Hemmasittare Ia Sundberg-Lax, Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP)

Peter Friberg Leg. Psykolog Utbildningsansvarig

källa: Social rapport 2010, Professor Bo Vinnerljung och kollegor; bl.a. Betyg från grundskolan den enskilt viktigaste skyddsfaktorn Gäller alla ungdomar, inte bara de socialt utsatta Inga/låga/ofullst. betyg innebär överrisker för missbruk, suicid, utanförskap, psykisk ohälsa. Skolan som skyddsfaktor!

Prevalens Skolverkets rapporter 309 (2008) 341 (2010) 1600 ogiltigt frånvarande sedan minst en månad läsåret 2006/ elever borta hela året Vanligast förekommande i åk 7-9 Har elever med långvarig skolfrånvaro diagnoser? Nationell kartläggning är på gång.

Skolfrånvaro på olika sätt Hemmasittare Skolan förknippas med ett känslomässigt obehag Frånvaron ofta känd av föräldrarna Ej kriminalitet, missbruk osv Eleven isolerar sig ofta under skoltid. Kan ha fungerande aktiviteter efter skola eller under lov Eleven har en önskan om att gå i skolan Skolk Skolan beskrivs som tråkig Eleven försöker dölja frånvaron från föräldrarna Antisocialt beteende. Ibland i sällskap med andra med samma problematik Eleven är inte hemma under skoltid Är inte intresserad av skolan Källa: Remont, W.P. (2003)

Orsaker till frånvaro – vad vet vi om eleverna? Dessa elever har i högre grad: Negativ självbild, bristande självförtroende, ökad känslighet för misslyckanden, NPF vanligt förekommande, bristande stimulans, fysiska problem som astma och ont i magen och olika typer av ångestsyndrom.

Orsaker till frånvaro – sociala faktorer En del hemmasittare stannar hemma beroende på att de har blivit kränkta, trakasserade eller socialt uteslutna i skolan. Dessa elever flyr från skolan. Ibland förekommer grupptryck som leder till att vissa elever inte är på lektioner.

Orsaker till frånvaro – Allmänna faktorer Otydliga mål med undervisningen Låga förväntningar från läraren Skolpersonal har lågt ställda krav på utsatta elever Inser inte vikten av att eleverna stannar i skolan

Elever som blir frånvarande har också Lägre förtroende för skolpersonal. Söker inte lika ofta hjälp som andra Bristande individualisering Brister i pedagogiskt stöd och uteblivet särskilt stöd Det är centralt att skolan förebygger omfattande frånvaro genom att ha fungerande närvarokontroll och rutiner för vem som ska leta efter elever som är i skolan, men inte på lektionerna. Får för lite uppmuntran att vara i skolan

Vad kan och bör skolan göra?

Förebyggande insatser - Framgångsfaktorer Rutiner för att upptäcka frånvaro. Vem på skolan har sedan ansvaret? Vem ska leta efter elever som inte är i klassrummet men på skolan? Utse nyckelpersoner som arbetar med frågan! Kartlägg svårigheter för elever i riskzonen och anpassa undervisningen. Arbeta med det sociala klimatet. Se till att det ni redan kan blir gjort! Förändringar och anpassingar i klassrummet för de elever som behöver är inga speciallösningar, det ingår i den ordinarie verksamheten. Hur ser ni till att det blir förändring i klassrummet?

Förebyggande insatser - Framgångsfaktorer Utveckla samverkan med BUP och socialtjänst. Ligg på, använd individuell samordnad plan (SiP). Bygg relationer med andra inblandade. Hjälp socialtjänst och BUP samt elevhälsa att samarbeta Sluta skicka hem floder av negativ information till föräldrar. Gör tvärtom! Barn gör rätt om de kan. Barn lär sig inte av att misslyckas, de lär sig när de lyckas (upp till ca 15 år). Därför fyller skäll liten eller ingen funktion. Adhd, autism, andra diagnoser, vilja eller motivation kan aldrig förklara varför elever gör som de gör!

Utse några på skolan som gör följande: Ringer alla elever som inte är i skolan Har kontakt via telefon med föräldrar och elev. Tät kontakt med föräldrar till barn i riskzonen. Träffar alla elever som har hemmasittarproblematik en kort stund varje dag. Hjälper elev och inblandade lärare att skapa struktur i skolarbetet.

Insatser som gagnar alla Fokus på skolklimatet. Samarbete mellan hem och skola, Strategier vid övergångar mellan stadier och klasser samt stöd från lärare och kamrater. Skolan måste uppfattas som meningsfull. Ökad förståelse för elevens behov i den vanliga skolan. Särskilt olika NPF. Att elevhälsan arbetar med evidensbaserade metoder.

En liten uppmaning… En utmaning att inte kasta sig in i åtgärder innan man har hypoteser om orsaker

Kartläggningsfas Skapa hypoteser kring skolfrånvaron Information från föräldrar, elev, skola, andra viktiga Ta del av tidigare material Formulera mål med insats Arbeta aktivt för att skapa god allians och relation!

Kort checklista för kartläggning Hur ser det ut socialt för eleven. Mobbing? Vad gör barnet när det inte är i skolan? Vilken funktion verkar skolfrånvaron fylla? Finns specifika rädslor eller svårighetssituationer? När började problemet, vet föräldrar eller barn vad som utlöste problemet? Tycker föräldrar och/eller barnet att det är ett problem? Motivationsarbete? Hur motiverad är barnet? Gör en prioriteringslista, vad behöver åtgärdas först? Är skolsituationen pedagogiskt anpassad för eleven? Överstiger kraven elevens förmåga? Kartlägg både styrkor och svagheter

Kort checklista för kartläggning – andra faktorer Individfaktorer Skolfaktorer Familjefaktorer Kamratfaktorer Vi kartlägger både styrkor och svagheter

Individfaktorer Hur motiverad är eleven? Vad gör eleven när den inte är i skolan? Hur ser det ut somatiskt? Hur har det sett ut tidigare? Hur ser det ut i hemmiljön? Hur är den sociala förmågan, kognitiv förmåga? Vilka styrkor har eleven?

Skolfaktorer Mobbing eller andra sociala svårigheter? Pedagogiskt anpassad efter elevens förmåga? Är det för lätt, för svårt eller upplever eleven det som meningslöst? Relationen föä och skola? Relationen lärare och elev? Hur arbetar ni med skolfrånvaroproblematik?

Familjefaktorer Konflikter i familjen? Svårt med att hantera elevens oro/ångest Egen oro/ångest Hur ser föä på elevens frånvaro? Hur var föä skolgång? Psykiskt mående? Morgonrutiner? Möjlighet att ge skjuts till skolan? Hänt något i familjen nyligen? Vad förväntar sig föä i form av elevens skolprestation?

Kamratfaktorer Har eleven kamrater? Vilken typ av kamrater? Mobbing? Alkohol/droger? Umgås eleven med andra som har hög skolfrånvaro?

När skolfrånvarande elever kommer tillbaka Skolan måste vara på tårna när elever som varit frånvarande länge kommer tillbaka! Den första skoldagen ska vara planerad in i minsta detalj.

Funktionell analys – varför gör de som de gör? S ituation – B eteende – K onsekvens Vilken funktion fyller beteendet?

Skolfrånvarobeteenden Inklusionskriterie för HSP Mål: Att minska mängden skolfrånvarobeteenden Sova på dagarna Konflikter inför skoldag Undvika att lämna in skolarbeten

Skolnärvarobeteenden Mål: Att öka mängden skolnärvarobeteenden Stiga upp på morgonen Borsta tänderna, duscha Ha kontakt med klasskompisar

…eller så här: Orsaker: Egen problematik Bristande stöd Ökade krav -pedagogiska -sociala Minskat hållande Bristande känsla av att skolan är meningsfull Undvikande av något obehagligt Vidmakthållande: Vinster av att vara hemma Omgivningens anpassning

Du kan om du vill!

Hur åstadkommer vi förändring Eleven vill gå i skolan men kan inte! Vilja har inget med saken att göra. Er skyldighet är att tillhandahålla en miljö där eleven kan lyckas. Hur kan ni göra det: Genom en kombination av färdighetsträning och förändringar i miljön. belöna och uppmärksamma när eleven anstränger sig eller gör ngt bra,

Hur åstadkommer vi förändring Belöna och uppmärksamma när eleven anstränger sig eller gör ngt bra. Uppmärksamma elevens föräldrar på minsta lilla positiv förändring runt deras barn. Bli överens med eleven om problemet. Tvinga inte fram din vilja. SAMARBETA med eleven. Ta hjälp av specialpedagogen och skolpsykologen. Hur kan den kunskapen komma ända ut i klassrummet. Inom två veckor ska ni alltid ha besökt eleven hemma om eleven inte förmår komma till skolan.

Lästips Fem gånger mer kärlek och Jag törs inte men gör det ändå av Martin Forster Vilse i skolan och explosiva barn av Ross W Greene. Beteendeproblem i skolan av Bo Hejlskov. Läs dessa först innan du säger att det inte går.

Tack för att du hjälpte mig att hjälpa mig själv!