Matts Dahlkwist 0707/224442

 Trait theories – ”ledare, det är något man är född till”  Great events theories – ”vem som är en bra ledare visar sig först när det gäller”  Transformal theories – vi har alla möjlighet att lära

Auktoritär Låt-gåDemokratisk Övrigt: Karismatiskt ledarskap, Abdikerat ledarskap Idag: Situationsanpassat ledarskap

 Classroom Management (CM) – hanterandet av: - ”ordning och struktur i klassrummet” - störningar i klassrummet (synliga och osynliga)

 Läraren som expert  Läraren som förmedlare  Läraren som handledare  Läraren som mentor  Läraren som relationsbyggare

Checkpoint: Vilket är viktigast? Didaktisk kompetens Ämnes- kompetens Ledarkompetens & Social kompetens

 Medvaro - ”ögon i nacken”  Överlappning – hög simultankapacitet  Mjuka övergångar – effektiva växlingar mellan olika moment  Rätt tempo – ett högt och jämnt aktivitetsflöde  Gruppfokus – aktivera hela klassen, t ex först fråga sedan namn  Utmaningar och variation i uppgifterna – optimal svårighetsgrad

Produkt/ Uppgiftsorient. Relation/ Relation/social Social/relationsorienterad Checkpoint: Vilka varianter har du själv varit del av under din skoltid?

 Vilka är målen?  Vilka är kraven på ledarskapet i denna grupp?  Vikten av att vara lyhörd och att kunna känna av  Vikten av att behärska olika typ av ledarskap i olika situationer

 Yttre ramar: juridik, ekonomi, ekologi, teknologi, demografi  Inre ramar: skolkultur/skolkod, normer, grupptryck, kreativitet

 Individualism  Samarbete  Påtvingad kollegialitet  Balkanisering  ”Rörliga mosaiker” Checkpoint: Hur påverkas lagarbetet av kulturen på skolan?

 Informellt contra formellt ledarskap  Multidimensionalitet: 100-tals didaktiska beslut som ska fattas dagligen  Samtidighet – mycket händer samtidigt, kräver organisationsförmåga  Omedelbarhet – ett relationsyrke m hundratals kontakter varje dag  Oförutsägbarhet – finns inga färdiga mallar för ”quick fix”  Offentlighet – alla har sina egna erfarenheter och åsikter om skolan – alla är ”experter”  Gruppens historia – den gemensamma starten är viktig

KontrollMotivation GrupperingIndividualisering Planering

 Delad och deltagande (demokratisk) kontroll. Regelbildning i klassrummet (förhållningssätt till varandra)  Tydlig men ändå flexibel kontroll (anpassad till situationen)  Får inte vara ett mål i sig (överkontroll)  God disciplin = självdisciplin  Ekonomisk (ej tidskrävande)  Operativ. Påbud snarare än förbud  Positiv förstärkning av önskat beteende

 Uppstart/”kick-off” med hela gruppen/klassen i fokus  Initierande av regler och procedurer  Klargör reglernas syfte och mål  Sannolikheten för framgång ska vara hög initialt. Sedan kan man höja ribban  Konkreta regler i påbudsform

 Effektiva regler som är väl förankrade  Rikt med konstruktiv och positiv feedback (feedforward)  Personalen är goda förebilder och uttrycker positiva förväntningar  Man ser individerna  Ansvar till alla  Lärarna är väl förberedda  Tydlighet i mål och instruktioner

 Stå i nära ögonkontakt i väntan på korrekt beteende  Påminn vad eleven ska göra, inte vad eleven inte ska göra  Ge förstärkning åt önskade beteenden. Fokusera på det positiva  Ge kritik privat, ej offentligt, undvik jämförelser  Undvik hot

 Yttre (extrinsic) och inre (intrinsic) motivation  Motivation skapas av engagerad personal och personligt intresse (att bli sedd)  Viktig utgångspunkt: Elevers förförståelse  Betydelsen av feedback/feedforward  Att utveckla elevens självbild (och den egna självbilden)  Läraren som rollmodell och föredöme. Inga dubbla budskap Checkpoint: Hur kan elevens självbild utvecklas?

 Omedelbar  Konstruktiv  Fokus på tydlig konkret prestation eller beteende, ej allmänt svepande  Personlig är effektivare än kollektiv  Riklig men ärlig  Ju bättre relationer, desto effektivare feedback

 O: Målet (-n) måste vara realistiskt (-a) (möjligt att uppnå)  T: Det måste finnas rimligt med tid  I: Målet måste uppfattas som attraktivt  U: Man måste ha motivation att uppnå målet  M: Man måste ha resurser att uppnå målet VAD – NÄR – VAR ska målet uppnås?

 Självbilden (självkänsla + självkännedom) styr: Elever med svag självbild behöver pröva på en lägre nivå, är känsliga för misslyckanden elever med en starkare och mer positiv självbild kan se tvärtom misslyckanden som sporrande

 Förmedling, grupparbete, enskilt arbete - vad tycker eleverna?  Vikten av ändamålsenlighet. När lämpar sig respektive arbetssätt bäst?  Vikten av tydliga instruktioner vid arbete i grupp  Demokratiskt ledarskap vid grupparbete  Gruppindelningsprinciper

+ - StorgruppSmågrupp Checkpoint: Klasstorlekens betydelse

 2/3-delsregeln  Könsskillnader  Parallella diskurser  Styrgrupp (mellan 10 och 25e percentilen) Checkpoint: Effekter på tempot/svårighetsgraden?

Lämpligt vid:  Ämnen och kunskapsområden utan enkla eller givna svar  Rätta svar finns, men problemen är komplicerade  Affektiva mål, t ex värdegrundsfrågor  Kräver mötesordning/talregler

 Klargör målet och syftet  Precisera i punktform de resultat som ska uppnås  Förebygg genom att diskutera de problem som kan uppstå i gruppen. Gruppkontrakt?  Bestäm deadline  Ha en buffertuppgift  Dela gärna upp arbetet i moment, med delrapportering

Exempel på roller:  Ledare (faciliator)  Harmoniserare  Rapportör  Sekreterare  Materialförvaltare  resurselev

 1. Dela in i pusselgrupper (5-6)  2. Utse en ledare i varje grupp  3. Dela in i segment/avsnitt/aspekter  4. Var och en läser in sig på sitt segment  5. Bilda ”expertgrupper” för varje segment  6. Åter till pusselgrupperna  7. Varje ”expert” redovisar i pusselgruppen Läraren observerar då, avslutar ev med några skriftliga frågor.

 Variation av innehåll, arbetsformer, lärstil, intresse  Behovsprövning VisuellAuditiv Kinestetisk – taktil Checkpoint: Vad gynnar skolan?

Planering Genomförande Utvärdering

 Delaktighet  Flexibilitet  Stabilitet  Kontinuitet  Enkelhet Checkpoint: Vad kan man mena med följande uttalande: ”Gör en noggrann planering, men följ den inte…”?

Yttre ramfaktorer - ekonomiska ramar - politiska ramar - juridiska ramar Inre ramfaktorer - budget - tid (schemalagd undervisningstid) - rum (fysisk miljö) - form och organisation - pedagogiskt innehåll (styrdokumenten) - Tillgång på personal

 ”Inflygning”: Att flyga enligt plan  ”Finjustering”: Korrigera under resans gång  ”Problemlösning”: Fatta ad hoc-beslut Viktigt med flexibilitet: Att fånga tillfället i flykten Didaktiska reflektioner: Varför gick det som det gick? Hur ska det gå bättre nästa gång?

 Utvärderingens syften  Utvärdera - mot vad?  Uppföljning contra utvärdering  Formativ contra summativ utvärdering  Utvärdering i skolan – på olika nivåer Utvärderingens resultat påverkar nästa planering! Checkpoint: Hur kan man utvärdera?