Skattepolitik för entreprenörskap Underlag till föredrag vid TCOs konferens Därför behöver Sverige en ny skattereform Magnus Henrekson 10 oktober 2015

Ekonomisk utveckling (”tillväxt”) Ges ej av investeringar, utbildning etc, dessa är en följd av goda betingelser för tillväxt Det är de institutionella betingelserna som är de avgörande –Kan skapa de rätta incitamenten till specialisering, investeringar i produktiva kunskaper, företagsbyggande osv. –Specialisering och byten välståndsökningens egentliga källa Ändamålsenliga institutioner växer inte automatiskt fram; lätt fastna i dåliga institutioner, särskilt på vissa områden

En central komponent är… Entreprenörskap –Uppmuntra att rätt ftg startas av rätt personer & att dessa har incitament att växa enligt sin potential –Ett viktigt medel är skattepolitiken Mycket potent Politiken äger detta medel fullt ut

Ägande och kontroll av företag Kommer i många former –Börsnotering med och utan kontrollägare –Enskild person eller familj –Personalägande (advokatbyråer etc) –Utköpsbolag (passiva investerare och all makt till partnerbolag) –Venture capital (passiva investerare, makt delas mellan grundare/nyckelpersoner och partnerbolag) –Affärsänglar (delar makt med grundare i tidiga faser) –Dotterbolag till utländskt noterat bolag –Dotterbolag till utländskt onoterat bolag Pluralism i ägarformer central Neutralitet mellan ägarformerna viktig

Skattemässiga förutsättningar Oerhört bra jämfört med 1960–90 –Arv- och gåvoskatt i praktiken konfiskatoriska –Löpande förmögenhetsskatt på arbetande kapital –Höga utdelningsskatter –Hög skatt på sparande och arbete gjorde det mycket svårt att få ihop en insats för start –Kapitalvinstskatt förmånlig (den som historiskt hade ett företag hade all anledning att sälja) –I praktiken blev det stiftelser och fonder via investmentbolag som var kontrollägare

Dagens situation Börsen tappat i betydelse historiskt –Ingen tendens att få mer av börsnoterade företag med spritt ägande och ledningsstyre Mer av utländskt dotterbolagsägande Private equity som kontrollmodel –Skattegynnad, men nu alltmer kontroversiell –Central roll i omdaningen av Sverige Extremt bra situation för individuella ägare som redan har stor förmögenhet (uppbyggd på talet) Besatthet av neutralitet mellan arbetsinkomst och företagarinkomst, medan neutralitet mellan ägare ignoreras

Skatter på entreprenörskap och företagsägande Skatten på ägarnivån och olika fin. icke neutral –Lån kraftigt gynnat (gynnar onoterat med säkra kassaflöden och belåningsbart realkapital) –Vissa fåmansbolagsägare väldigt förmånlig sits –Passiva ägare gynnas framför aktiva –Institutioner gynnas framför personer –Den som inte behöver pengar privat betalar ingen ägarskatt alls Följ principen att avkastning på kapital/ägande och avskaffa koppling till lönesumma Låg kapitalvinstskatt på långt innehav (> 3–5 år) Optioner kapitalbeskattad även om knyts till anställning, 25 % i onoterade bolag Rätt att inv del av P-tillgångar i onoterade AB

Faktorer ISK och kapitalpension ofattbart förmånliga, MEN –Är nu skräddarsydda för bankernas fondprodukter –Skulle kunna vara en viktig mekanism bort från institutionalisering –Skuldebrev av onoterade bolag borde också få läggas in; har ju lägre risk än aktien Alt till ISK är lägre skatt på långa innehav (t ex 15 % om > 2 år) 4 %-regeln i 3:12 ännu en restriktion Behöver gynna nyföretagandet skattemässigt också så nya bolag växer fram Minska tryck mot ökad institutionalisering av sparande och ägande

Innovativt entreprenörskap Få och annorlunda –Skiljer sig kraftigt från levebrödsföretag I moderna ekonomier efterfrågar de stödstrukturer för att växa sig stora –Särskilt VC-finansiering –Potentiella entreprenörer få och hög alternativkostnad (bra jobb i existerande storföretag) Krävs effektiva avtal för att under stor osäkerhet reglera relationerna mellan de olika aktörerna –Explicita avtal, finansiella instrument och informella och formella institutioner har utvecklats (i USA)

Att bygga företag m h a optioner Externa EK-finansiärer krävs nästan alltid –Etappvis för minskad exponering och hantering av osäkerhet –Entreprenören/grundaren och nyckelmedarbetare nödvändiga –Rätt incitament för alla inblandade: hur? Alla nyckelkompetenser nödvändiga för att bygga kapitalvärden –Rationellt att alla får del av dessa Optioner central del av lösningen –Knyts till anställning (”vesting”)

Förutsättningarna i Sverige Stor utköpsmarknad, lite VC –Mycket förmånliga regler för teckningsoptioner i utköpssektorn Personaloptioner av det slag som effektiva i Silicon Valley lönebeskattade i SE och soc avg för ftget –67 % skatt vid framgång –Kan ej användas för att hålla nere lönekostnaden Rationellt för grundaren att sälja och lämna direkt –Etappvis finansiering blir omöjligt –Svårare med börsnotering

Slutsatser Efterfrågan på riskkapital från riskvilliga entreprenörer den trånga sektorn –Inte brist på riskkapital Gäller att skapa förutsättningar för det riskvilliga kapitalet att möta och kunna sluta effektiva avtal med entreprenörer och andra bärare av nyckelkompetenser Optioner central komponent som inte kan användas i Sverige av skatteskäl Fungerar väldigt bra i utköpssektorn

Avslutande reflektion Nuvarande regler tar för givet att den största risken tas av finansiella investerarna Tar också för givet att de finansiella resurserna är den trånga sektorn Så är inte fallet i innovationsbolag VC-bolagen kan diversifiera bort risk Trånga sektorn är entreprenörsinsatsen som är nödvändig för att ge hävstång till finansiell inv. Nyckelpersoner bidrar med specialiserat humankapital. –Hög risk och hög alternativkostnad Båda vill ha del i förväntade kapitalvärden

Överkurs till diskussionen Läget miljardärer –Kamprad: 14 % av BNP –Stefan Persson: 5,5 % av BNP –Markus ”Notch” Persson (Mojang/Minecraft): mer än dubbelt så stor förmögenhet som familjen Broström hade 1963 som andel av BNP respektive år Knappast samma upprördhet som de 10 mkr som Bengt Nygren bedömdes ha i slutet av 60-talet Beredde vägen för kraftiga skattehöjningar och löntagarfondsförslag

Skattelättnader Förmögenhetsskatt bort i flera steg (helt borta 2007) Arvs- och gåvoskatt bort 2004 Bolagsskatt från ca 55 till 22 % Lättade fåmansbolagsregler och lägre skattesats (20 eller 25 %) Kapitalvinst och utdelning skattefri på näringsbetingade aktier från 2003 → ren konsumtionsskatt för stora ägare

Skatt på stort aktieinnehav 1973 och 2013 (200 mdr, 3 % utdelning) 1973: Summan av utdelnings- och förmögenhetsskatt blir 120 % 2013: Skatten blir 0–30 % Arvsskatt 1973: 70 % Arvsskatt 2013: 0 %

Vad är kontroversiellt i dag? Ej stor företagsförmögenhet Men om ledning eller andra nyckelpersoner som fattar de entreprenöriella besluten hög ersättning –Ola Rollén, Hexagon –Johan Malmquist, Getinge Gäller också för entreprenörsinsatser i private equity-sektorn Syn att risktagande endast är finansiellt –Märklig syn, då endast en av komponenterna för att skapa stora värden

Om någon vill läsa mer… _1/2015-swedish-taxationhttp:// 2013_1/2015-swedish-taxation svenska/2015/ http:// svenska/2015/ foretagandets-forutsattningarhttp:// foretagandets-forutsattningar svenska/2014/ http:// svenska/2014/ svenska/2012/ http:// svenska/2012/ SOU 2014:40, sid. 673–766, /1a6fb2ab96aa4b54bf3ee1fc83dfcca2/neutral-bolagsskatt--for-okad- effektivitet-och-stabilitet-sou (expertbilaga 4 och 5). /1a6fb2ab96aa4b54bf3ee1fc83dfcca2/neutral-bolagsskatt--for-okad- effektivitet-och-stabilitet-sou