Hur fungerar missbrukarvården i Piteå? Resultat och Ekonomi!

En presentation över ämnet: "Hur fungerar missbrukarvården i Piteå? Resultat och Ekonomi!"— Presentationens avskrift:

1 Hur fungerar missbrukarvården i Piteå? Resultat och Ekonomi!

2 Redovisning av missbrukarvården Klientsammansättning Kommentar: Ovanstående tabell visar det antal personer som vi placerat på institution under åren 2005-2009, som vi har aktuell kunskap om avseende nykterhet/drogfrihet. De är grupperade utifrån kön och ålder. Även personer som varit placerade på Strandgården finns med i denna redovisning. Vi har från underlaget plockat bort de vi saknar kunskap om. Nästa bild visar på bortfallet.

3 Redovisning av missbrukarvården Bortfallsanalys Kommentar: Fyra personer har avlidit, två män och två kvinnor. 27 personer saknar vi kunskap om avseende nykterhet/drogfrihet 17 av dessa bor kvar i kommunen.

4 Redovisning av missbrukarvården Hur har det gått? Kommentar: Kategorin ” Inte helt drogfri” betyder att man ”tar sig rätt bra fram” i samhället. De klarar sig utan större insatser. Majoriteten 17 av 19 personer är över 40 år.

5 Redovisning av missbrukarvården Kommentar: Denna graf åskådliggör att de under 40 år har högre grad av drogfrihet. De under 25 år har inget ”mellanläge” antingen är de drogfria eller så är de inne i aktivt missbruk.

6 Redovisning av missbrukarvården Kommentar: Denna graf visar att kvinnor i något högre utsträckning är drogfria.

7 Redovisning av missbrukarvården Resultat ↔ Vårdtillfällen Kommentar: De med 4-6 vårdtillfällen som är i aktivt missbruk är personer där placeringarna i de flesta fall varit alternativ till LVM. Tre av de drogfria är under 40 år. Resultatet pekar på att vi har svårare att matcha, erbjuda kvinnor rätt vård.

8 Redovisning av missbrukarvården Kommentar: Stapeldiagrammet visar på att vi lyckas matcha många mot rätt typ av institution.

9 Redovisning av missbrukarvården Tidens betydelse * De som fått behandling före 2009 * Kommentar: Om vi tar bort de som varit på institution under 2009, påverkar det resultatet? Nej. Resultatet är stabilt över tid. Andelen drogfria är oförändrad.

10 Redovisning av missbrukarvården Samsjuklighet Kommentar: De personer som har samsjuklighet uppnår drogfrihet i lägre grad.

11 Redovisning av missbrukarvården Kommentar: Bilden visar grafiskt att gruppen med samsjuklighet uppnår drogfrihet i lägre grad, de är också i större utsträckning ”inte helt drogfria”.

12 Redovisning av missbrukarvården Kommentar: Grafen visar att kvinnor med samsjuklighet i större utsträckning är inne i aktivt missbruk.

13 Redovisning av missbrukarvården Fortsatt kontakt med öppenvården Kommentar: 37% har kvar kontakten med öppenvården efter avslutad behandling.

14 Redovisning av missbrukarvården Kommentar: Fler drogfria kvinnor än drogfria män har kontakt. Det omvända förhållandet gäller ”inte helt drogfria”

15 Redovisning av missbrukarvården Kommentar: De som är under 40 år och är drogfria, har i högre grad fortsatt kontakt.

16 Redovisning av missbrukarvården Utflyttade ↔ stannar kvar Kommentar: Männen flyttar i betydligt högre grad, oavsett aktivt missbruk eller drogfrihet. 45% av de som är kvar i aktivt missbruk har flyttat.

17 Redovisning av missbrukarvården Kommentar: Bilden tydliggör att 60% av de män som flyttar från Piteå är inne i aktivt missbruk

18 Redovisning av missbrukarvården Kommentar: Bilden tydliggör att de som väljer att bo kvar i Piteå är drogfria eller ”inte helt drogfria” i betydligt större utsträckning än de som flyttat.

19 Redovisning av missbrukarvården Kommentar: Under 2009 var i genomsnitt 13 personer/månad placerade på institution. Under 2010 tom 31/7 är snittet 13,7 personer.

20 Redovisning av missbrukarvården Kommentar: Staplarna visar antalet ungdomar vi haft kontakt med i öppenvården mellan januari-juli 2010. Ungdomarna är fördelade på ålder och kön.

21 Redovisning av missbrukarvården Jämförelse med Måttbandskommuner Totalkostnad för missbruksvården per invånare samt andelen slutenvårdskostnad av totalkostanden Kommentar: Måttbandskommuner är ett nätverk där man försöker hitta gemensamma jämförelsemått för att kunna värdera verksamheters innehåll och kvalité. Tabellerna visar bl a att Skellefteå i jämförelse har hög grad av egna verksamheter.

22 Redovisning av missbrukarvården Jämförelsekommuner enl. SCB Kronor/invånare Kommentar: Kommuner enligt standardkostnad där olika bakgrundsfaktorer vägts in utöver befolkningsstorlek.