Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008 HSU 20 maj 2009 Marianne Förars, Staffan Björck, Anna Kjellström.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008 HSU 20 maj 2009 Marianne Förars, Staffan Björck, Anna Kjellström."— Presentationens avskrift:

1 1 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008 HSU 20 maj 2009 Marianne Förars, Staffan Björck, Anna Kjellström

2 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 2

3 3 Samlad årlig uppföljning av hälso- och sjukvården Femte rapporten Skall ge en sammanhållen bild av hälso- och sjukvården i regionen Jämförelser mellan områden Jämförelser över tid Befintliga data Komplement till årsredovisning och annan uppföljning

4 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 4 Arbetsgrupper och samarbete Hälso- och sjukvårdsavdelning Hälso- och sjukvårdskanslier Ekonomiavdelning Personalavdelning Informationsavdelning Nyckelpersoner

5 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 5 Rapportinnehåll Uppföljning ur olika perspektiv: Befolkning Patient Profession Organisation Omvärld Bibehållen struktur Huvudrapport Tabellbilaga Publicering på nätet rapporten och bilderna Nytt sjuklighet, befolkningsprognos per område, undvikbar slutenvård, KPP, patientsäkerhet, kort om primärvård

6 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 6 Innehåll Regionens befolkning – Befolkningsprognos per HSN, sjuklighet Perspektiv på resurser och resursförbrukning, KPP Tillgänglighet Konsumtion av hälso- och sjukvård och av särskilda planerade operationer, undvikbar slutenvård Kort om primärvård Kvalitetsuppföljning – fler register. Patientsäkerhet. Befolkningens uppfattning Läkemedel Tandvård Kostnader Hälso- och sjukvårdspersonal Basala uppgifter + Tabellbilaga

7 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 7 Regionens befolkning Demografi Ålder Befolkningsprognos Folkhälsa Allmänt Övervikt och fetma Psykisk ohälsa Åtgärdbar dödlighet Hälsopolitiskt relaterad Sjukvårdsrelaterad

8 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 8 Figur A-5. Procentuell förändring av antalet i befolkningen i vissa åldergrupper. År 2008= index 100. Källa Västra Götalandsregionen, Regionutvecklingssekretariatet. BEFOLKNING

9 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 9 Figur A-6. Andel i befolkningen (%) år 2008 och prognos för 2015, uppdelat på åldersklasser och område. Källa Västra Götalandsregionen, Regionutvecklingssekretariatet BEFOLKNING

10 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 10 Figur A-10 Andel (%) i Västra Götaland med nedsatt psykiskt välbefinnande, fördelat på kön och åldersgrupperna 16-24 år, 25-44 år, 45-64 år, 65-84 år, 2008. Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” BEFOLKNING

11 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 11 Figur A-11 Vårdtillfällen per 100 000 invånare i Västra Götaland för självtillfogad skada - kvinnor, fördelade på åldersgrupperna 15-24 år, 25-44 år, 45-64 år och 65 år och äldre under perioden 2003-2008. 95% konfidensintervall. Källa: vårddatabasen Vega. BEFOLKNING

12 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 12 Figur A-14 Vårdtillfällen per 100 000 invånare i Västra Götaland för självtillfogad skada i åldrarna 15-24 år, fördelade på hälso- och sjukvårdsnämndsområde och kön. Femårsmedelvärde för perioden 2003-2007. Källa: vårddatabasen Vega. BEFOLKNING

13 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 13 Kort om Regionens befolkning Demografi Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens ålder; behovet/kostnaderna ökar brant från 65 års ålder. Den yngsta befolkningen i Västra Götaland finns i Göteborg (HSN 5, 11, 12) och den äldsta i Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos kommer befolkningen i Västra Götaland att fram till år 2015 öka med 4 procent Andelen över 65 år öka från 17 % år 2008 till 19 % men 24 % i Fyrbodal och 16 % i Storgöteborg Andelen över 80 år kommer att vara stabil. BEFOLKNING

14 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 14 Folkhälsa Medellivslängden fortsätter att öka, både bland kvinnor och män, framförallt till följd av minskning av sjuklighet och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar Ökningen i övervikt och fetma verkar ha planat ut under de senaste åren på 2000-talet. Andelen med övervikt och fetma är vanligare i Skaraborg (HSN 10 och 9), Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) Tecken på psykisk ohälsa bland unga har ökat dramatiskt sedan slutet av 1980-talet, men tenderar att ha avstannat. Nordöstra Göteborg (HSN 12) har däremot ett ökat antal vårdtillfällen för självtillfogad skada, framförallt bland unga kvinnor. Fortfarande har unga kvinnor en mycket högre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande och vårdtillfällen för självtillfogad skada. BEFOLKNING

15 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 15 Åtgärdbar dödlighet Åtgärdbar dödlighet är ett mått som speglar hälsoutfall i åldrarna 1-74 år. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet har minskat i befolkningen de senaste 20 åren. Hälsopolitiskt relaterad dödlighet har ökat bland kvinnor under 2000-talet där ökad lungcancerdödlighet är viktigaste orsak. Det finns en stor variation i åtgärdbar dödlighet mellan nämndsområden, och orsakerna kan vara flera. Nordöstra Göteborg (HSN 12) har en högre sjukvårdsrelaterad och hälsopolitiskt relaterad dödlighet än övriga länet. BEFOLKNING

16 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 16 Befolkningens uppfattning om och upplevelser av hälso- och sjukvården - Vårdbarometern

17 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 17 Figur I-8 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver”. Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, respektive inte instämmer, 2002-2008. Källa: Vårdbarometern

18 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 18 Figur I-1 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, 2008. 95% konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern

19 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 19 Figur I-9 Andel i befolkningen (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid vårdcentraler 2005-2008 respektive husläkare 2002-2004. Källa: Vårdbarometern

20 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 20 Figur I-11 Sammanfattande betyg på besöket vid vårdcentral (motsvarande). Andel (%) positiva – gav betyg 4 eller 5 respektive negativa – gav betyg 1 eller 2, 2002-2008. Källa: Vårdbarometern

21 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 21 Figur I-13 Andel (%) som anser att väntetiden var rimlig vid besök på vårdcentral (motsvarande) bland de som ej fick tid samma dag, 2002-2008. Källa: Vårdbarometern

22 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 22 Figur I-7 Andel i befolkningen (%) som uppger att de känner till vårdgarantin, 2008. Ny fråga 2008. 95% konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern

23 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 23 Kort om befolkningens uppfattning om vården Andelen av befolkningen i Västra Götaland som upplever att de har tillgång till den vård de behöver och som har förtroende för vården vid vårdcentral fortsätter att öka sedan år 2002 när mätningarna startade. Men fortfarande har Västra Götaland något lägre värden än övriga riket. Andelen personer med positiva upplevelser av vårdcentralsbesök fortsätter att öka under perioden 2002-2008. Andelen som inte fick tid samma dag vid vårdcentralen och som ansåg att väntetiden var rimlig ökade med sju procentenheter mellan 2007 och 2008. Det finns inomregionala skillnader i andel som upplever att de har tillgång till den sjukvård de behöver, som har förtroende för vård vid vårdcentral och sjukhus, samt som känner till vårdgarantin. Det finns även inomregional skillnader i andel som tyckte det var lätt att komma fram på telefon till vårdcentral respektive sjukvårdsrådgivning, samt där vårdpersonalen diskuterat livsstilsfrågor med patienten.

24 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 24 Tillgång till hälso- och sjukvård

25 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 25 Kort om tillgänglighet Telefontillgängligheten i primärvården har ökat i VGR och är betydligt högre än riksgenomsnittet. Besökstillgängligheten i primärvården har ökat något i VGR och är numera marginellt över riksgenomsnittet. BUPs måluppfyllelsegrad är numera cirka 95 procent. NU-sjukvården, SU och SÄS har en 100-procentig måluppfyllelsegrad Måluppfyllelsegraden för mottagningar i den specialiserade vården har ökat under hösten 2008. Alingsås lasarett har uppnått en 100-procentig måluppfyllelsegrad. Genomsnittet för VGR är drygt 85 procent. Jämfört med riket, så har VGR den högsta måluppfyllelsegraden bland landstingen. Måluppfyllelsegraden för behandlingar har ökat under hösten 2008. Alingsås lasarett, Frölunda Specialistsjukhus och Handikappförvaltningar har uppnått en 100-procentig måluppfyllelsegrad. Genomsnittet för VGR är drygt 85 procent. Jämfört med riket, så har VGR bland den högsta måluppfyllelsegraden bland landstingen. Under 2008 förbättrades tillgängligheten till både mottagningsbesök och behandlingar vid regionens sjukhus. Bidragande orsaker till detta var bland annat målrelaterade ersätt­ningar som såväl HSU som vissa HSN utbetalade under 2008 samt kökortningsinsatser på sjuk­husen som HSN finansierade. Andelen invånare som tycker att man har tillgång till den sjukvård man behöver har ökat något under perioden 2006-2008, särskilt 2008 kan man se en ökning. VGR ligger ungefär lika som för övriga riket. TILLGÄNGLIGHET

26 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 26 Perspektiv Figur C-2. Relationen mellan faktisk sjukvårdskostnad per invånare och kostnad enligt utjämningssystemet 2007 (genomsnitt = 100) Källa SKL

27 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 27 Perspektiv Tabell C-1.Kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå. Kronor per invånare 2007. Källa SKL. Exklusive hemsjukvård och läkemedel inom förmånen

28 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 28 Perspektiv FigurC-6. Ackumulerad procentuell förändring av kostnad per prestation 1998-2007 (fast pris). Prestationerna är ett sammanvägt prestationsmått där öppen och sluten vård ingår. Produktivitet sjukhusen, rapport VGR

29 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 29 Perspektiv Tabell C-3. De 11 huvuddiagnosgrupp er (mdc) som har den största totalkostnaden enligt KPP 2007 KPP-databas med ca 221 000 somatiska vårdtillfällen 2007

30 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 30 Perspektiv Tabell C-2. Genomsnittlig kostnad per vårdtillfälle 2007

31 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 31 PerspektivTabell C-5. Genomsnittliga kostnader för respektive sjukhus för de DRG-grupper som har de högsta sammanlagda kostnaderna i VGR samt totalkostnad. Samtliga DRG-grupper i tabellbilaga

32 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 32 Perspektiv Tabell C-7. Andel fraktur som underliggande orsak till höftprotesopration (förstadiagnos S72..).

33 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 33 Perspektiv Tabell C-8. Genomsnittlig kostnad, kronor, för stroke (DRG 14A och B) 2007. SJUKHUS alla > 80 år SU 100 196 105 246 Kungälv 41 793 45 451 NU 73 403 73 169 SÄS 93 901 88 793 SkaS 54 742 58 206

34 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 34 Perspektiv Figur C-7. Genomsnittlig kostnad för stroke (DRG 14A och B) vid regionens sjukhus i förhållande till vårdtidens längd för individer 80 år eller äldre 2007

35 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 35 Perspektiv Tabell C-9. Genomsnittlig kostnad för DRG som innehåller förlossning (DRG 370 - 375)

36 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 36 Perspektiv Tabell C-9b. Verksamhetsområde kirurgi. Andel av vårdtillfällen med ytterfallskostnader och ytterfalldelens andel av totalkostnaden

37 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 37 Perspektiv Figur C-9. Kostnad för inomregional slutenvård kvinnor/män, per vårdtillfälle 2007. Data är ungefärliga då alla sjukhus inte ingår

38 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 38 Figur M-1. Procentuell utveckling av antal anställda år 2001 till 2008 inom fem olika personalkategorier. Index 2001=100. Källa= Årsredovisning. personal

39 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 39 Figur C-11 Relativ ACG-vikt per HSN oktober 2007 - december 2008 Primärvård

40 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 40 Figur E-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i VGR 2008. Källa: Vega Konsumtion

41 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 41 Figur E-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer 2004-2008. Källa: Vega Konsumtion

42 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 42 Tabell E-1. Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde 2008. Källa: Vega Konsumtion

43 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 43 Figur E-5. Konsumtion av läkarbesök specialiserad vård per invånare för landstingen 2007 Åldersstandardiserade värden. Källa: SKL Konsumtion

44 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 44 Figur E-6. Konsumtion av läkarbesök både inom specialiserad vård och primärvård, såväl inom som utanför regionen per 1000 invånare 2006 - 2008. Åldersstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion 2008. Källa: Vega Konsumtion

45 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 45 Figur E-8. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen per 1000 individer 2006 - 2008. Ålders- och könsstandardiserade data. Staplarna sorterade efter konsumtion 2008. Källa: Vega Konsumtion

46 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 46 Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård Hjärt- och kärlsjukdomar

47 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 47 Figur E-9. Undvikbar slutenvård, 2008. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter. Källa: Vårddatabasen Vega KONSUMTION

48 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 48 Figur E-10. Undvikbar slutenvård, 2005–2007. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare per år. Åldersstandardiserade värden. Källa: Verksamhetsanalys 2007 KONSUMTION

49 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 49 Figur E-17. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare som slutenvårdats med hjärtsvikt (I50, I110, J81) som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden 2006-2008. Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. KONSUMTION

50 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 50 Undvikbar slutenvård fördelat på några av komponenterna, 2006-2008. Procentuell avvikelse från VG-snittet (antal per 100 000, åldersstand.) Källa: Vårddatabasen Vega (Syntes av figur E11, 12, 13, 14, 17, 19, 20)

51 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 51 Tabell E-5. Antal västragötalänningar som slutenvårdats med minst ett fall av cirkulationsorganens sjukdomar som huvuddiagnos, fördelat på kön, år 2008. Källa vårddatabasen Vega. KvinnorMän Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99) 11 14913 502 Ischemiska hjärtsjukdomar (I20-I25)2 7594 333 - Anginösa bröstsmärtor, kärlkramp (I20)1 1291 999 - Akut hjärtinfarkt (I21-I22)1 5462 194 - Övriga ischemiska hjärtsjukdomar (I23-I25)290649 Hjärtsvikt (I50, I110, J81)1 5861 964 Stroke totalt (I61, I63-I64)2 0202 141 - Hjärnblödning (I61)213265 - Hjärninfarkt (I63)1 6691 751 - Ospecificerad stroke (I64)148143 KONSUMTION

52 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 52 Figur E-24. Åldersstandardiserad incidens (antal fall) och mortalitet i akut hjärtinfarkt bland västragötalänningar och i riket, under perioden 1987-2005. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser KONSUMTION

53 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 53 Figur E-23. Antal västragötalänningar med minst ett fall per 100 000 invånare som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt som huvuddiagnos, fördelat på kön och femårsåldersgrupper 2008. Källa vårddatabasen Vega. KONSUMTION

54 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 54 Figur E-28. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden 2006-2008. Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. KONSUMTION

55 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 55 E-29. Förändring i antal västragötalänningar per 100 000 invånare som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, perioderna 2003-2005 och 2006-2008. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. KONSUMTION

56 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 56 Figur E-34. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare som slutenvårdats med stroke som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden 2006-2008. Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. KONSUMTION

57 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 57 Figur E-36. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 40-79 år som slutenvårdats med stroke som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden 2006- 2008. Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. KONSUMTION

58 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 58 Kort om sjukvårdskonsumtion Slutenvårdskonsumtionen är genomsnittlig för Sverige och har minskat med 0,8 procent mellan 2006 och 2008. Konsumtionen av specialistläkarbesök i VGR var samma som i riket 2007 men VGR har betydligt lägre konsumtion än invånare i Stockholm och Skåne. Primärvårdskonsumtionen var samma som i riket. KONSUMTION

59 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 59 Kort om undvikbar slutenvård Indikatorn undvikbar slutenvård baseras på antagandet att om patienter med vissa utvalda sjukdomstillstånd får ett bra omhändertagande i den öppna vården, så kan man förhindra ”onödiga” inläggningar på sjukhus. I detta avsnitt har givits en översikt av begreppet som visar att indikatorn kan ge betydelsefull information men tolkningen är komplex och en rad faktorer utöver de man önskar mäta kan påverka utfallet. Undvikbar slutenvård är högst i Östra Skaraborg (HSN 10) och Nordöstra Göteborg (HSN 12) under perioden 2005-2007. Intressant i sammanhanget är att HSN 10, Östra Skaraborg, är det område som har den lägsta konsumtionen av läkarbesök per invånare. En uppdelning på de ingående komponenterna i undvikbar slutenvård visar att Östra Skaraborg (HSN 10) visar sig ha en högre andel som slutenvårdats med huvuddiagnos för astma, KOL, diabetes, kärlkramp, hjärtsvikt, njurbäckeninflammation under perioden 2006-2008, jämfört med länet som helhet. Nordöstra Göteborg har en högre andel som slutenvårdats med huvuddiagnos för KOL, diabetes, hjärtsvikt, inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen jämfört med länet som helhet Sannolikt tillför begreppet värdefull information om en påverkbar del av sjukvården. En fördjupad analys av de viktigaste diagnosgrupperna skulle kunna ge information om förbättringsområden beträffande kvalitet och kostnadseffektivitet KONSUMTION

60 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 60 Slutenvård i HSN 1, 2, 3 Slutenvårdskonsumtionen i HSN 1, 2 och 3 har minskat kraftigt vilket beror på en minskning av vårdtillfällen med kort vårdtid inom NU- sjukvården. Dessa nämndområden hade tillsammans med Skaraborg den högsta slutenvårdskonsumtionen 2006. Där har inte observerats motsvarande förändring. KONSUMTION

61 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 61 Kort om hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar har minskat dramatiskt både bland kvinnor och män, och det är den vikigaste anledningen till att medellivslängden ökar. Under de senaste tjugo åren har hjärtinfarktdödligheten i det närmaste halverats och strokedödligheten har minskat med en tredjedel. Hjärtinfarkt Det finns betydande inomregionala skillnader i antalet som slutenvårdats för akut hjärtinfarkt. Östra Skaraborg (HSN 10) och Mittenälvsborg (HSN 6) har högst andel som slutenvårdats för hjärtinfarkt. Göteborg centrum väster (HSN 5) och Södra Bohuslän (HSN 7) har lägst andel. Andelen personer som slutenvårdats för akut hjärtinfarkt och ischemisk hjärtsjukdom har minskat i regionen under perioden 2003-2008, dock inte i Skaraborg (HSN 10 och 9). Stroke Det finns inomregionala skillnader i antalet som slutenvårdats för stroke. Mittenälvsborg (HSN 6), Sjuhärad (HSN 8) har en högre andel i befolkningen som slutenvårdats för stroke, jämfört med övriga regionen. Lägst andel individer som slutenvårdats för stroke finns i Göteborg centrum Väster (HSN 5). Andelen personer som slutenvårdats för stroke har minskat i regionen under perioden 2003-2008. KONSUMTION

62 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 62 Figur F-2. Antalet inkontinensoperationer per 100 000 kvinnor i landstingen 2007.. Åldersstandardiserade värden. 100 = riksgenomsnittet. Källa SKL Planerade operationer

63 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 63 Tabell F-2. Konsumtion av operationer av planerad vård och antal väntande vid respektive årsskifte. Källa: HSA Planerade operationer

64 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 64 Kvalitetsavsnittet Nationella diabetesregistret Swediabkids Riks-stroke Riks-HIA Canceröverlevnad Svenskt NjurRegister Svenskt Bråckregister Gynopregistret Kvalitets- och resultatindikatorer inom psykiatrin Riks-Höft Svenska Höftprotesregistret RA-registret Svenskt intensivvårdsregister Primärvårdens kvalitetsdatabas Patientsäkerhet Vårdskademätning VRI patientförsäkringen Socialstyrelsen patientnämnder

65 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 65 Täckningsgrad NDR VGR

66 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 66 Figur H-2. Skillnad i procenttal för VGR mot riksgenomsnittet. Positiva tal bättre än riket Kvalitet-NDR

67 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 67 Figur H-5. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l, 2008. Sjukhus Kvalitet-NDR

68 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 68 Figur H-10. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l, 2008 Kvalitet-NDR

69 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 69 Figur H-12. Relationen mellan andel av patienter typ 2 diabetes, primärvård, med kolesterol <4,5 mmol/l, 2008 för 12 hälso- och sjukvårdsnämnder och förskrivning av lipidsänkande medel till befolkningen i dessa områden. r=0,9 Kvalitet-NDR

70 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 70 Figur H-X. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som behandlas med lipidsänkare 2008. Vårdcentraler med > 100 patienter (SUMMA 30 000 patienter) Kvalitet-NDR 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Riks- genomsnitt 20 %

71 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 71 Figur H-14. Jämförelse av måluppfyllelse för tre indikatorer, typ 2 diabetes primärvård. Summan av ranking för måluppfyllelse inom respektive hälso- och sjukvårdsnämnd 2008 där ett högt värde innebär jämförelsevis hög måluppfyllelse Kvalitet-NDR

72 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 72 Tabell H-3. Andel av patienter, kvinnor/män som uppnår behandlingsmål 2008. Typ 1 diabetes sjukhus Kvalitet-NDR

73 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 73 Tabell H-4. Andel av patienter, kvinnor/män som uppnår behandlingsmål 2008. Typ 2 diabetes primärvård Kvalitet-NDR

74 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 74 Figur H-17. Andel av patienter som vårdats för stroke som registrerats i Riks-Stroke 2007. Källa Vega Kvalitet-stroke

75 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 75 Figur H:21. Andel strokepatienter som återinskrevs för stroke inom 365 dagar 2002-2006. Åldersstandardiserade värden. Källa: ÖJ Patientregistret, Socialstyrelsen Kvalitet-stroke

76 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 76 Figur H:22 Andel strokepatienter som vårdats på strokeenhet, 2007. Källa: Riks- stroke i ÖJ Kvalitet-stroke

77 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 77 Figur H-23 Andel vårdade på strokeenhet. Direktintagna och vårdade någon gång under vårdtiden. Källa Riks-Stroke 2007, sjukhusen. Not i SU/Sahlgrenska ingår avd 28 och avd Mestro vilka även redovisas separat Kvalitet-stroke

78 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 78 Figur H-25. andel av patienter med stroke I61, I63 och I64 som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen, 2008. Källa: VEGA Kvalitet-stroke

79 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 79 Figur H-26 Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke 2005- 2007. Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen i ÖJ Kvalitet-stroke

80 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 80 Tabell H-9. Antal larm, trombolyser och resultat. Källa Riks-Stroke 2007 Not* Av 179 larm var 134 utlösta inom SU/S efter prövning av neurolog. Antalet redovisade i registret var 107 larm. **. SU Sahlgrenska är inklusive 27 trombektomier. *** varav 14 vid trombolys Sjukhusets uppgift. **** Summa VGR erhållen direkt ur registret, skiljer sig mot redovisning per sjukhus. Ur registret 25 förbättrade Justerat för SU summa 52 Kvalitet-stroke

81 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 81 H-29 Andel (%) strokepatienter med förmaksflimmer som hade blodförtunnande behandling efter 12-18 månader, 2005 – 2006. Åldersstandardiserade värden. Källa: ÖJ 2008 Kvalitet-stroke

82 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 82 Figur H-27. Andel patienter med hjärninfarkt och förmaksflimmer som efter insjuknandet behandlades med antikoagulantia i tablettform. Riksgenomsnitt = 30 %, VGR 26 %. Källa Riks-Stroke 2007 Kvalitet-stroke

83 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 83 Figur H-31 Andel patienter som vid utskrivningen behandlades med lipidsänkare. Källa Riks-Stroke 2007 Kvalitet-stroke

84 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 84 Figur H-38. Relativ ranking av landstingen avseende mått och åtgärder inom hjärtsjukvården. Källa Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2008 Kvalitet-hjärtinfarkt

85 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 85 Figur H-37. Antal kliniker som år 2007 fått 0, ½ eller 1 kvalitetsindexpoäng för sju givna kardiologiska åtgärder. Källa Riks-HIA Årsrapport 2007 Kvalitet-hjärtinfarkt

86 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 86 Figur H-44. Andelen (%) av patienterna som får färre än tre dialyser per vecka Kvalitet-dialys

87 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 87 Figur H-45. Andelen (%) av patienterna som får färre än tre dialyser per vecka 2007-2008 Kvalitet-dialys

88 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 88 Figur H-47. Andel av hemodialyspatienter med tre dialyser per vecka som uppnår behandlingsmålet ureasänkning>70%. Riket = Sverige exkl. VGR Kvalitet-dialys

89 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 89 Figur H-48. Andel av hemodialyspatienter med tre dialyser per vecka som uppnår behandlingsmålet ureasänkning>70%, 2007 och 2008 Kvalitet-dialys

90 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 90 Figur H-52. Andel av bloddialyspatienter som får sin behandling via en s.k. AV-fistel 2008 Kvalitet-dialys

91 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 91 Figur H-53. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck (<140/90 mm Hg) Riket = Sverige exkl. VGR Kvalitet-dialys

92 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 92 Figur H-55. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck. Bilden visar medelvärdet 2005- 2008 (<140/90 mm Hg), med 95 % konfidensintervall Kvalitet-dialys

93 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 93 Figur H-60. Andel av bloddialyspatienter som uppnår behandlingsmålet ureasänkning vid dialys mer än 70 %. Endast patienter med tre dialyser per vecka 2008 Kvalitet-dialys

94 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 94 Figur H-61. Andel av manliga bloddialyspatienter som uppnår behandlingsmålet ureasänkning vid dialys mer än 70 %. Endast patienter med tre dialyser per vecka Kvalitet-dialys

95 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 95 Figur H-73. Väntetid till höftfrakturoperation efter ankomst till sjukhus 2007. Indikatorn ingår i Öppna Jämförelser. Källa: Öppna Jämförelser Kvalitet-rikshöft

96 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 96 Figur H-74. Medelväntetid i timmar till operation för höftfraktur 2007. Indikatorn ingår i Öppna jämförelser (se fig. H-73). Kvalitet-rikshöft

97 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 97 Figur H-77. Andel reoperationer som görs inom 2 år efter primäroperation 2007 Kvalitet-höftplastik

98 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 98 Figur H-78. Fördelning av olika komplikationer med följd av reoperation efter primäroperation Kvalitet-höftplastik

99 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 99 Figur H-79. Andelen implantatöverlevnad tio år efter primäroperation 2007 Kvalitet-höftplastik

100 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 100 Figur H-86. Antal patienter med biologiska läkemedel vid reumatoid artrit per 100 000 invånare. Öppna jämförelser Kvalitet-RA

101 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 101 Figur H-87. Antal patienter* insatta på biologiska läkemedel vid reumatoid artrit per 100 000 invånare per sjukhus/nämnd t o m 2008 i VGR *första biologiska preparat Kvalitet-RA

102 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 102 Figur H-92. Andelen listade patienter med hypertoni där relevanta kvalitetsindikatorer kan återfinnas. Källa Primärvårdens kvalitetsdatabas Kvalitet-primärvård

103 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 103 Figur H-94. vårdskador i slutenvård VGR simulerat från Socialstyrelsens vårdskademätning 2008 Kvalitet-patientsäkerhet

104 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 104 Tabell H-19. rapportering av patientsäkerhetsindikatorer i sjukhusen årsredovisningar 2008 Kvalitet-patientsäkerhet

105 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 105 Figur H-96. andel av somatiska vårdtillfällen med vårdrelaterad infektion vid punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner november 2008 Kvalitet-patientsäkerhet

106 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 106 Figur H-97. andel av somatiska vårdtillfällen med vårdrelaterad infektion vid punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner november 2008 Regionerna samt de deltagande sjukhusen i VGR. 95 % konfidensintervall Kvalitet-patientsäkerhet

107 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 107 Figur H-99. Antal anmälda skador hos patientförsäkringen 2002- 2008 Kvalitet-patientsäkerhet

108 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 108 Figur H-100. Operationsfall inom specialiteten ortopedi 2003- 2007 Kvalitet-patientsäkerhet

109 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 109 Tabell H-22. Antal anmälda skador på urval av verksamheter 2001-2007 Kvalitet-patientsäkerhet

110 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 110 Kvalitetsavsnittet Nationella diabetesregistret Swediabkids Riks-stroke Riks-HIA Canceröverlevnad Svenskt NjurRegister Svenskt Bråckregister Gynopregistret Kvalitets- och resultatindikatorer inom psykiatrin Riks-Höft Svenska Höftprotesregistret RA-registret Svenskt intensivvårdsregister Primärvårdens kvalitetsdatabas Patientsäkerhet Vårdskademätning VRI patientförsäkringen Socialstyrelsen patientnämnder

111 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 111 Läkemedel

112 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 112 Figur J-2: Läkemedelskostnadernas andel av Västra Götalandsregionens totala kostnad De högre värdena anger läkemedelskostnadernas andel av regionens hälso- och sjukvårdskostnader. Källa: Xplain och Västra Götalandsregionen s årsredovisningar. LÄKEMEDEL

113 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 113 Tabell J-1: Jämförelse av försålda receptläkemedel under 2008. Ålder- och könsstandardiserat mot regionen. DDD per invånare, - procentuell avvikelse mot VGR-snittet. Källa: Xplain

114 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 114 Tabell J-1: Jämförelse av försålda receptläkemedel under 2008. Ålder- och könsstandardiserat mot regionen. DDD per invånare, - procentuell avvikelse mot VGR-snittet. Källa: Xplain URVAL HJÄRT- KÄRLLÄKEMEDEL

115 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 115 Figur J-8: Ett urval av nya ”dyra” läkemedels andel av slutenvårdskostnaden. Rullande 12, rekvisitionsläkemedel. Källa: Xplain LÄKEMEDEL

116 Verksamhetsanalys 2008 www.vgregion.se 116 Publicering 20 maj HSU information 20 maj och åter förslag åtgärder 24 juni Sjukvårdsgrupp 7 maj, förslag 11 juni RS fackliga grupp 25 maj RS 23 juni Riktade utskick Videokonferenser med genomgång Utveckling av kompletterande information och vägledning Vi kommer gärna ut och informerar om innehåll! Tidplan och kommunikation


Ladda ner ppt "1 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008 HSU 20 maj 2009 Marianne Förars, Staffan Björck, Anna Kjellström."

Liknande presentationer


Google-annonser