Att hantera krissituationer 2016 Leg psykoterapeut Petra Svensson Område psykiatri

Migration, psykisk ohälsa och trauma  Migrationens ( Byte av hemort ) 3 faser: 1. Premigration – i hemlandet innan flykt 2.Migrationsfasen – tiden då man tar sig till det nya hemlandet 3.Postmigration – tiden i det nya landet

Migration – en livskris? Känslor som kan väckas:  Sorg över förluster av landet, nätverket, språket, identiteten  Ilska över orättvisan, diskriminering  Rädsla som väcks av tankar och associationer på de faror man varit utsatt för  Skuld mot dem man lämnat kvar  Hjälplöshet och vanmakt över att inte ha kontroll över sitt liv  Besvikelse och bitterhet över motgångar i den nya landet

Kultur  Att tolka omvärlden  Raster genom vilket den yttre och inre världen förstås och tolkas.  Är i ständig förändring  Individuellt  Medvetet och omedvetet  Familjemönster

Individcentrerat - Gruppcentrerat  Individcentrerat – Värderar självförverkligande och personlig utveckling där rättigheter är knutna till individen  Gruppcentrerat – Familjen minsta enheten. Identiteten ligger i att tillhöra en familj eller släkt, Individen ansvara för och får stöd från gruppen. Ett centralt värde i livet är att det ska gå bra för din grupp och föra familjen vidare. Viktigt att bevara familjens anseende utåt.

Trauma - Historik  Första världskriget – Granatchock  Andra världskriget – Traumatisk neuros  Korea, Vietnamnkriget – PTSD (USA 1980)  Katastrofer och krig  Leo Eitinger ( ) - Koncentrationslägersyndrom  Altle Dyregrov, mfl, Krisecenter i Bergen  Grete Dyb, mfl, Norska centret för våld och traumatisk stress  Tom Lundin, mfl, Centrum för katastrofpsykiatri  Lars Weisaeth, mfl, Kontoret for katastrofepsykiatri

Ta på traumaglasögonen! Det finns alltid en anledning till en reaktion- ibland handlar det om utsatthet/trauma.

Alla upplever inte en händelse lika Alla reagerar inte lika Alla påverkas inte lika Alla har inte lika behov

- Kroppen - Sinnena Syn Hörsel Känsel Lukt Smak

Trauma Extrem händelse som uppfattas som den kan leda till döden eller allvarlig fysisk skada eller hot mot vår personliga integritet.  Biologisk/fysisk  Psykologisk  Socialt  Ekonomiskt  Existentiellt

Saknar bl a:  Förmågan att uppleva trygghet och säkerhet  Band och nätverk med andra personer – familjen, släkten, folkgrupper, samhället  Behovet av rättvisa och skydd från övergrepp  Identitet och roller – föräldraroll, yrkesroll, ledare i en social rörelse  Institutioner som ger existentiell mening och sammanhang – traditioner, religion, andlig praktik, politiskt och samhälleligt engagemang

Ju våldsammare händelse – desto våldsammare reaktioner.  Fysisk förändring – autonoma nervsystemet, hormon- och immunsystemet.  Motorisk förändring – ökad muskelspänning, försämrad finmotorik, talstörningar, kroppshållning.  Kognitiv förändring – tankeverksamhet, varseblivning, bedömnings- och problemlösningsförmågan, social anpassning.  Psykologisk förändring- Obehagskänsla, rädsla, ångest, vrede, skam- och skuldkänslor.

Freeze - Fight - Flight

Fight ▪Gråt ▪Beredskap att slå ▪Biter ihop ▪Ilskna signaler, röst ▪Vilja sparka, stampa ▪Aggressiv, ilska ▪Rädsla för sitt liv ▪Hård eller lös i magen Freeze ▪Avdomnad i delar av kroppen ▪Kall, stumnad, blek ▪Stel och tung ▪Hålla andan eller tungandad ▪Känna hjärtslagen ▪Förändrad hjärtrytm ▪Uppkommer vid upplevt hot Flight ▪ Rastlöshet i benen, stum i fötter och ben ▪Ytlig andning ▪Stora ögon ▪Rör ben och fötter ▪Rastlös, känner sig fångad, känslig, beredd ▪Springer för livet ▪Utagerande

Krisens förlopp Chockfas Reaktions- fas Bearbetn.- fas Nyorient.- fas – 6 veckor – 12 månader AkutfasMellanfasLångtidsfas

 Göteborgsbranden 1998: 63 omkom, av 263 ungdomar visar 25 %, 18 månader efter, posttraumatiska reaktioner  Flygolyckan Milano 2001: Av 153 anhöriga till omkomna visar 53%, 18 månader efter, posttraumatiska reaktioner  Estonia 1994: Hos 42 överlevande visade 64 % relativt höga posttraumatiska reaktioner 3 månader efter  Boråsbranden 1978: 21% angav att branden fortfarande påverkade deras dagliga liv efter 25 år  Tsunamin 2004: Av rapporterade 31 % om posttraumatiska reaktioner och nedsatt psykisk hälsa 14 månader efter

Varför reagerar vi så olika ?  Livskris eller trauma?  Traumats karaktär  ”Dagsform”  Vilken privat betydelse?  Biografi  Livsperiod  Social situation  Tidigare trauman  Reaktioner under traumat

Att möta en traumatiserad person  Ofta väldigt känslig för intryck och kan svänga snabbt i sitt mående vid ökad stress  Tilliten till andra är rubbad och du kan känna frustration över att bli misstrodd. Kan missuppfattas som förföljelsetankar och paranoida symtom  Psykiska reaktioner växlar ofta beroende på situation och tillfällen. På ytan kan det verka normalt men inre världen kan vara i uppror  Personen vill ha hjälp, men backar av rädsla  Minnesluckor vilket gör det svårt att ha en ”röd tråd” i vardagen. Svårt att bygga relationer och lära sig nya strategier  Livsberättelsen är söndertrasad och ofullständig. Personen vill kanske inte berätta om sitt liv men gör det ändå

Några viktiga begrepp  Dissociation – förändrat medvetandetillstånd  Projektion – tillskriva andra sina egna farhågor, reaktioner mm  Motöverföring – som personal agera på projektionen t ex bli arg mm  Undvikanden – Undviker allt som är obehagligt och som kan påminna om trauma  Rationalisering – Förenklar, generaliserar, ser inte detaljer Sorgens förtvivlade vrede!

SAMTAL En konst att öva på

Bedömning  Vad/Vilka finns runt?  Tidigare trauman?  Ålder  Adekvata reaktioner?  Behov av kontakt med primärvård, specialistvård, privata behandlare?  Suicidrisk

Vad ska jag göra och vad ska jag säga? 1)Vara närvarande både fysiskt och psykiskt! 2)Ta reda på om personen vill bli omhållen eller inte INNAN du gör ngt som känns bra för dig. 3)”Lyssna” till hela personen! Var observant inte bara på det som sägs utan också till reaktioner och ageranden. 4)Håll utrymmet lugnt, ingen stress. Gå ut om det behövs, aktivera personen. 5)Om du behöver, fråga vad personen tänker.

TILLIT Det behöver inte och kan inte bli 100%, Det behöver bara bli tillräckligt!

 Kontinuitet och varaktig kontakt  Alla kan inte vara närmast –  Inte bli privat  Kortare tätare samtal  Skriva ner det som sagts  Locka inte personen att prata om trauma  Om berättelser kommer – lyssna och bekräfta, fråga inte efter mer detajer  Berättelser kan vara olika beroende på minnesluckor, associationer  Tiden utvisar om du gick att lita på, inte försäkringar med ord

Några enkla råd  Stabilisering: Skapa lugn miljö, minskad stressnivå. ”Trygg plats” Rutiner / Struktur Andas i fyrkant Pedagogisk Röra sig i takt Få hjälp att tolka verkligheten Fjärilskram Skriva begränsad tid Bita i citron Kreativitet Kolsyrat vatten Skapande Be personen titta på och beskriva ett föremål Rörelse Prata med personen Lagom utmaning Aktivera

Psykiska besvär Ökad risk för:  Depression  Ångest – sårbarhet eller pga trauman  PTSD – koncentrationssvårigheter, mardrömmar/flaschbacks, sömnstörningar  Somatisering – kroppen får tala  Psykos  Suicidtankar  Suicidförsök  Suicid

Jag som personal då?  Handledning  Utbildning - Övning  Kamratstöd – Avlastande samtal – psykologisk debriefing