Förordning om årsredovisning och budgetunderlag – 3 kap 1 § Myndigheten ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion eller till vad regeringen i förekommande fall har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer utvecklats med avseende på volym och kostnader. Resultatredovisningen ska lämnas enligt en indelning som myndigheten bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat.

Regleringsbrev för 2010 och 2011 Övergripande mål för universitets och högskolors finns i högskolelagen (1992:1434)

Uppgifter ur högskolelagen Utbildning – vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete Samverkan med det omgivande samhället Information om verksamheten Hög kvalitet i verksamheten Effektivt resursutnyttjande Studentinflytande Hållbar utveckling Jämställdhet Internationalisering Breddad rekrytering

Utgångspunkter Att enbart redovisa uppgifter hämtade ur olika redovisningssystem och undvika uppgifter som är approximationer Att en prestation är något ”som lämnar” universitetet Att avsikten är inte att göra jämförelser mellan lärosäten Att utbildning och forskning är våra två huvuduppgifter medan samverkan betraktas komma därefter Att vår redovisning av kostnader per prestation byggs upp successivt

Vad blev resultatet inför årsredovisningen för 2010 ? Väsentliga uppgifter byggdes ut med Kostnad per helårsstudent Kostnad per helårsprestation Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation

Exempel på definition av refereegranskade vetenskapliga publikationer Med refereegranskade publikationer avses artiklar och forskningsöversikter som genomgått granskning av oberoende forskare och som presenterar nya insikter i vetenskaplig form. Publikationerna ska redovisas i fraktionerade tal på lärosätesnivå baserade på medverkande författares affiliering.

Kostnad per prestation - grundutbildning Kostnad per helårsstudent Kostnad per helårsprestation Totalt och uppdelat på fakultetsområden/vetenskapsområden Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning Per år under en treårs-/femårsperiod Ej jämförelse mellan lärosäten

Kostnad per prestation forskning/forskarutbildning Kostnad per refereegranskad publikation Totalt och uppdelat på fakultetsområden/vetenskapsområden Inklusive uppdragsforskning Per år under en treårs-/femårsperiod Publikationerna avser år n-1 och kostnaderna år n-1 Ej jämförelse mellan lärosäten

Exempel på kommentarer från Riksrevisionen Prestationsredovisning saknas för vissa uppgifter enligt högskolelagen, t ex för samverkan Flera volymuppgifter som kan betraktas som prestationer (t ex antalet studenter på forskarnivå) redovisas medan kostnaden per prestation endast redovisas för tre prestationer

Samverkan – högskolelagen 1 kap. 2 § Staten skall som huvudman anordna högskolor för 1. Utbildning som vilar på vetenskaplig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.

Samverkan – några dimensioner Utbildning/studenter Forskning/forskare Uppdragsutbildning Uppdragsforskning Praktik/VFU Information Publiceringar Vägledning Styrelsearbete Med andra lärosäten Moderna medier Technology transfer Holding Innovationskontor Patent/licenser Nystartade företag Fundraising Alumni Kontaktskapande verksamhet Föreläsningsserier Entreprenörskap

Prestationsmått för samverkan gemensamt för utbildning och forskning/utbildning på forskarnivå Adjungerade lärare uppdelade på de olika lärarkategorierna Prestationsmåttet anges i antal och helårsekvivalenter

Prestationsmått samverkan med utgångspunkt utbildning Självständiga arbeten i samarbete med näringslivet (privat och offentligt) Det totala antalet självständiga arbeten Prestationsmåttet anges i procent. Med självständiga arbeten avses examensarbeten, uppsatser etc om t ex minst 15 högskolepoäng. Med ” i samarbete med näringslivet” avses de självständiga arbeten som har en extern part och/eller extern handledare. Alt: Omfattningen av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) Om möjligt anges detta mått i antal helårsstudenter men antal studenter (=individer), antal veckor eller möjligen SEK är också användbara enheter. Uppdragsutbildning (intäkter) Prestationsmåttet anges i kkr.

Prestationsmått samverkan med utgångspunkt forskning/utbildning på forskarnivå Företagsdoktorander (motsv.) Prestationsmåttet anges i antal och avses doktorander med minst 10 procents aktivitet. Begreppet företagsdoktorander innebär någon del av lönen/studiefinansieringen skall vara finansierad av arbetsgivaren, som kan vara såväl privat som offentlig. Uppdragsforskning (intäkter) Prestationsmåttet anges i kkr.

Prestationsmått samverkan med utgångspunkt innovation Inflöde under året av affärsidéer och rådgivningsärenden till Universitetsholding och Innovationskontoret. Under året sökta respektive beviljade patent Under året ingångna licensavtal (motsv.) Under året nystartade företag

Utbildning på forskarnivå Svårt att skilja ut forskning och utbildning på forskarnivå från varandra! Vad kostar det genomsnittligt (A) att utbilda en doktorand vid lärosätet x under ett år? Den genomsnittligt kostnaden för att utbilda en doktorand till doktorsexamen vid lärosätet x fås då genom att multiplicera A med nettostudietiden till doktorsexamen. Det kan vara relevant att göra en jämförelse med motsvarande kostnad om studiefinansieringen enbart avser anställning som doktorand.

Hur beräknas A? Del 1 a = kostnaderna för den totala studiefinansieringen, inkl lkp Här inkluderas lärosätets kostnader för doktorandanställningar och utbildningsbidrag men ej stipendier (som är transfereringar). b = antal heltidsekvivalenter inom utbildning på forskarnivå Uppgifterna hämtas ur LADOK och kommer då att inkludera även de forskarstuderande som t ex har stipendier eller är företagsdoktorander. c = a/b Denna kvot anger den genomsnittliga studiefinansieringskostnaden för lärosätet x.

Hur beräknas A?, fortsättning Del 2 Till den genomsnittliga studiefinansieringskostnaden för lärosätet (c = a/b) läggs kostnader under aktuellt år för 1. Lokaler 2. Utrustning (avskrivningskostnader) 3. Handledning 4. Kurser/utbildning 5. Disputation, resor och andra projektkostnader (inkl. direktavskrivningar) 6. Indirekta kostnader (på c+3+4+5)

Summering Presenterade förslag är inte av den ”kalibern” att de bör inarbetas i ”Väsentliga uppgifter” Presenterade förslag är just förslag som helt eller delvis kan användas och vid behov kompletteras med andra prestationsmått som bedöms ändamålsenliga av lärosätena De av lärosätena använda måtten bör väljas ut på ett sådant sätt att de kan användas under en följd av år för jämförelsens skull Riktlinjer för publikationsredovisning har tagits fram av SUHF:s forum för bibliotekschefers arbetsgrupp för bibliometri.