Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Sjuhärad HSN 8.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Sjuhärad HSN 8."— Presentationens avskrift:

1 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Sjuhärad HSN 8

2 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil

3 I Göteborgs kommun finns personer (358 kvinnor och 921 män) som ej går att klassa i respektive nämndområde (5, 11, 12). Dessa personer är inkluderade i totalsumman för Västra Götaland. Källa: SCB och Göteborgs stad Regionens befolkning

4 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Andel i befolkningen (%) ÅlderHSN 1HSN 2HSN 3HSN 4HSN 5HSN 6HSN 7HSN 8HSN 9HSN 10HSN 11HSN 12VGRiket 0-6 år år år år år år Totalt Regionens befolkning

5 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta Källa SCB och Göteborgs stad. Regionens befolkning

6 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: I Sjuhärad bor drygt personer, vilket motsvarar tolv procent av länets befolkning. Sjuhärad har en något högre andel äldre än 65 år jämfört med länssnittet. År 2009 är 19,2 procent av befolkningen äldre än 65 år. Ulricehamn (21,1 procent), Tranemo (21,0 procent) och Svenljunga (21,2 procent) har en högre andel äldre jämfört med övriga kommuner i området; 21 procent eller mer är över 65 år. I Västra Götaland som helhet är 17,7 procent av befolkningen äldre än 65 år. Antalet individer i befolkningen förväntas öka med två procent fram till år 2015, jämfört med fyra procent i länet som helhet. Andelen över 65 år kommer att öka till 21 procent av befolkningen år 2015, vilket motsvarar cirka fler personer över 65 år jämfört med år Andelen personer över 80 år förväntas däremot inte förändras nämnvärt i HSN 8. Regionens befolkning

7 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell A-2. Care need index (CNI) och de sju sociodemografiska variablerna* som ingår i CNI, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde, Källa SCB. * Ålder över 65 år och ensamstående; Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Latinamerika; Arbetslösa eller i åtgärd år; Ensamstående förälder med barn < 17 år; Lågutbildade år; Personer 1 år eller äldre som flyttade in i området; Ålder yngre än 5 år. Care need index

8 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-7. Care need index (CNI) jämfört mot mediankommunens CNI- värde, fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar, Källa SCB. Care need index

9 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: Enligt care need index har invånarna i Sjuhärad ungefär lika stort behov av primärvård som invånarna i länet som helhet. Två av Sjuhärads kommuner avviker från medelvärdet avseende care need index. Borås har 14 procent större behov av primärvård och Bollebygd har 18 procent lägre behov. Borås har en högre andel utlandsfödda, en högre andel arbetslösa, en högre andel ensamstående föräldrar och högre andel inflyttade personer jämfört med övriga nämndsområdet. Bollebygd har en klart lägre andel äldre över 65 år som är ensamstående jämfört med länet som helhet. Care need index

10 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

11 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i VGR Källa: Vega VGR Sjuhärad HSN 8 Figur F-2. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer Sjuhärad år Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

12 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell F-1. Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde Källa: Vega Vårdform/HSN VGR Primärvård61,464,159,562,357,3 58,558,455,554,761,459,058,3 Spec öppen vård38,336,238,041,444,939,444,639,437,837,245,444,841,0 Sluten vård9,79,99,69,89,29,39,110,310,911,09,710,19,9 Totalt71,472,270,173,572,169,372,869,567,966,474,673,370,5 Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

13 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: Av befolkningen i Sjuhärad har 69,5 procent eller invånare besökt läkare minst en gång år Detta är en något lägre andel än i Västra Götaland som helhet, där 70,5 procent har besökt vården under samma period. Invånarna i Sjuhärad har i lägre utsträckning besökt specialiserad öppenvård jämfört med länssnittet (39,4 procent av befolkningen jämfört med 41,0 i länet). Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

14 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-6. Konsumtion av läkarbesök både inom specialiserad vård och primärvård och inom och utom regionen per 1000 invånare Ålderstandardiserade värden, Staplarna sorterade efter konsumtion Källa Vega. Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion

15 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: Invånarna i Mittenälvsborg och Sjuhärad har en lägre konsumtion av läkarbesök i öppen vård jämfört med länet som helhet. Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion

16 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-8. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen per 1000 invånare Ålderstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion

17 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: Slutenvårdskonsumtionen har i stort sett varit oförändrad i Sjuhärad under perioden I rapporten Konsumtion av slutenvård i HSN10 beskrivs vårdkonsumtion per huvuddiagnosgrupp för alla 12 nämndsområden. Konsumtion av slutenvård i HSN10 Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion

18 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-9. Undvikbar slutenvård, Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

19 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-11. Undvikbar slutenvård, 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden i Västra Götaland och kön. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

20 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: Andelen personer, som fick en diagnos som kan klassas som ”undvikbar slutenvård”, har minskat under perioden , men inte lika tydligt som i övriga nämndsområden. Sedan år 2007 ses däremot en tydlig minskning. Det beror framförallt på en minskning i antalet som diagnostiserats med kärlkramp och diabetes från år Andelen som diagnostiserades med hjärtsvikt ökade något under perioden i Sjuhärad. Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

21 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-12. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare per år, fördelat på åldersgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

22 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-13. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare per år, fördelat på diagnosgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

23 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-14. Undvikbar slutenvård, förändring mellan perioden , och 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

24 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: Andelen personer, som fick en diagnos som kan klassas som ”undvikbar slutenvård”, har minskat under perioden , men inte lika tydligt som i övriga nämndsområden. Sedan år 2007 ses däremot en tydlig minskning. Det beror framförallt på en minskning i antalet som diagnostiserats med kärlkramp och diabetes från år Andelen som diagnostiserades med hjärtsvikt ökade något under perioden i Sjuhärad. Undvikbar slutenvård, förändring över tid

25 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Uppdelning av de ingående sjukdomsgrupperna i undvikbar slutenvård för Norra Bohuslän. Undvikbar slutenvård

26 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: Det är framförallt en högre andel personer som diagnostiserats i slutenvård med diabetes i åldrarna 65 år och äldre, men även njurbäckeninflammation som bidrar till Sjuhärads något högre andel personer med undvikbar slutenvård jämfört med övriga länet under perioden Undvikbar slutenvård

27 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-20 KOL-prevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en KOL- diagnos (J44) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Undvikbar slutenvård, KOL

28 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: Befolkningen i Sjuhärad har en något högre andel män som har fått diagnosen KOL i öppen eller slutenvård under perioden jämfört med övriga länet. Sjuhärad har en lägre andel slutenvårdade KOL-patienter i relation till andelen i befolkningen som fått diagnosen KOL, jämfört med länet som helhet. Det kan finnas flera olika förklaringar till det. En möjlig förklaring skulle kunna vara att man kanske inte underdiagnostiserar KOL i befolkningen i lika hög grad i Sjuhärad jämfört med i övriga länet, dvs. att man i högre grad sätter en KOL-diagnos i öppenvården. Vidare är andelen kvinnor som slutenvårdas för KOL lägre i Sjuhärad än i övriga länet, antingen på grund av lägre så kallad undvikbar slutenvård eller beroende på en lägre andel med svårartad sjukdom i HSN8. Undvikbar slutenvård, KOL

29 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-21. Åldersstandardiserad incidens (antal fall) och mortalitet i akut hjärtinfarkt bland västragötalänningar och, fördelat på kön, under perioden Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

30 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-22. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet infarkter varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

31 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: Befolkningen i Sjuhärad har en högre andel personer som vårdats för akut hjärtinfarkt under perioden jämfört med övriga länet. År 2009 slutenvårdades 621 personer i Sjuhärad med akut hjärtinfarkt som huvud- eller bidiagnos. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

32 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-23. Andel (%) västragötalänningar som har fått en kranskärlssjukdomsdiagnos (I20-I25) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

33 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: Andelen av befolkningen i Sjuhärad som har vårdats för kranskärlssjukdom i öppen eller sluten vård, ligger ungefär på samma nivå som länet som helhet under tvåårsperioden Andelen slutenvårdade hjärtinfarkter under samma period är däremot högre än länssnittet. Under tvåårsperioden fick närmare 7000 personer i HSN8 en kranskärlssjukdomsdiagnos någonstans i vården. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

34 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-25. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

35 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för hjärtinfarkt under perioden i länet som helhet. Minskningen har inte varit lika tydlig i Sjuhärad under perioden. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

36 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-30. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna år som avlidit av åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (I20-I25) som underliggande eller bidragande dödsorsak, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, medelvärde Ålders­standardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Antalet dödsfall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

37 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: Andelen av befolkningen i HSN8 med åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom i åldrarna år, ligger nära länssnittet under perioden , men värdena kan variera från år till år till följd av slumpmässig variation. Andelen döda har minskat i länet som helhet under perioden , men i HSN8 har minskningen inte varit lika stor. År 2007 avled 131 personer i åldrarna år i Sjuhärad i åtgärdbar ischemisk hjärtsjukdom. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

38 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-32. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet strokefall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisas flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Stroke

39 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: Andelen av befolkningen i Sjuhärad som har slutenvårdats för stroke ligger på ungefär samma nivå som länet som helhet under perioden År 2009 slutenvårdades 668 personer i Sjuhärad med stroke som huvud- eller bidiagnos. Stroke

40 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-34. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Stroke

41 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för stroke under perioden i Sjuhärad, liksom i länet som helhet. Stroke

42 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-18. Diabetesprevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en diabetesdiagnos (E10-E14) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Diabetes

43 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: Andelen av befolkningen i Sjuhärad som har fått diagnosen diabetes i öppen eller slutenvård ligger ungefär på samma nivå som länet som helhet under perioden Sjuhärad har en högre andel slutenvårdade diabetespatienter i relation till andelen i befolkningen som fått diagnosen diabetes, jämfört med länet som helhet. Det kan finnas flera olika förklaringar till det. Detta kan bero på högre så kallad undvikbar slutenvård alternativt en högre andel med svårartad sjukdom i HSN8. Men det kan också bero på att diabetespatienter i högre utsträckning får en diabetesdiagnos vid slutenvårdstillfället i området. Det finns stora skillnader mellan sjukhus i hur frekvent man diagnossätter diabetes i slutenvård. Diabetes

44 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-6. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % Per HSN. Figur H-7. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % Patienter med diabetesduration < 5 år Per HSN. Nationella diabetesregistret

45 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: I Sjuhärad når 60 procent av diabetespatienter med typ2 diabetes behandlingsmålet för blodsockerkontroll. Jämfört med regionen är det fler som når behandlingsmålet. För patienter med nydebuterad diabetes är det fler jämfört med regionen, omkring 75procent, som når behandlingsmålet. Sjuhärad redovisar behandlingsresultat för blodsockerkontroll som ligger bland de högsta i regionen. Nationella diabetesregistret

46 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-9. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 eller  130/80 mm Hg Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll

47 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: Jämfört med regionsnittet har Sjuhärad lägre andel diabetespatienter med blodtryck under 130/80 och lägre andel med blodtryck under eller lika med 130/80. Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll

48 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-10. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och LDL-kolesterol<2,5 mmol/l Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter

49 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: Jämfört med regionsnittet har Sjuhärad något högre andel patienter som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och något lägre andel som uppnått målet LDL- kolesterol<2,5 mmol/l Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter

50 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-2. Andel (%) kariesfria 12- åringar (DFT=0) per kommun eller stadsdel i Västra Götalandsregionen år Tandvård

51 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: Andel kariesfria 12-åringar i Sjuhärad är 69 procent. Högst andel har Svenljunga 87 procent och lägst andel har Borås 64 procent. Svenljunga har högst andel kariesfria tonåringar i Västra Götaland Tandvård

52 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-1. Antal skadade och fyllda tänder (DFT) per HSN och VG, för 12- och 19- åringar. Medelvärde för år 2009 (inslusive 2008) i Västra Götalandsregionen. Tandvård

53 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-3. Andel skadade och fyllda tänder bland 12-åringar (medelvärde), för den sjukaste tredjedelen inom varje kommun eller stadsdel, så kallat ”SIC- index”, i Västra Götalandsregionen Tandvård

54 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: Andel skadade och fyllda tänder bland den tredjedelen av 12-åringar i Sjuhärad som har sämst tandhälsa är 1,9. Högst index har Borås 2,4 och lägst index har Svenljunga 0,7. Regionens medelvärde är 2,0. Tandvård

55 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur I-9 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, år 2002 respektive 2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Mellersta Bohuslän (HSN4) är med i vårdbarometern från kvartal ). 95% konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern Vårdbarometern

56 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: Andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver har ökat mellan år 2002 och 2009 i Sjuhärad, liksom i Västra Götaland som helhet. Vårdbarometern

57 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-2. Kostnader (kr) för hälso- och sjukvård år 2009, per invånare och nämndsområde uppdelat på vårdnivå Kostnader för hälso- och sjukvård

58 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-7 Kostnad (kr) för vård i offentlig och privat regi per invånare och nämndsområde samt andel i privat regi år 2009 Kostnader för hälso- och sjukvård

59 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 8, Sjuhärad: Sjuhärad har totalt sett något högre kostnader för hälso- och sjukvård per invånare än regionsnittet. För 2009 var kostnaden kronor per invånare jämfört med kronor per invånare för regionen. Sjuhärads högre kostnader förklaras av höga kostnader för länssjukvård, primärvård och handikappverksamhet jämfört med regionen. För den sistnämnda verksamheten har nämnden högst kostnad i regionen räknat per invånare. Sjuhärads kostnad per invånare för tandvård och riks- och regionsjukvård är däremot lägre än regionsnittet. Sjuhärad har högre kostnad per invånare för specialiserad vård och primärvård i offentlig drift jämfört med regionen. Däremot är Sjuhärads kostnad per invånare för specialiserad vård och primärvård i privat drift lägre. Andelen privat vård är 4,6 procent jämfört med 8 procent för regionen. Kostnader för hälso- och sjukvård


Ladda ner ppt "Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Sjuhärad HSN 8."

Liknande presentationer


Google-annonser