Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Göteborg, Hisingen HSN 11.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Göteborg, Hisingen HSN 11."— Presentationens avskrift:

1 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Göteborg, Hisingen HSN 11

2 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil

3 I Göteborgs kommun finns personer (358 kvinnor och 921 män) som ej går att klassa i respektive nämndområde (5, 11, 12). Dessa personer är inkluderade i totalsumman för Västra Götaland. Källa: SCB och Göteborgs stad Regionens befolkning

4 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Andel i befolkningen (%) ÅlderHSN 1HSN 2HSN 3HSN 4HSN 5HSN 6HSN 7HSN 8HSN 9HSN 10HSN 11HSN 12VGRiket 0-6 år år år år år år Totalt Regionens befolkning

5 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta Källa SCB och Göteborgs stad. Regionens befolkning

6 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: I Göteborg, Hisingen bor drygt personer, vilket motsvarar nio procent av länets befolkning. Göteborg Hisingen har en lägre andel personer över 65 år jämfört med länssnittet, men en högre andel i åldrarna år. År 2009 är 15,2 procent av befolkningen i Göteborg, Hisingen äldre än 65 år. I Torslanda är mindre än 11,8 procent av befolkningen över 65 år. I Västra Götaland som helhet är 17,7 procent av befolkningen äldre än 65 år. Antalet personer i Göteborgs stad förväntas öka med sju procent fram till år 2015, jämfört med fyra procent i länet som helhet. Andelen över 65 år kommer att öka till 16 procent av befolkningen år 2015, vilket motsvarar knappt fler personer över 65 år i Göteborgs stad jämfört med år Men andelen personer över 80 år förväntas däremot minska i Göteborgs stad. Regionens befolkning

7 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell A-2. Care need index (CNI) och de sju sociodemografiska variablerna* som ingår i CNI, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde, Källa SCB. * Ålder över 65 år och ensamstående; Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Latinamerika; Arbetslösa eller i åtgärd år; Ensamstående förälder med barn < 17 år; Lågutbildade år; Personer 1 år eller äldre som flyttade in i området; Ålder yngre än 5 år. Care need index

8 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-7. Care need index (CNI) jämfört mot mediankommunens CNI- värde, fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar, Källa SCB. Care need index

9 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: Enligt care need index har invånarna i Göteborg, Hisingen 18 procent större behov av primärvård jämfört med invånarna i länets mediannämnd. Det finns stora variationer i care need index mellan stadsdelarna i Göteborg, Hisingen. Invånarna i Biskopsgården, Lundby och Backa har i snitt minst 35 procents större behov av primärvård jämfört med mediankommunen i länet. Dessa tre stadsdelar har en högre andel utlandsfödda, högre andel arbetslösa och en högre andel inflyttade personer jämfört med länet som helhet, vilket bidrar till det högre CNI-värdet. Invånarna i Biskopsgården har 71 procents större behov av primärvård än mediankommunen. Bidragande faktorer i Biskopsgården utöver redan nämnda är en högre ensamstående med barn, barn under fem år och lågutbildade jämfört med länet som helhet. Invånarna i Torslanda har 33 procents mindre behov av primärvård än invånarna i mediankommunen, till följd av en lägre andel utlandsfödda, lägre andel äldre över 65 år som är ensamstående, arbetslösa, och lågutbildade än övriga länet. Care need index

10 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

11 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i VGR Källa: Vega VGR Göteborg, Hisingen HSN 11 Figur F-2. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer Göteborg, Hisingen år Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

12 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell F-1. Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde Källa: Vega Vårdform/HSN VGR Primärvård61,464,159,562,357,3 58,558,455,554,761,459,058,3 Spec öppen vård38,336,238,041,444,939,444,639,437,837,245,444,841,0 Sluten vård9,79,99,69,89,29,39,110,310,911,09,710,19,9 Totalt71,472,270,173,572,169,372,869,567,966,474,673,370,5 Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

13 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: Av befolkningen i Göteborg, Hisingen har 74,6 procent eller invånare besökt läkare minst en gång år Detta är den högsta andelen bland nämndsområdena i Västra Götaland som helhet, där länssnittet är 70,5 procent. Invånarna i Göteborg, Hisingen har i högre utsträckning besökt specialiserad öppenvård jämfört med länet (45,4 procent av befolkningen jämfört med 41,0 i länet), och även primärvård (61,4 procent av befolkningen jämfört med 58,3 procent i länet). Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

14 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-6. Konsumtion av läkarbesök både inom specialiserad vård och primärvård och inom och utom regionen per 1000 invånare Ålderstandardiserade värden, Staplarna sorterade efter konsumtion Källa Vega. Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion

15 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: Göteborgsområdet har den högsta konsumtionen av läkarbesök i öppen vård i länet år Göteborg, Hisingen har den högsta konsumtionen, tätt följt av nordöstra Göteborg. Antalet öppenvårdsbesök har ökat under perioden i Göteborg. Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion

16 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-8. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen per 1000 invånare Ålderstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion

17 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: Slutenvårdskonsumtionen har i stort sett varit oförändrad i Göteborg, Hisingen under perioden I rapporten Konsumtion av slutenvård i HSN10 beskrivs vårdkonsumtion per huvuddiagnosgrupp för alla 12 nämndsområden.Konsumtion av slutenvård i HSN10 Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion

18 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-9. Undvikbar slutenvård, Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

19 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-11. Undvikbar slutenvård, 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden i Västra Götaland och kön. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

20 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: Göteborg, Hisingen har ungefär lika stor andel personer som vårdats för ”undvikbar slutenvård” som i länet som helhet under perioden År 2009 fick personer i Göteborg, Hisingen en diagnos som kan klassas som undvikbar slutenvård. Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

21 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-12. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare per år, fördelat på åldersgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

22 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-13. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare per år, fördelat på diagnosgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

23 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-14. Undvikbar slutenvård, förändring mellan perioden , och 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

24 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: Andelen personer, som fick en diagnos som kan klassas som ”undvikbar slutenvård”, har minskat under perioden , , i Göteborg, Hisingen, liksom i Västra Götaland som helhet. Det beror framförallt på en minskning i antalet som diagnostiserats med kärlkramp och diabetes. Andelen som diagnostiserades med hjärtsvikt minskade något under i Göteborg, Hisingen. Undvikbar slutenvård, förändring över tid

25 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Uppdelning av de ingående sjukdomsgrupperna i undvikbar slutenvård för Norra Bohuslän. Undvikbar slutenvård

26 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: Göteborg, Hisingen har en lägre andel personer som diagnostiserats i slutenvård med diabetes och epilepsi jämfört med övriga länet under perioden Men området har en högre andel som diagnostiserats i slutenvård med KOL och astma jämfört med övriga länet. Undvikbar slutenvård

27 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-20 KOL-prevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en KOL- diagnos (J44) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Undvikbar slutenvård, KOL

28 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: Göteborg, Hisingen har en högre andel slutenvårdade KOL- patienter i relation till andelen i befolkningen som fått diagnosen KOL, jämfört med länet som helhet. Det kan finnas flera olika förklaringar till det. Andelen som slutenvårdas för KOL är högre i Göteborg, Hisingen än i övriga länet, antingen på grund av högre så kallad undvikbar slutenvård eller beroende på en högre andel med svårartad sjukdom i HSN11. En ytterligare möjlig förklaring skulle kunna vara att man underdiagnostiserar KOL i befolkningen i högre grad i Göteborg, Hisingen än i övriga länet. Undvikbar slutenvård, KOL

29 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-21. Åldersstandardiserad incidens (antal fall) och mortalitet i akut hjärtinfarkt bland västragötalänningar och, fördelat på kön, under perioden Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

30 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-22. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet infarkter varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

31 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: Andelen av befolkningen i Göteborg, Hisingen som har vårdats för akut hjärtinfarkt ligger på samma nivå som länet som helhet under perioden Andelen kvinnor med hjärtinfarkt är däremot något lägre i HSN11. År 2009 slutenvårdades 324 personer i Göteborg, Hisingen med akut hjärtinfarkt som huvud- eller bidiagnos. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

32 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-23. Andel (%) västragötalänningar som har fått en kranskärlssjukdomsdiagnos (I20-I25) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

33 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: Andelen av befolkningen i Göteborg, Hisingen som har vårdats för kranskärlssjukdom i öppen eller sluten vård, är högre än i länet som helhet under tvåårsperioden , särskilt bland männen. Andelen slutenvårdade hjärtinfarkter under samma period ligger däremot på samma nivå som i länet som helhet. Under tvåårsperioden fick cirka 4200 personer i HSN11 en kranskärlssjukdomsdiagnos någonstans i vården. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

34 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-25. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

35 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för hjärtinfarkt under perioden i Göteborg, Hisingen, liksom i länet som helhet. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

36 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-30. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna år som avlidit av åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (I20-I25) som underliggande eller bidragande dödsorsak, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, medelvärde Ålders­standardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Antalet dödsfall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

37 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: Andelen av befolkningen i HSN11 med åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom i åldrarna år, är högre än länssnittet under perioden bland män, men värdena kan variera från år till år till följd av slumpmässig variation. Andelen döda har minskat i länet som helhet under perioden , men i HSN11 har minskningen inte varit lika tydlig. År 2007 avled 100 personer i åldrarna år i Göteborg, Hisingen i åtgärdbar ischemisk hjärtsjukdom. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

38 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-32. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet strokefall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisas flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Stroke

39 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: Befolkningen i Göteborg, Hisingen har en något högre andel personer som slutenvårdats för stroke under perioden jämfört med övriga länet, både bland män och bland kvinnor. Förhållandet gäller även bland personer under 80 år. År 2009 slutenvårdades 415 personer i Göteborg, Hisingen med stroke som huvud- eller bidiagnos. Stroke

40 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-34. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Stroke

41 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för stroke under perioden i Göteborg, Hisingen, liksom i länet som helhet. Stroke

42 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-18. Diabetesprevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en diabetesdiagnos (E10-E14) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Diabetes

43 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: Andelen av befolkningen i Göteborg, Hisingen som har fått diagnosen diabetes i öppen eller slutenvård ligger ungefär på samma nivå som länet som helhet under perioden Diabetes

44 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-6. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % Per HSN. Figur H-7. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % Patienter med diabetesduration < 5 år Per HSN. Nationella diabetesregistret

45 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: I Göteborg, Hisingen når knappt 60 procent av diabetespatienter med typ2 diabetes behandlingsmålet för blodsockerkontroll. Jämfört med regionen är det kanske något fler som når behandlingsmålet. För patienter med nydebuterad diabetes är det fler som når behandlingsmålet, men jämfört med regionsnittet är andelen nya diabetiker som når behandlingsmålet lägre. Nationella diabetesregistret

46 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-9. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 eller  130/80 mm Hg Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll

47 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: Jämfört med regionsnittet har Göteborg Hisingen har lika andel diabetespatienter med blodtryck under 130/80 och lika andel med blodtryck under eller lika med 130/80. Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll

48 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-10. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och LDL-kolesterol<2,5 mmol/l Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter

49 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: Jämfört med regionsnittet har Göteborg Hisingen lägre andel patienter som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och något högre andel som uppnått målet LDL-kolesterol<2,5 mmol/l Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter

50 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-2. Andel (%) kariesfria 12- åringar (DFT=0) per kommun eller stadsdel i Västra Götalandsregionen år Tandvård

51 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: Andel kariesfria 12-åringar i Göteborg, Hisingen är 64 procent. Högst andel har Torslanda 71 procent och lägst andel har Biskopsgården 48 procent Tandvård

52 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-1. Antal skadade och fyllda tänder (DFT) per HSN och VG, för 12- och 19- åringar. Medelvärde för år 2009 (inslusive 2008) i Västra Götalandsregionen. Tandvård

53 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-3. Andel skadade och fyllda tänder bland 12-åringar (medelvärde), för den sjukaste tredjedelen inom varje kommun eller stadsdel, så kallat ”SIC- index”, i Västra Götalandsregionen Tandvård

54 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: Andel skadade och fyllda tänder bland den tredjedelen av 12-åringar i Göteborg, Hisingen som har sämst tandhälsa är 2,3. Högst index har Biskopsgården 3,6 och lägst index har Torslanda 1,5. Regionens medelvärde är 2,0. Tandvård

55 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur I-9 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, år 2002 respektive 2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Mellersta Bohuslän (HSN4) är med i vårdbarometern från kvartal ). 95% konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern Vårdbarometern

56 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: Andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver har ökat mellan år 2002 och 2009 i Göteborg, Hisingen, liksom i Västra Götaland som helhet. Den största ökningen i länet finns i Göteborgsområdet. Vårdbarometern

57 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-2. Kostnader (kr) för hälso- och sjukvård år 2009, per invånare och nämndsområde uppdelat på vårdnivå Kostnader för hälso- och sjukvård

58 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-7 Kostnad (kr) för vård i offentlig och privat regi per invånare och nämndsområde samt andel i privat regi år 2009 Kostnader för hälso- och sjukvård

59 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 11, Göteborg, Hisingen: Göteborg Hisingen har totalt sett lägre kostnader för hälso- och sjukvård per invånare än regionsnittet. För 2009 var kostnaden kronor per invånare jämfört med kronor per invånare för regionen. Hisingens lägre kostnader förklaras framförallt av lägre kostnader för länssjukvård men också för primärvård. Däremot är kostnaden för riks- och regionsjukvård räknat per invånare högre än regionsnittet. Göteborg Hisingen har lägre kostnad per invånare för såväl specialiserad vård som primärvård i offentlig drift jämfört med regionsnittet. Däremot är kostnaden per invånare för specialiserad vård och primärvård i privat drift högre. Ett skäl till detta är att antalet etableringar enligt LoL och LoS (så kallade taxeetableringar) är större i Göteborg Hisingen än i många andra delar av Västra Götaland. Andelen privat vård är 13,3 procent jämfört med 8 procent för regionen. Göteborg Hisingen har därmed den högsta andelen privat vård i regionen. Kostnader för hälso- och sjukvård


Ladda ner ppt "Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Göteborg, Hisingen HSN 11."

Liknande presentationer


Google-annonser