lärosäten i framtiden?
I uppgiften examineras följande mål:
Problemformulering En introduktion på kursen
Att skriva en resonerande text
Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med respons
Jenny Manning Åsa Gårdsskola
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
Resonerande text Använd din elevbok!
Att skriva essä.
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Idag: Vi övar vidare på: att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
Måndag den 5 februari 2018.
Talförmåga År 7 Bedömning Lärandemål/Syfte Lgr11
Krönika v.35-v.36 Du lär dig formen för en krönika
MIK-projekt Grundlärarutbildningen
Föräldramöte VT- 17 Välkomna!.
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Hot och hat mot förtroendevalda
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Inför NP Svenska Våren 2019.
Presentationens avskrift:

Studenters skrivkompetens – Vilka bedömningsvägar är rimliga? Ett erfarenhetsutbyte mellan två lärosäten

Två diken i det akademiska skrivandet Stadieövergångar från informella språkgenrer kan leda till: Efter underkända textinlämningar kan studenten hamna i det andra diket: Texter med alltför personligt och vardagligt tilltal, t ex talspråk/sms-språk och subjektiva värderingar, associativa resonemang utan riktning, o s v. Texter med alltför abstrakta uttryck och tillkrånglade meningsbyggnader där innehållet inte är begripligt för varken skribent eller läsare.

Studenter med svenska som andraspråk Hur bedöma deras skrivförmåga? Textens förtjänster Textens brister Vilken typ av språkfel stör förståelsen? Fungerar texten i sitt sammanhang och för sitt syfte?

Lärares två valmöjligheter Lägga ansvaret på studenten? Lägga ansvaret på grund- och gymnasieskolan ? Fundera på vad du som lärare kan bidra med i studentens skrivutvecklingsprocess.

Diskussion Hur skulle ni bedöma dessa texter utifrån de givna lärandemålen och uppgiftsanvisningen? Var lägger du fokus i bedömningen? Hur ser relationen ut mellan lärare och student i den här arbetsprocessen? Hur arbetar du/ni med att stödja studenters skrivkompetens på ert lärosäte?

TEXTEXEMPEL 2 Saxat ur lärarens kommentarer till dem som fick underkänt: Kolla av att ni kan göra referenser på ett godtagbart vis. Det finns många beskrivningar på nätet som visar och diskuterar kring hur referenser ska ges (bl a finns det i anslutning till vårt bibliotek på nätet). I sin förlängning kan tveksam referenshantering leda till att arbeten ses som plagiat. (…) Det gäller dels hur formuleringar från litteratur används men det gäller också hur några har skrivit allt för lika en kamrat. Tänk också på att involvera referenserna i er text och i ert resonerande. Det är viktigt att se till att teori/referenser inte står för sig själv utan på ett påtagligt vis vävs in i ert resonerande. Det är centralt att växla mellan egna tankar och tankar från litteraturen. Referenserna ska påtagligt vara en del av ert resonerande, de får inte kännas inklistrade. Tänk på att kvalité kan uppnås genom att fördjupa referenser. Det ni väljer att resonera kring är det viktigt att ni försöker ge en fördjupning. Prata inte bara allmänt. Våga stanna i resonemanget och försök utveckla det. För att få till fördjupning krävs ofta mer än en referens. Olika referenser behöver möta varandra.