Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Dalsland HSN 2.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Dalsland HSN 2."— Presentationens avskrift:

1 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Dalsland HSN 2

2 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil

3 I Göteborgs kommun finns personer (358 kvinnor och 921 män) som ej går att klassa i respektive nämndområde (5, 11, 12). Dessa personer är inkluderade i totalsumman för Västra Götaland. Källa: SCB och Göteborgs stad Regionens befolkning

4 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Andel i befolkningen (%) ÅlderHSN 1HSN 2HSN 3HSN 4HSN 5HSN 6HSN 7HSN 8HSN 9HSN 10HSN 11HSN 12VGRiket 0-6 år år år år år år Totalt Regionens befolkning

5 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta Källa SCB och Göteborgs stad. Regionens befolkning

6 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: I Dalsland bor cirka personer, vilket motsvarar tre procent av Västra Götalands befolkning. Dalsland och Norra Bohuslän har störst andel äldre över 65 år i Västra Götaland och lägst andel barn i åldrarna 0-6 år, samt vuxna i åldrarna år. År 2009 är 24,1 procent av befolkningen i Dalsland äldre än 65 år. I samtliga kommuner i nämndsområdet är mer än 21 procent av befolkningen äldre än 65 år. I Bengtsfors (25,7 procent), Mellerud (25,0 procent) och Åmål (24,2 procent) är mer än 24 procent av befolkningen över 65 år. I Västra Götaland som helhet är 17,7 procent av befolkningen äldre än 65 år. Antalet individer i befolkningen i Dalsland förväntas minska fram till år 2015 med sex procent. I länet som helhet förväntas antalet öka med fyra procent. Men andelen över 65 år kommer däremot att öka i Dalsland till 28 procent av befolkningen år Detta motsvarar drygt fler personer över 65 år jämfört med år Även andelen personer över 80 år förväntas öka i HSN 2. Regionens befolkning

7 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell A-2. Care need index (CNI) och de sju sociodemografiska variablerna* som ingår i CNI, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde, Källa SCB. * Ålder över 65 år och ensamstående; Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Latinamerika; Arbetslösa eller i åtgärd år; Ensamstående förälder med barn < 17 år; Lågutbildade år; Personer 1 år eller äldre som flyttade in i området; Ålder yngre än 5 år. Care need index

8 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-7. Care need index (CNI) jämfört mot mediankommunens CNI- värde, fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar, Källa SCB. Care need index

9 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: Enligt care need index har invånarna i Dalsland fyra procent större behov av primärvård jämfört med invånarna i länets mediannämnd. Dalsland har en högre andel äldre över 65 år som är ensamstående, en högre andel arbetslösa och en högre andel lågutbildade jämfört med länet som helhet, vilket bidrar till det högre CNI- värdet, men en lägre andel utlandsfödda, lägre andel inflyttade personer och lägre andel barn. Samtliga kommuner i Dalsland har ett högre care need index än mediankommunen i länet, dvs. ett högre behov av primärvård. Care need index

10 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

11 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i VGR Källa: Vega VGR Dalsland, HSN 2 Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i Dalsland år Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

12 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell F-1. Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde Källa: Vega Vårdform/HSN VGR Primärvård61,464,159,562,357,3 58,558,455,554,761,459,058,3 Spec öppen vård38,336,238,041,444,939,444,639,437,837,245,444,841,0 Sluten vård9,79,99,69,89,29,39,110,310,911,09,710,19,9 Totalt71,472,270,173,572,169,372,869,567,966,474,673,370,5 Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

13 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: Av befolkningen i Dalsland har 72,2 procent eller invånare besökt läkare minst en gång år Detta är en högre andel än i Västra Götaland som helhet, där 70,5 procent har besökt vården under samma period. Invånarna i Dalsland har i högre utsträckning besökt primärvård (64,1 procent av befolkningen jämfört med 58,3 procent i länet) och i lägre utsträckning besökt specialiserad öppenvård jämfört med länssnittet (36,2 procent av befolkningen jämfört med 41,0 i länet). Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

14 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-6. Konsumtion av läkarbesök både inom specialiserad vård och primärvård och inom och utom regionen per 1000 invånare Ålderstandardiserade värden, Staplarna sorterade efter konsumtion Källa Vega. Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion

15 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: Antalet öppenvårdsbesök i Dalsland har ökat något under perioden Kommentar från HSK Uddevalla: Under perioden har satsningar skett för att flytta specialistsjukvård från sjukhusen till närsjukvården. Åtgärder och projekt som syftar till ett bättre och effektivare omhändertagande av äldre, exempelvis Medicinska äldrevårdsavdelningar, FUT (förstärkt utskrivningstrygghet) och Äldresjuksköterskor kan ha påverkat utvecklingen. Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion

16 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-8. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen per 1000 invånare Ålderstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion

17 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: Invånarna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad har tidigare år haft den högsta somatiska slutenvårdskonsumtionen i länet, men har nu den lägsta. Slutenvårdskonsumtionen har minskat i huvudsak till följd av minskade vårdtillfällen med kort vårdtid. Det gäller framförallt vid diagnoser där det ofta finns ett val mellan att hantera åkomman i sluten eller öppen vård. Läs mer i rapporten Förändringar i slutenvården NU-sjukvården I rapporten Konsumtion av slutenvård i HSN10 beskrivs vårdkonsumtion per huvuddiagnosgrupp för alla 12 nämndsområden.Förändringar i slutenvården NU-sjukvården Konsumtion av slutenvård i HSN10 Kommentar från HSK Uddevalla: Förändringen är en konsekvens av strukturomvandlingen i NU-sjukvården med en förskjutning från slutenvården till öppna vårdformer. Ett arbete har genomförts för att minska ”korta oplanerade inläggningar”. Insatser som Äldresjuksköterskor, FUT (förstärkt utskrivnings trygghet) och medicinska äldrevårdsavdelningar kan också ha bidragit till minskningen. Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion

18 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-9. Undvikbar slutenvård, Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

19 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-11. Undvikbar slutenvård, 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden i Västra Götaland och kön. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

20 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: Dalsland har en lägre andel personer som vårdats för ”undvikbar slutenvård” jämfört med länet som helhet under perioden År 2009 fick 540 personer i Dalsland en diagnos som kan klassas som undvikbar slutenvård. Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

21 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-12. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare per år, fördelat på åldersgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

22 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-13. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare per år, fördelat på diagnosgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

23 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-14. Undvikbar slutenvård, förändring mellan perioden , och 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

24 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: Andelen personer, som fick en diagnos som kan klassas som ”undvikbar slutenvård”, har minskat under perioden , , i Dalsland, liksom i Västra Götaland som helhet. Det beror framförallt på en minskning i antalet som diagnostiserats med kärlkramp och diabetes. Andelen som diagnostiserades med hjärtsvikt minskade något under perioden i Dalsland. Undvikbar slutenvård, förändring över tid

25 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Uppdelning av de ingående sjukdomsgrupperna i undvikbar slutenvård för Norra Bohuslän. Undvikbar slutenvård

26 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: Det är framförallt en lägre andel personer som diagnostiserats i slutenvård med hjärtsvikt i åldrarna 80 år och äldre och diabetes i åldrarna 65 år och äldre som bidrar till Dalslands lägre andel personer med undvikbar slutenvård än övriga länet under perioden Dessutom har Dalsland en lägre andel som diagnostiserats i slutenvård med diabetes, KOL, astma, högt blodtryck och anemi jämfört med övriga länet. Undvikbar slutenvård

27 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-20 KOL-prevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en KOL- diagnos (J44) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Undvikbar slutenvård, KOL

28 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: Befolkningen i Dalsland har en något högre andel personer som har fått diagnosen KOL i öppen eller slutenvård under perioden jämfört med övriga länet. Dalsland har en lägre andel slutenvårdade KOL-patienter i relation till andelen i befolkningen som fått diagnosen KOL, jämfört med länet som helhet. Det kan finnas flera olika förklaringar till det. En möjlig förklaring skulle kunna vara att man kanske inte underdiagnostiserar KOL i befolkningen i lika hög grad i Dalsland jämfört med i övriga länet, dvs. att man i högre grad sätter en KOL-diagnos i öppenvården. Vidare är andelen som slutenvårdas för KOL är något lägre i Dalsland än i övriga länet, antingen på grund av lägre så kallad undvikbar slutenvård eller beroende på en lägre andel med svårartad sjukdom i HSN2. Undvikbar slutenvård, KOL

29 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-21. Åldersstandardiserad incidens (antal fall) och mortalitet i akut hjärtinfarkt bland västragötalänningar och, fördelat på kön, under perioden Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

30 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-22. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet infarkter varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

31 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: Befolkningen i Dalsland har en något lägre andel personer som vårdats för akut hjärtinfarkt under perioden jämfört med övriga länet. År 2009 slutenvårdades 145 personer i Dalsland med akut hjärtinfarkt som huvud- eller bidiagnos. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

32 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-23. Andel (%) västragötalänningar som har fått en kranskärlssjukdomsdiagnos (I20-I25) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

33 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: Andelen av befolkningen i Dalsland som har vårdats för kranskärlssjukdom i öppen eller sluten vård, ligger ungefär på samma nivå som länet som helhet under tvåårsperioden Andelen slutenvårdade hjärtinfarkter under samma period är däremot något lägre än länssnittet. Under tvåårsperioden fick cirka 2000 personer i Dalsland en kranskärlssjukdomsdiagnos någonstans i vården. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

34 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-25. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

35 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för hjärtinfarkt under perioden i Dalsland, liksom i länet som helhet. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

36 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-30. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna år som avlidit av åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (I20-I25) som underliggande eller bidragande dödsorsak, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, medelvärde Ålders­standardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Antalet dödsfall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

37 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: Andelen av befolkningen i HSN2 med åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom i åldrarna år, är något lägre än länssnittet under perioden , men värdena kan variera från år till år till följd av slumpmässig variation. Andelen döda har minskat i både i HSN2 och i länet som helhet under perioden År 2007 avled 27 personer i åldrarna år i Dalsland i åtgärdbar ischemisk hjärtsjukdom. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

38 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-32. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet strokefall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisas flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Stroke

39 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: Andelen av befolkningen i Dalsland som har slutenvårdats för stroke ligger ungefär på samma nivå som länet som helhet under perioden År 2009 slutenvårdades 195 personer i Dalsland med stroke som huvud- eller bidiagnos. Stroke

40 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-34. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Stroke

41 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för stroke under perioden i Dalsland, liksom i länet som helhet. Stroke

42 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-18. Diabetesprevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en diabetesdiagnos (E10-E14) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Diabetes

43 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: Befolkningen i Dalsland har en något högre andel personer som har fått diagnosen diabetes i öppen eller slutenvård under perioden jämfört med övriga länet. Diabetes

44 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-6. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % Per HSN. Figur H-7. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % Patienter med diabetesduration < 5 år Per HSN. Nationella diabetesregistret

45 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: I Dalsland når knappt hälften av diabetespatienter med typ2 diabetes behandlingsmålet för blodsockerkontroll. Jämfört med regionen är det ungefär lika stor andel som når behandlingsmålet. För patienter med nydebuterad diabetes är det fler som når behandlingsmålet. Dalsland redovisar behandlingsresultat för blodsockerkontroll som ligger bland de högsta i regionen. Nationella diabetesregistret

46 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-9. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 eller  130/80 mm Hg Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll

47 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: Jämfört med regionsnittet har Dalsland har lika andel diabetespatienter med blodtryck under 130/80 men något lägre andel med blodtryck under eller lika med 130/80. Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll

48 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-10. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och LDL-kolesterol<2,5 mmol/l Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter

49 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: Jämfört med regionsnittet har Dalsland högre andel patienter som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och högst andel som uppnått målet LDL- kolesterol<2,5 mmol/l 2009 Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter

50 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-2. Andel (%) kariesfria 12- åringar (DFT=0) per kommun eller stadsdel i Västra Götalandsregionen år Tandvård

51 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: Andel kariesfria 12-åringar i Dalsland är 66 procent. Högst andel har Färgelanda 77procent och lägst andel har Mellerud 53 procent. Tandvård

52 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-1. Antal skadade och fyllda tänder (DFT) per HSN och VG, för 12- och 19- åringar. Medelvärde för år 2009 (inslusive 2008) i Västra Götalandsregionen. Tandvård

53 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-3. Andel skadade och fyllda tänder bland 12-åringar (medelvärde), för den sjukaste tredjedelen inom varje kommun eller stadsdel, så kallat ”SIC- index”, i Västra Götalandsregionen Tandvård

54 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: Andel skadade och fyllda tänder bland den tredjedelen av 12-åringar i Dalsland som har sämst tandhälsa är 2,1. Högst index har Åmål 2,5 och lägst index har Färgelanda 1,3. Regionens medelvärde är 2,0. Tandvård

55 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur I-9 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, år 2002 respektive 2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Mellersta Bohuslän (HSN4) är med i vårdbarometern från kvartal ). 95% konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern Vårdbarometern

56 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: Andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver har ökat mellan år 2002 och 2009 i Dalsland, liksom i Västra Götaland som helhet. Vårdbarometern

57 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-2. Kostnader (kr) för hälso- och sjukvård år 2009, per invånare och nämndsområde uppdelat på vårdnivå Kostnader för hälso- och sjukvård

58 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-7 Kostnad (kr) för vård i offentlig och privat regi per invånare och nämndsområde samt andel i privat regi år 2009 Kostnader för hälso- och sjukvård

59 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 2, Dalsland: Dalsland har högst kostnad för hälso- och sjukvård per invånare av samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder. För 2009 var kostnaden kronor per invånare jämfört med kronor per invånare för regionen som helhet. Dalslands höga kostnader förklaras framförallt av höga kostnader för primärvård, men nämndens kostnader ligger något högre än regionsnittet för alla vårdnivåer förutom för riks- och regionsjukvård där Dalsland har lägst kostnad per invånare. Dalsland har lägre kostnader per invånare för specialiserad vård, oavsett driftsform, jämfört med regionsnittet. Däremot har Dalsland högst kostnad per invånare för primärvård i offentlig drift. Dalsland har lägst kostnad i regionen för privat vård räknat per invånare. Andelen privat vård är 2,8 procent jämfört med 8 procent för regionen. Dalsland har därmed den lägsta andelen privat vård i regionen. Ett skäl till ett totalt sett högre kostnadsläge kan vara att andelen äldre i befolkningen i Dalsland är högst i regionen. Geografi och infrastruktur kan också bidra till högre kostnader, då långa avstånd och dåliga vägar bland annat bidrar till höga kostnader till sjukresor. Kostnader för hälso- och sjukvård


Ladda ner ppt "Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Dalsland HSN 2."

Liknande presentationer


Google-annonser