Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008 HSU 20 maj 2009 Marianne Förars, Staffan Björck, Anna Kjellström.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008 HSU 20 maj 2009 Marianne Förars, Staffan Björck, Anna Kjellström."— Presentationens avskrift:

1 1 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008 HSU 20 maj 2009 Marianne Förars, Staffan Björck, Anna Kjellström

2 Verksamhetsanalys

3 3 Samlad årlig uppföljning av hälso- och sjukvården Femte rapporten Skall ge en sammanhållen bild av hälso- och sjukvården i regionen Jämförelser mellan områden Jämförelser över tid Befintliga data Komplement till årsredovisning och annan uppföljning

4 Verksamhetsanalys Arbetsgrupper och samarbete Hälso- och sjukvårdsavdelning Hälso- och sjukvårdskanslier Ekonomiavdelning Personalavdelning Informationsavdelning Nyckelpersoner

5 Verksamhetsanalys Rapportinnehåll Uppföljning ur olika perspektiv: Befolkning Patient Profession Organisation Omvärld Bibehållen struktur Huvudrapport Tabellbilaga Publicering på nätet rapporten och bilderna Nytt sjuklighet, befolkningsprognos per område, undvikbar slutenvård, KPP, patientsäkerhet, kort om primärvård

6 Verksamhetsanalys Innehåll Regionens befolkning – Befolkningsprognos per HSN, sjuklighet Perspektiv på resurser och resursförbrukning, KPP Tillgänglighet Konsumtion av hälso- och sjukvård och av särskilda planerade operationer, undvikbar slutenvård Kort om primärvård Kvalitetsuppföljning – fler register. Patientsäkerhet. Befolkningens uppfattning Läkemedel Tandvård Kostnader Hälso- och sjukvårdspersonal Basala uppgifter + Tabellbilaga

7 Verksamhetsanalys Regionens befolkning Demografi Ålder Befolkningsprognos Folkhälsa Allmänt Övervikt och fetma Psykisk ohälsa Åtgärdbar dödlighet Hälsopolitiskt relaterad Sjukvårdsrelaterad

8 Verksamhetsanalys Figur A-5. Procentuell förändring av antalet i befolkningen i vissa åldergrupper. År 2008= index 100. Källa Västra Götalandsregionen, Regionutvecklingssekretariatet. BEFOLKNING

9 Verksamhetsanalys Figur A-6. Andel i befolkningen (%) år 2008 och prognos för 2015, uppdelat på åldersklasser och område. Källa Västra Götalandsregionen, Regionutvecklingssekretariatet BEFOLKNING

10 Verksamhetsanalys Figur A-10 Andel (%) i Västra Götaland med nedsatt psykiskt välbefinnande, fördelat på kön och åldersgrupperna år, år, år, år, Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” BEFOLKNING

11 Verksamhetsanalys Figur A-11 Vårdtillfällen per invånare i Västra Götaland för självtillfogad skada - kvinnor, fördelade på åldersgrupperna år, år, år och 65 år och äldre under perioden % konfidensintervall. Källa: vårddatabasen Vega. BEFOLKNING

12 Verksamhetsanalys Figur A-14 Vårdtillfällen per invånare i Västra Götaland för självtillfogad skada i åldrarna år, fördelade på hälso- och sjukvårdsnämndsområde och kön. Femårsmedelvärde för perioden Källa: vårddatabasen Vega. BEFOLKNING

13 Verksamhetsanalys Kort om Regionens befolkning Demografi Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens ålder; behovet/kostnaderna ökar brant från 65 års ålder. Den yngsta befolkningen i Västra Götaland finns i Göteborg (HSN 5, 11, 12) och den äldsta i Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos kommer befolkningen i Västra Götaland att fram till år 2015 öka med 4 procent Andelen över 65 år öka från 17 % år 2008 till 19 % men 24 % i Fyrbodal och 16 % i Storgöteborg Andelen över 80 år kommer att vara stabil. BEFOLKNING

14 Verksamhetsanalys Folkhälsa Medellivslängden fortsätter att öka, både bland kvinnor och män, framförallt till följd av minskning av sjuklighet och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar Ökningen i övervikt och fetma verkar ha planat ut under de senaste åren på 2000-talet. Andelen med övervikt och fetma är vanligare i Skaraborg (HSN 10 och 9), Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) Tecken på psykisk ohälsa bland unga har ökat dramatiskt sedan slutet av 1980-talet, men tenderar att ha avstannat. Nordöstra Göteborg (HSN 12) har däremot ett ökat antal vårdtillfällen för självtillfogad skada, framförallt bland unga kvinnor. Fortfarande har unga kvinnor en mycket högre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande och vårdtillfällen för självtillfogad skada. BEFOLKNING

15 Verksamhetsanalys Åtgärdbar dödlighet Åtgärdbar dödlighet är ett mått som speglar hälsoutfall i åldrarna 1-74 år. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet har minskat i befolkningen de senaste 20 åren. Hälsopolitiskt relaterad dödlighet har ökat bland kvinnor under 2000-talet där ökad lungcancerdödlighet är viktigaste orsak. Det finns en stor variation i åtgärdbar dödlighet mellan nämndsområden, och orsakerna kan vara flera. Nordöstra Göteborg (HSN 12) har en högre sjukvårdsrelaterad och hälsopolitiskt relaterad dödlighet än övriga länet. BEFOLKNING

16 Verksamhetsanalys Befolkningens uppfattning om och upplevelser av hälso- och sjukvården - Vårdbarometern

17 Verksamhetsanalys Figur I-8 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver”. Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, respektive inte instämmer, Källa: Vårdbarometern

18 Verksamhetsanalys Figur I-1 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, % konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern

19 Verksamhetsanalys Figur I-9 Andel i befolkningen (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid vårdcentraler respektive husläkare Källa: Vårdbarometern

20 Verksamhetsanalys Figur I-11 Sammanfattande betyg på besöket vid vårdcentral (motsvarande). Andel (%) positiva – gav betyg 4 eller 5 respektive negativa – gav betyg 1 eller 2, Källa: Vårdbarometern

21 Verksamhetsanalys Figur I-13 Andel (%) som anser att väntetiden var rimlig vid besök på vårdcentral (motsvarande) bland de som ej fick tid samma dag, Källa: Vårdbarometern

22 Verksamhetsanalys Figur I-7 Andel i befolkningen (%) som uppger att de känner till vårdgarantin, Ny fråga % konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern

23 Verksamhetsanalys Kort om befolkningens uppfattning om vården Andelen av befolkningen i Västra Götaland som upplever att de har tillgång till den vård de behöver och som har förtroende för vården vid vårdcentral fortsätter att öka sedan år 2002 när mätningarna startade. Men fortfarande har Västra Götaland något lägre värden än övriga riket. Andelen personer med positiva upplevelser av vårdcentralsbesök fortsätter att öka under perioden Andelen som inte fick tid samma dag vid vårdcentralen och som ansåg att väntetiden var rimlig ökade med sju procentenheter mellan 2007 och Det finns inomregionala skillnader i andel som upplever att de har tillgång till den sjukvård de behöver, som har förtroende för vård vid vårdcentral och sjukhus, samt som känner till vårdgarantin. Det finns även inomregional skillnader i andel som tyckte det var lätt att komma fram på telefon till vårdcentral respektive sjukvårdsrådgivning, samt där vårdpersonalen diskuterat livsstilsfrågor med patienten.

24 Verksamhetsanalys Tillgång till hälso- och sjukvård

25 Verksamhetsanalys Kort om tillgänglighet Telefontillgängligheten i primärvården har ökat i VGR och är betydligt högre än riksgenomsnittet. Besökstillgängligheten i primärvården har ökat något i VGR och är numera marginellt över riksgenomsnittet. BUPs måluppfyllelsegrad är numera cirka 95 procent. NU-sjukvården, SU och SÄS har en 100-procentig måluppfyllelsegrad Måluppfyllelsegraden för mottagningar i den specialiserade vården har ökat under hösten Alingsås lasarett har uppnått en 100-procentig måluppfyllelsegrad. Genomsnittet för VGR är drygt 85 procent. Jämfört med riket, så har VGR den högsta måluppfyllelsegraden bland landstingen. Måluppfyllelsegraden för behandlingar har ökat under hösten Alingsås lasarett, Frölunda Specialistsjukhus och Handikappförvaltningar har uppnått en 100-procentig måluppfyllelsegrad. Genomsnittet för VGR är drygt 85 procent. Jämfört med riket, så har VGR bland den högsta måluppfyllelsegraden bland landstingen. Under 2008 förbättrades tillgängligheten till både mottagningsbesök och behandlingar vid regionens sjukhus. Bidragande orsaker till detta var bland annat målrelaterade ersätt­ningar som såväl HSU som vissa HSN utbetalade under 2008 samt kökortningsinsatser på sjuk­husen som HSN finansierade. Andelen invånare som tycker att man har tillgång till den sjukvård man behöver har ökat något under perioden , särskilt 2008 kan man se en ökning. VGR ligger ungefär lika som för övriga riket. TILLGÄNGLIGHET

26 Verksamhetsanalys Perspektiv Figur C-2. Relationen mellan faktisk sjukvårdskostnad per invånare och kostnad enligt utjämningssystemet 2007 (genomsnitt = 100) Källa SKL

27 Verksamhetsanalys Perspektiv Tabell C-1.Kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå. Kronor per invånare Källa SKL. Exklusive hemsjukvård och läkemedel inom förmånen

28 Verksamhetsanalys Perspektiv FigurC-6. Ackumulerad procentuell förändring av kostnad per prestation (fast pris). Prestationerna är ett sammanvägt prestationsmått där öppen och sluten vård ingår. Produktivitet sjukhusen, rapport VGR

29 Verksamhetsanalys Perspektiv Tabell C-3. De 11 huvuddiagnosgrupp er (mdc) som har den största totalkostnaden enligt KPP 2007 KPP-databas med ca somatiska vårdtillfällen 2007

30 Verksamhetsanalys Perspektiv Tabell C-2. Genomsnittlig kostnad per vårdtillfälle 2007

31 Verksamhetsanalys PerspektivTabell C-5. Genomsnittliga kostnader för respektive sjukhus för de DRG-grupper som har de högsta sammanlagda kostnaderna i VGR samt totalkostnad. Samtliga DRG-grupper i tabellbilaga

32 Verksamhetsanalys Perspektiv Tabell C-7. Andel fraktur som underliggande orsak till höftprotesopration (förstadiagnos S72..).

33 Verksamhetsanalys Perspektiv Tabell C-8. Genomsnittlig kostnad, kronor, för stroke (DRG 14A och B) SJUKHUS alla > 80 år SU Kungälv NU SÄS SkaS

34 Verksamhetsanalys Perspektiv Figur C-7. Genomsnittlig kostnad för stroke (DRG 14A och B) vid regionens sjukhus i förhållande till vårdtidens längd för individer 80 år eller äldre 2007

35 Verksamhetsanalys Perspektiv Tabell C-9. Genomsnittlig kostnad för DRG som innehåller förlossning (DRG )

36 Verksamhetsanalys Perspektiv Tabell C-9b. Verksamhetsområde kirurgi. Andel av vårdtillfällen med ytterfallskostnader och ytterfalldelens andel av totalkostnaden

37 Verksamhetsanalys Perspektiv Figur C-9. Kostnad för inomregional slutenvård kvinnor/män, per vårdtillfälle Data är ungefärliga då alla sjukhus inte ingår

38 Verksamhetsanalys Figur M-1. Procentuell utveckling av antal anställda år 2001 till 2008 inom fem olika personalkategorier. Index 2001=100. Källa= Årsredovisning. personal

39 Verksamhetsanalys Figur C-11 Relativ ACG-vikt per HSN oktober december 2008 Primärvård

40 Verksamhetsanalys Figur E-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i VGR Källa: Vega Konsumtion

41 Verksamhetsanalys Figur E-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer Källa: Vega Konsumtion

42 Verksamhetsanalys Tabell E-1. Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde Källa: Vega Konsumtion

43 Verksamhetsanalys Figur E-5. Konsumtion av läkarbesök specialiserad vård per invånare för landstingen 2007 Åldersstandardiserade värden. Källa: SKL Konsumtion

44 Verksamhetsanalys Figur E-6. Konsumtion av läkarbesök både inom specialiserad vård och primärvård, såväl inom som utanför regionen per 1000 invånare Åldersstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion Källa: Vega Konsumtion

45 Verksamhetsanalys Figur E-8. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen per 1000 individer Ålders- och könsstandardiserade data. Staplarna sorterade efter konsumtion Källa: Vega Konsumtion

46 Verksamhetsanalys Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård Hjärt- och kärlsjukdomar

47 Verksamhetsanalys Figur E-9. Undvikbar slutenvård, Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter. Källa: Vårddatabasen Vega KONSUMTION

48 Verksamhetsanalys Figur E-10. Undvikbar slutenvård, 2005–2007. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare per år. Åldersstandardiserade värden. Källa: Verksamhetsanalys 2007 KONSUMTION

49 Verksamhetsanalys Figur E-17. Antal västragötalänningar per invånare som slutenvårdats med hjärtsvikt (I50, I110, J81) som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. KONSUMTION

50 Verksamhetsanalys Undvikbar slutenvård fördelat på några av komponenterna, Procentuell avvikelse från VG-snittet (antal per , åldersstand.) Källa: Vårddatabasen Vega (Syntes av figur E11, 12, 13, 14, 17, 19, 20)

51 Verksamhetsanalys Tabell E-5. Antal västragötalänningar som slutenvårdats med minst ett fall av cirkulationsorganens sjukdomar som huvuddiagnos, fördelat på kön, år Källa vårddatabasen Vega. KvinnorMän Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99) Ischemiska hjärtsjukdomar (I20-I25) Anginösa bröstsmärtor, kärlkramp (I20) Akut hjärtinfarkt (I21-I22) Övriga ischemiska hjärtsjukdomar (I23-I25) Hjärtsvikt (I50, I110, J81) Stroke totalt (I61, I63-I64) Hjärnblödning (I61) Hjärninfarkt (I63) Ospecificerad stroke (I64) KONSUMTION

52 Verksamhetsanalys Figur E-24. Åldersstandardiserad incidens (antal fall) och mortalitet i akut hjärtinfarkt bland västragötalänningar och i riket, under perioden Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser KONSUMTION

53 Verksamhetsanalys Figur E-23. Antal västragötalänningar med minst ett fall per invånare som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt som huvuddiagnos, fördelat på kön och femårsåldersgrupper Källa vårddatabasen Vega. KONSUMTION

54 Verksamhetsanalys Figur E-28. Antal västragötalänningar per invånare som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. KONSUMTION

55 Verksamhetsanalys E-29. Förändring i antal västragötalänningar per invånare som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, perioderna och Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. KONSUMTION

56 Verksamhetsanalys Figur E-34. Antal västragötalänningar per invånare som slutenvårdats med stroke som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. KONSUMTION

57 Verksamhetsanalys Figur E-36. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna år som slutenvårdats med stroke som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. KONSUMTION

58 Verksamhetsanalys Kort om sjukvårdskonsumtion Slutenvårdskonsumtionen är genomsnittlig för Sverige och har minskat med 0,8 procent mellan 2006 och Konsumtionen av specialistläkarbesök i VGR var samma som i riket 2007 men VGR har betydligt lägre konsumtion än invånare i Stockholm och Skåne. Primärvårdskonsumtionen var samma som i riket. KONSUMTION

59 Verksamhetsanalys Kort om undvikbar slutenvård Indikatorn undvikbar slutenvård baseras på antagandet att om patienter med vissa utvalda sjukdomstillstånd får ett bra omhändertagande i den öppna vården, så kan man förhindra ”onödiga” inläggningar på sjukhus. I detta avsnitt har givits en översikt av begreppet som visar att indikatorn kan ge betydelsefull information men tolkningen är komplex och en rad faktorer utöver de man önskar mäta kan påverka utfallet. Undvikbar slutenvård är högst i Östra Skaraborg (HSN 10) och Nordöstra Göteborg (HSN 12) under perioden Intressant i sammanhanget är att HSN 10, Östra Skaraborg, är det område som har den lägsta konsumtionen av läkarbesök per invånare. En uppdelning på de ingående komponenterna i undvikbar slutenvård visar att Östra Skaraborg (HSN 10) visar sig ha en högre andel som slutenvårdats med huvuddiagnos för astma, KOL, diabetes, kärlkramp, hjärtsvikt, njurbäckeninflammation under perioden , jämfört med länet som helhet. Nordöstra Göteborg har en högre andel som slutenvårdats med huvuddiagnos för KOL, diabetes, hjärtsvikt, inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen jämfört med länet som helhet Sannolikt tillför begreppet värdefull information om en påverkbar del av sjukvården. En fördjupad analys av de viktigaste diagnosgrupperna skulle kunna ge information om förbättringsområden beträffande kvalitet och kostnadseffektivitet KONSUMTION

60 Verksamhetsanalys Slutenvård i HSN 1, 2, 3 Slutenvårdskonsumtionen i HSN 1, 2 och 3 har minskat kraftigt vilket beror på en minskning av vårdtillfällen med kort vårdtid inom NU- sjukvården. Dessa nämndområden hade tillsammans med Skaraborg den högsta slutenvårdskonsumtionen Där har inte observerats motsvarande förändring. KONSUMTION

61 Verksamhetsanalys Kort om hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar har minskat dramatiskt både bland kvinnor och män, och det är den vikigaste anledningen till att medellivslängden ökar. Under de senaste tjugo åren har hjärtinfarktdödligheten i det närmaste halverats och strokedödligheten har minskat med en tredjedel. Hjärtinfarkt Det finns betydande inomregionala skillnader i antalet som slutenvårdats för akut hjärtinfarkt. Östra Skaraborg (HSN 10) och Mittenälvsborg (HSN 6) har högst andel som slutenvårdats för hjärtinfarkt. Göteborg centrum väster (HSN 5) och Södra Bohuslän (HSN 7) har lägst andel. Andelen personer som slutenvårdats för akut hjärtinfarkt och ischemisk hjärtsjukdom har minskat i regionen under perioden , dock inte i Skaraborg (HSN 10 och 9). Stroke Det finns inomregionala skillnader i antalet som slutenvårdats för stroke. Mittenälvsborg (HSN 6), Sjuhärad (HSN 8) har en högre andel i befolkningen som slutenvårdats för stroke, jämfört med övriga regionen. Lägst andel individer som slutenvårdats för stroke finns i Göteborg centrum Väster (HSN 5). Andelen personer som slutenvårdats för stroke har minskat i regionen under perioden KONSUMTION

62 Verksamhetsanalys Figur F-2. Antalet inkontinensoperationer per kvinnor i landstingen Åldersstandardiserade värden. 100 = riksgenomsnittet. Källa SKL Planerade operationer

63 Verksamhetsanalys Tabell F-2. Konsumtion av operationer av planerad vård och antal väntande vid respektive årsskifte. Källa: HSA Planerade operationer

64 Verksamhetsanalys Kvalitetsavsnittet Nationella diabetesregistret Swediabkids Riks-stroke Riks-HIA Canceröverlevnad Svenskt NjurRegister Svenskt Bråckregister Gynopregistret Kvalitets- och resultatindikatorer inom psykiatrin Riks-Höft Svenska Höftprotesregistret RA-registret Svenskt intensivvårdsregister Primärvårdens kvalitetsdatabas Patientsäkerhet Vårdskademätning VRI patientförsäkringen Socialstyrelsen patientnämnder

65 Verksamhetsanalys Täckningsgrad NDR VGR

66 Verksamhetsanalys Figur H-2. Skillnad i procenttal för VGR mot riksgenomsnittet. Positiva tal bättre än riket Kvalitet-NDR

67 Verksamhetsanalys Figur H-5. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l, Sjukhus Kvalitet-NDR

68 Verksamhetsanalys Figur H-10. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l, 2008 Kvalitet-NDR

69 Verksamhetsanalys Figur H-12. Relationen mellan andel av patienter typ 2 diabetes, primärvård, med kolesterol <4,5 mmol/l, 2008 för 12 hälso- och sjukvårdsnämnder och förskrivning av lipidsänkande medel till befolkningen i dessa områden. r=0,9 Kvalitet-NDR

70 Verksamhetsanalys Figur H-X. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som behandlas med lipidsänkare Vårdcentraler med > 100 patienter (SUMMA patienter) Kvalitet-NDR Riks- genomsnitt 20 %

71 Verksamhetsanalys Figur H-14. Jämförelse av måluppfyllelse för tre indikatorer, typ 2 diabetes primärvård. Summan av ranking för måluppfyllelse inom respektive hälso- och sjukvårdsnämnd 2008 där ett högt värde innebär jämförelsevis hög måluppfyllelse Kvalitet-NDR

72 Verksamhetsanalys Tabell H-3. Andel av patienter, kvinnor/män som uppnår behandlingsmål Typ 1 diabetes sjukhus Kvalitet-NDR

73 Verksamhetsanalys Tabell H-4. Andel av patienter, kvinnor/män som uppnår behandlingsmål Typ 2 diabetes primärvård Kvalitet-NDR

74 Verksamhetsanalys Figur H-17. Andel av patienter som vårdats för stroke som registrerats i Riks-Stroke Källa Vega Kvalitet-stroke

75 Verksamhetsanalys Figur H:21. Andel strokepatienter som återinskrevs för stroke inom 365 dagar Åldersstandardiserade värden. Källa: ÖJ Patientregistret, Socialstyrelsen Kvalitet-stroke

76 Verksamhetsanalys Figur H:22 Andel strokepatienter som vårdats på strokeenhet, Källa: Riks- stroke i ÖJ Kvalitet-stroke

77 Verksamhetsanalys Figur H-23 Andel vårdade på strokeenhet. Direktintagna och vårdade någon gång under vårdtiden. Källa Riks-Stroke 2007, sjukhusen. Not i SU/Sahlgrenska ingår avd 28 och avd Mestro vilka även redovisas separat Kvalitet-stroke

78 Verksamhetsanalys Figur H-25. andel av patienter med stroke I61, I63 och I64 som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen, Källa: VEGA Kvalitet-stroke

79 Verksamhetsanalys Figur H-26 Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen i ÖJ Kvalitet-stroke

80 Verksamhetsanalys Tabell H-9. Antal larm, trombolyser och resultat. Källa Riks-Stroke 2007 Not* Av 179 larm var 134 utlösta inom SU/S efter prövning av neurolog. Antalet redovisade i registret var 107 larm. **. SU Sahlgrenska är inklusive 27 trombektomier. *** varav 14 vid trombolys Sjukhusets uppgift. **** Summa VGR erhållen direkt ur registret, skiljer sig mot redovisning per sjukhus. Ur registret 25 förbättrade Justerat för SU summa 52 Kvalitet-stroke

81 Verksamhetsanalys H-29 Andel (%) strokepatienter med förmaksflimmer som hade blodförtunnande behandling efter månader, 2005 – Åldersstandardiserade värden. Källa: ÖJ 2008 Kvalitet-stroke

82 Verksamhetsanalys Figur H-27. Andel patienter med hjärninfarkt och förmaksflimmer som efter insjuknandet behandlades med antikoagulantia i tablettform. Riksgenomsnitt = 30 %, VGR 26 %. Källa Riks-Stroke 2007 Kvalitet-stroke

83 Verksamhetsanalys Figur H-31 Andel patienter som vid utskrivningen behandlades med lipidsänkare. Källa Riks-Stroke 2007 Kvalitet-stroke

84 Verksamhetsanalys Figur H-38. Relativ ranking av landstingen avseende mått och åtgärder inom hjärtsjukvården. Källa Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2008 Kvalitet-hjärtinfarkt

85 Verksamhetsanalys Figur H-37. Antal kliniker som år 2007 fått 0, ½ eller 1 kvalitetsindexpoäng för sju givna kardiologiska åtgärder. Källa Riks-HIA Årsrapport 2007 Kvalitet-hjärtinfarkt

86 Verksamhetsanalys Figur H-44. Andelen (%) av patienterna som får färre än tre dialyser per vecka Kvalitet-dialys

87 Verksamhetsanalys Figur H-45. Andelen (%) av patienterna som får färre än tre dialyser per vecka Kvalitet-dialys

88 Verksamhetsanalys Figur H-47. Andel av hemodialyspatienter med tre dialyser per vecka som uppnår behandlingsmålet ureasänkning>70%. Riket = Sverige exkl. VGR Kvalitet-dialys

89 Verksamhetsanalys Figur H-48. Andel av hemodialyspatienter med tre dialyser per vecka som uppnår behandlingsmålet ureasänkning>70%, 2007 och 2008 Kvalitet-dialys

90 Verksamhetsanalys Figur H-52. Andel av bloddialyspatienter som får sin behandling via en s.k. AV-fistel 2008 Kvalitet-dialys

91 Verksamhetsanalys Figur H-53. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck (<140/90 mm Hg) Riket = Sverige exkl. VGR Kvalitet-dialys

92 Verksamhetsanalys Figur H-55. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck. Bilden visar medelvärdet (<140/90 mm Hg), med 95 % konfidensintervall Kvalitet-dialys

93 Verksamhetsanalys Figur H-60. Andel av bloddialyspatienter som uppnår behandlingsmålet ureasänkning vid dialys mer än 70 %. Endast patienter med tre dialyser per vecka 2008 Kvalitet-dialys

94 Verksamhetsanalys Figur H-61. Andel av manliga bloddialyspatienter som uppnår behandlingsmålet ureasänkning vid dialys mer än 70 %. Endast patienter med tre dialyser per vecka Kvalitet-dialys

95 Verksamhetsanalys Figur H-73. Väntetid till höftfrakturoperation efter ankomst till sjukhus Indikatorn ingår i Öppna Jämförelser. Källa: Öppna Jämförelser Kvalitet-rikshöft

96 Verksamhetsanalys Figur H-74. Medelväntetid i timmar till operation för höftfraktur Indikatorn ingår i Öppna jämförelser (se fig. H-73). Kvalitet-rikshöft

97 Verksamhetsanalys Figur H-77. Andel reoperationer som görs inom 2 år efter primäroperation 2007 Kvalitet-höftplastik

98 Verksamhetsanalys Figur H-78. Fördelning av olika komplikationer med följd av reoperation efter primäroperation Kvalitet-höftplastik

99 Verksamhetsanalys Figur H-79. Andelen implantatöverlevnad tio år efter primäroperation 2007 Kvalitet-höftplastik

100 Verksamhetsanalys Figur H-86. Antal patienter med biologiska läkemedel vid reumatoid artrit per invånare. Öppna jämförelser Kvalitet-RA

101 Verksamhetsanalys Figur H-87. Antal patienter* insatta på biologiska läkemedel vid reumatoid artrit per invånare per sjukhus/nämnd t o m 2008 i VGR *första biologiska preparat Kvalitet-RA

102 Verksamhetsanalys Figur H-92. Andelen listade patienter med hypertoni där relevanta kvalitetsindikatorer kan återfinnas. Källa Primärvårdens kvalitetsdatabas Kvalitet-primärvård

103 Verksamhetsanalys Figur H-94. vårdskador i slutenvård VGR simulerat från Socialstyrelsens vårdskademätning 2008 Kvalitet-patientsäkerhet

104 Verksamhetsanalys Tabell H-19. rapportering av patientsäkerhetsindikatorer i sjukhusen årsredovisningar 2008 Kvalitet-patientsäkerhet

105 Verksamhetsanalys Figur H-96. andel av somatiska vårdtillfällen med vårdrelaterad infektion vid punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner november 2008 Kvalitet-patientsäkerhet

106 Verksamhetsanalys Figur H-97. andel av somatiska vårdtillfällen med vårdrelaterad infektion vid punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner november 2008 Regionerna samt de deltagande sjukhusen i VGR. 95 % konfidensintervall Kvalitet-patientsäkerhet

107 Verksamhetsanalys Figur H-99. Antal anmälda skador hos patientförsäkringen Kvalitet-patientsäkerhet

108 Verksamhetsanalys Figur H-100. Operationsfall inom specialiteten ortopedi Kvalitet-patientsäkerhet

109 Verksamhetsanalys Tabell H-22. Antal anmälda skador på urval av verksamheter Kvalitet-patientsäkerhet

110 Verksamhetsanalys Kvalitetsavsnittet Nationella diabetesregistret Swediabkids Riks-stroke Riks-HIA Canceröverlevnad Svenskt NjurRegister Svenskt Bråckregister Gynopregistret Kvalitets- och resultatindikatorer inom psykiatrin Riks-Höft Svenska Höftprotesregistret RA-registret Svenskt intensivvårdsregister Primärvårdens kvalitetsdatabas Patientsäkerhet Vårdskademätning VRI patientförsäkringen Socialstyrelsen patientnämnder

111 Verksamhetsanalys Läkemedel

112 Verksamhetsanalys Figur J-2: Läkemedelskostnadernas andel av Västra Götalandsregionens totala kostnad De högre värdena anger läkemedelskostnadernas andel av regionens hälso- och sjukvårdskostnader. Källa: Xplain och Västra Götalandsregionen s årsredovisningar. LÄKEMEDEL

113 Verksamhetsanalys Tabell J-1: Jämförelse av försålda receptläkemedel under Ålder- och könsstandardiserat mot regionen. DDD per invånare, - procentuell avvikelse mot VGR-snittet. Källa: Xplain

114 Verksamhetsanalys Tabell J-1: Jämförelse av försålda receptläkemedel under Ålder- och könsstandardiserat mot regionen. DDD per invånare, - procentuell avvikelse mot VGR-snittet. Källa: Xplain URVAL HJÄRT- KÄRLLÄKEMEDEL

115 Verksamhetsanalys Figur J-8: Ett urval av nya ”dyra” läkemedels andel av slutenvårdskostnaden. Rullande 12, rekvisitionsläkemedel. Källa: Xplain LÄKEMEDEL

116 Verksamhetsanalys Publicering 20 maj HSU information 20 maj och åter förslag åtgärder 24 juni Sjukvårdsgrupp 7 maj, förslag 11 juni RS fackliga grupp 25 maj RS 23 juni Riktade utskick Videokonferenser med genomgång Utveckling av kompletterande information och vägledning Vi kommer gärna ut och informerar om innehåll! Tidplan och kommunikation


Ladda ner ppt "1 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008 HSU 20 maj 2009 Marianne Förars, Staffan Björck, Anna Kjellström."

Liknande presentationer


Google-annonser