Verksamhetsanalys 2007 Rapporten skall ge möjligheter till jämförelser över tid, mellan olika hälso- och sjukvårdsnämndsområden i regionen och mellan regionen.

Verksamhetsanalys 2007 Rapporten skall ge möjligheter till jämförelser över tid, mellan olika hälso- och sjukvårdsnämndsområden i regionen och mellan regionen och riket/andra delar av riket. Många skribenter Fjärde rapporten. Mer kvalitetsdata Nytt undvikbar slutenvård, barn, analys förtida död Idag presenteras ett urval bilder ur rapporten. Samtliga OH bilder och rapport på hemsidan på

Innehåll Regionens befolkning – analys förtida död
Perspektiv på resurser och resursförbrukning Tillgänglighet Konsumtion av hälso- och sjukvård och av särskilda planerade operationer Barnen i Västra Götaland Kvalitetsuppföljning – fler register Befolkningens uppfattning Läkemedel Tandvård Kostnader Hälso- och sjukvårdspersonal Basala uppgifter + Tabellbilaga

Hälso- och sjukvård ur ett genusperspektiv
Befintliga källor Svårt dra slutsatser om skillnader Utveckla uppföljningen

Regionens befolkning Demografi Folkhälsa Mönster i dödlighet - Ålder
- Självskattad hälsa - Fetma - Dagligrökare Mönster i dödlighet - Förtida dödlighet Regionens befolkning

Figur A-1. Antalet kvinnor och män per ettårsklass i Västra Götaland 2007. Källa: SCB

Figur A-2 Andelen (%) av befolkningen fördelat på åldersklasser och hälso- och sjukvårdsnämndsområden Källa: SCB

Tabell A-1. Andel (%) av befolkningen äldre än 65 år respektive 75 år,
fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde och kön 2007. Källa: SCB och Göteborgs stad Andel 65+ Andel 75+ kvinnor män HSN 1 23,5% 20,5% 12,8% 9,3% HSN 2 25,3% 21,1% 14,1% 10,0% HSN 3 20,4% 16,3% 10,8% 7,6% HSN 4 17,8% 15,3% 8,5% 6,3% HSN 5 18,0% 12,9% 10,4% 6,2% HSN 6 15,2% 9,2% 6,4% HSN 7 15,9% 8,1% 5,6% HSN 8 20,8% 16,4% 11,5% HSN 9 21,8% 17,6% 11,9% 8,2% HSN 10 21,9% 17,7% 11,6% 8,0% HSN 11 17,1% 13,3% 6,0% HSN 12 10,7% 5,1% VG 19,1% 6,9%

Figur A-3 Andel (%) i befolkningen äldre än 65 år fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta Källa: SCB och Göteborgs stad

Procent 2004 2005 2006 2007 Antal enkäter 5 027 16 253 21 060 28 919 Allmänt hälsotillstånd – dåligt/mycket dåligt kvinnor 10 9 8 män 6 7 Nedsatt psykiskt välbefinnande GHQ12 24 21 22 20 14 16 15 Riskabel alkoholkonsumtion 18 Dagligrökare 17 13 12 Övervikt inkl fetma 39 38 54 53 52 Fetma 11 Tabell A-2. Självrapporterad hälsa och levnadsvanor (%) fördelat på kön i Västra Götaland – förändring över tid. Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”

Figur A-4 Andel (%) i befolkningen som uppger att de mår bra eller mycket bra fördelat på Västra Götalands kommuner och Göteborgs stadsdelar (i förstorad ruta) Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor Den högsta och lägsta gruppen har en statistiskt säkerställd skillnad jämfört med länsgenomsnittet.

Figur A-5 Andel (%) i Sverige med fetma i åldersgrupperna år, år, år, år, år. Källa: Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”, Statens folkhälsoinstitut

Figur A-6 Andel (%) i befolkningen med fetma, definierat som body mass index >30 kg/m2, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”

Figur A-7 Andel (%) i Sverige som röker dagligen i åldersgrupperna år, år, år, år, år. Källa: Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”, Statens folkhälsoinstitut

Figur A-8 Andel (%) i befolkningen som röker dagligen fördelat på Västra Götalands kommuner och Göteborgs stadsdelar (i förstorad ruta) Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” Den högsta och lägsta gruppen har en statistiskt säkerställd skillnad jämfört med länsgenomsnittet.

Tabell A-3 Beskrivande data beträffande antal döda 1-74 år
och folkmängd per kön i de olika kommunerna och Göteborgs stadsdelar år 2006. Antal Kvinnor Antal Män Folkmängd Döda MIN 1 976 2 2 072 7 25:e perc 4 812 12 4 976 21 Median 7 178 22 7 374 31 Medel 9 885 26 10 170 40 75:e perc 13 650 32 14 010 53 MAX 44 480 121 44 920 164

Figur A-9 Antal döda per 100 000 i åldrarna 1-74 år, fördelade på hälso- och sjukvårdsnämndsområde och kön under perioden Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa: SCB

Figur A-10 Antal döda per 100 000 i åldrarna 1-74 år i Västra Götaland, fördelade på kön under perioden Källa SCB.

Figur A-11 Antal döda män per 100 000 i åldrarna 1-74 år i Västra Götaland, fördelade på sex av länets kommuner/stadsdelar under perioden Källa SCB.

Kvinnor – Göteborg exklud. Män – Göteborg exklud.
Figur A-12 Antalet döda 1-74 år per 100 000 fördelat på Västra Götalands kommuner och sdn. Trend för Västra Götaland markerad med streckad linje. Åldersstandardiserade tal. Källa: SCB och Göteborgs stad Kvinnor – Göteborg exklud. Män – Göteborg exklud. Män – Gbgs stadsdelar Kvinnor – Gbgs stadsdelar

Figur A-13 Relativ risk att dö förtid 1-74 år per kommuner och Göteborgs stadsdelar jämfört med länsgenomsnittet Kvinnor. Åldersstandardiserat. Källa: SCB KVINNOR

Figur A-14 Relativ risk att dö förtid 1-74 år per kommuner och Göteborgs stadsdelar jämfört med länsgenomsnittet Män. Åldersstandardiserat. Källa: SCB MÄN

Öppna jämförelse-indikatorerna
Tillgång till vård Förtroende VC/SJH Betyg VC/ SJH Fick hjälp man förväntat Rimlig väntetid Telefonframkomlighet Kroniskt sjuka Befolkningens uppfattning om och upplevelser av hälso- och sjukvården - Vårdbarometern

Figur I-1 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%)
Figur I-1 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%). Andel som instämmer helt eller delvis, (B:1) Källa: Vårdbarometern

Figur I-2 Andel (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid vårdcentraler (motsvarande), (B:2) Källa: Vårdbarometern

Figur I-3 Andel (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid sjukhus, (B:3) Källa: Vårdbarometern

Figur I-4 Andel (%) som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att komma fram per telefon till vårdcentral (motsvarande), (B:8) Källa: Vårdbarometern

Figur I-5 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver”
Figur I-5 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver”. Andel (%) som instämmer helt eller delvis, respektive inte instämmer, (B:1) Källa: Vårdbarometern

Figur I-6 Andel (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid vårdcentraler respektive husläkare (B:2) Källa: Vårdbarometern

Figur I-7 Andel (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid sjukhus, (B:3) Källa: Vårdbarometern

Figur I-9 Sammanfattande betyg på - besöket mottagning/klinik vid vårdcentral. Andel (%) positiva – gav betyg 4 eller 5, (B:5) Källa: Vårdbarometern

Figur I-9 Sammanfattande betyg på - besöket mottagning/klinik vid sjukhus. Andel (%) positiva – gav betyg 4 eller 5, (B:5) Källa: Vårdbarometern

Figur I-10 Andel (%) som helt eller delvis ansåg att man fick den hjälp man förväntade sig vid besöket vid vårdcentral, sjukhus, akut eller privat vårdgivare (B:6) Källa: Vårdbarometern

Figur I-11 Andel (%) som anser att väntetiden var rimlig vid besök på vårdcentral (motsvarande) bland de som ej fick tid samma dag, (B:7) Källa: Vårdbarometern

Figur I-12 Andel (%) som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att komma fram per telefon till vårdcentral (motsvarande), (B:8) Källa: Vårdbarometern

Tabell I-1 Indikatorerna från Öppna jämförelser för Västra Götaland, andel (%) i befolkningen fördelade på kön, Källa: Vårdbarometern Andel (%) VG Övriga riket kv män ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” 72 73 75 76 Stort förtroende för vård vid vårdcentral 51 52 54 56 Stort förtroende för vård vid sjukhus 64 69 66 70 Högt betyg på besöket vid vårdcentral 80 78 Högt betyg på besöket vid mottagning/sjukhus 84 83 85 Fick den hjälp jag förväntat mig vid besöket på vårdcentral/sjukhus/ akut/privat 82 Rimlig väntetid inför besöket på vårdcentral 79 Lätt komma fram på telefon till vårdcentral 67

Öppna jämförelse-indikatorerna
Tillgång till vård Förtroende VC/SJH Betyg VC/ SJH Fick hjälp man förväntat Rimlig väntetid Telefonframkomlighet Kroniskt sjuka Befolkningens uppfattning om och upplevelser av hälso- och sjukvården - Vårdbarometern

Har du under de senaste 12 månaderna behandlats för någon av följande sjukdomar? (2005-2007
Antal Andel Kroniskt sjuka (ja, på någon av diagnoserna) 5 049 20% - Hjärtsjukdom 1276 5% - Diabetes 966 4% - Allvarligt funktionshinder 763 3% - Psykisk sjukdom 700 - Ledgångsreumatism 576 2% - Cancer 555 - Svår astma, KOL 474 - Osteoporos 335 1% - Höftfraktur 261 - Stroke 223 Nej (övriga) 18851 78% Vill ej svara 350 TOTALT 24250 100%

Tabell I-2 Samlad könsuppdelad statistik (%) avseende befolkningens uppfattning om vården, fördelat på kroniskt sjuka och övriga. Statistiskt säkerställda skillnader mellan könen markerade med *. Källa: Vårdbarometern % sjuka Övriga kv män Besökt vården 6 el fler ggr 42 41 23* 15 Jag mår bra/mycket bra 51* 59 83* 86 Tillgång till den vård jag behöver 73* 76 70* 71 Förtroende för vård vårdcentral 54 56 50 Förtroende för vård sjukhus 66* 64* 67 Har fast läkarkontakt 59* 55 40* 31 Varit i behov av vård men ej sökt 26 21 19 - Hade inte tid att söka vård 6* 8 9* Få operation utförd annanstans 67* 73 75* 79 Ringt för råd om sjukdom 65* 35 68* 32 Väntetiden var rimlig/vårdcentral 74 78 Väntetiden var rimlig/akutmottagn 69 68 Fick den hjälp jag förväntat mig 84 85 82* 81 Högt betyg på besöket (vårdcent) 79* Högt betyg på besöket (sjukhus) 87 83 Kroniskt

Figur I-13 Andel (%) som upplever att de mår bra respektive dåligt, fördelat på kroniskt sjuka och övriga, % CI. Källa: Vårdbarometern

Figur I-14 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver”
Figur I-14 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver”. Andel (%) som instämmer helt eller delvis, respektive inte instämmer, fördelat på kroniskt sjuka och övriga, % CI. Källa: Vårdbarometern

Figur I-15 Andel (%) som under de senaste 12 månaderna någon gång ansett sig vara i behov av sjukvård men inte sökt vård Källa: Vårdbarometern

Figur I-16 Orsaker till att man avstått från att söka sjukvård bland de som under senaste 12 månaderna någon gång ansett sig vara i behov av sjukvård men inte sökt vård, fördelat på kroniskt sjuka och övriga Procent. Källa: Vårdbarometern

Figur I-17 Andel (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid vårdcentraler respektive sjukhus, fördelat på kroniskt sjuka och övriga, Källa: Vårdbarometern

Figur I-18 Andel (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid vårdcentraler, fördelat på kroniskt sjuka och övriga, Källa: Vårdbarometern

Figur I-18 Andel (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid sjukhus, fördelat på kroniskt sjuka och övriga, Källa: Vårdbarometern

Figur I-19 Andel (%) som ringt sjukvården för att får information, råd eller hjälp om någon sjukdom direkt på telefon, fördelat på kroniskt sjuka och övriga, Källa: Vårdbarometern

Figur I-20 Inställning till väntetider, fördelat på kroniskt sjuka och övriga, Procent. Källa: Vårdbarometern

Figur I-21 Andel (%) som helt eller delvis ansåg att man fick den hjälp man förväntade sig vid besöket vid vårdcentral, sjukhus, akut eller privat vårdgivare , fördelat på kroniskt sjuka och övriga. Källa: Vårdbarometern

Figur I-22 Sammanfattande betyg på besöket vid vårdcentral (motsvarande), fördelat på kroniskt sjuka och övriga Procent. Källa: Vårdbarometern

Figur I-23 Sammanfattande betyg på besöket sjukhus/mottagning, fördelat på kroniskt sjuka och övriga Procent. Källa: Vårdbarometern

Tillgänglighet Figur D-1 Nationella (gröna) och regionala (gula) vårdgarantier

0 – kontakt med primärvården samma dag
Tillgänglighet Figur D-2. Andel besvarade/behandlade samtal i förhållande till totala antalet samtal. Källa: SKL

0 – kontakt med primärvården samma dag
Tillgänglighet Figur D-3. Befolkningens uppfattning om hur lätt/svårt det var att komma i kontakt med vårdcentral. Källa: Vårdbarometern.

7 – Besökstillgänglighet - Läkarbesök i primärvården inom högst sju dagar
Figur D-4. Andel patienter som fick ett besök inom sju dagar uppdelat per nämndgruppsområde, VGR totalt samt jämförelse med riket. Källa: SKL

Figur D-5. Andel kvinnor respektive män som fick ett besök inom sju dagar uppdelat per nämndgruppsområde, samt per VGR totalt, mars respektive oktober Källa: SKL

Figur D-6. Andel patienter som fick ett besök inom sju dagar uppdelat per driftform, VGR totalt samt jämförelse med riket. Källa: SKL

Figur D-7. Patienternas uppfattning om hur lång tid det tog fram till besöket på vårdcentralen. Källa: Vårdbarometern

Figur D-8. Patienternas uppfattning om det var en rimlig väntetid fram tills besöket på vårdcentralen ägde rum. Källa: Vårdbarometern.

30 – Besöksgaranti till BUP, dvs ett förstabesök till BUP,ska erbjudas inom högst 30 dagar efter beslutsdatum Tillgänglighet 54% mars 08 100% mars 08 87% mars 08 Måluppfyllelsegraden = andel patienter som väntat kortare tid än vårdgarantigräns (nationellt eller regionalt) Figur D-9. Måluppfyllelsegrad för BUP, hösten 2007 Källa: Regionens väntetidsuppföljning..

90 – Besöksgaranti, dvs ett besök inom den specialiserade vården, ska kunna erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdatum Tillgänglighet Tabell D-1: Antal väntande mer än 90 dgr

90 – Besöksgaranti, dvs ett besök inom den specialiserade vården, ska kunna erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdatum Tillgänglighet Tabell D-2: Antal utförda planerade förstabesök jmf med vid ett urval av mottagningar. Källa: Regionens väntetidsuppföljning

90 – Besöksgaranti, dvs ett besök inom den specialiserade vården, ska kunna erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdatum Tillgänglighet Måluppfyllelsegraden = andel patienter som väntat kortare tid än vårdgarantigräns (nationellt eller regionalt) Figur D-10 Måluppfyllelsegrad för mottagningar i VGR, hösten 2007 Källa: Regionens väntetidsuppföljning

90 – Besöksgaranti, dvs ett besök inom den specialiserade vården, ska kunna erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdatum Tillgänglighet December 2007 1,79 2,81 5,84 6,39 6,48 7,18 7,23 7,79 7,96 8,65 9,59 11,77 13,17 15,55 15,60 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Västmanland Gotland Örebro Blekinge Jönköping Västra Götaland Värmland Västernorrland Halland Uppsala Kronoberg Jämtland Norrbotten Dalarna Västerbotten Fig D-11 Antal patienter per 1000 invånare som väntat längre än 90 dagar på ett mottagningsbesök. Källa: SKL Väntetider i vården.

90 – Besöksgaranti, dvs ett besök inom den specialiserade vården, ska kunna erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdatum Tillgänglighet Figur D-12 Patienternas uppfattning om hur lång tid det tog från beslut till besök på mottagningen. Källa: Vårdbarometern.

90 – Besöksgaranti, dvs ett besök inom den specialiserade vården, ska kunna erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdatum Tillgänglighet Figur D-13 Patienternas uppfattning om väntetiden var rimlig till besöket på mottagningen. Källa: Vårdbarometern.

90 – Behandlingsgaranti, dvs den specialiserade vården ska erbjuda behandling inom högst 90 dagar efter beslutsdatum Tillgänglighet Tabell D-3 Antal väntande mer än 90 dgr jfrt med Källa: Regionens väntetidsuppföljning

90 – Behandlingsgaranti, dvs den specialiserade vården ska erbjuda behandling inom högst 90 dagar efter beslutsdatum Tillgänglighet Tabell D-4 Antal utförda behandlingar jfrt med Källa: VEGA

90 – Behandlingsgaranti, dvs den specialiserade vården ska erbjuda behandling inom högst 90 dagar efter beslutsdatum Tillgänglighet Måluppfyllelsegraden = andel patienter som väntat kortare tid än vårdgarantigräns (nationellt eller regionalt) Figur D-14 Måluppfyllelsegrad för behandlingar i VGR, hösten 2007 Källa: Regionens väntetidsuppföljning .

90 – Behandlingsgaranti, dvs den specialiserade vården ska erbjuda behandling inom högst 90 dagar efter beslutsdatum Tillgänglighet Måluppfyllelsegraden = andel patienter som väntat kortare tid än vårdgarantigräns (nationellt eller regionalt) December 2007 0,79 0,96 1,06 1,23 1,41 1,45 1,67 2,24 2,57 3,05 3,13 3,52 3,78 4,9 5,14 1 2 3 4 5 6 Kalmar Gotland Norrbotten Västmanland Jönköping Västernorrland Halland Västra Götaland Örebro Skåne Blekinge Östergötland Sörmland Jämtland Värmland Västerbotten Fig D-15. Antal patienter per 1000 invånare som väntat längre än 90 dagar på behandling (de 44 behandlingar som ingår i uppföljningen) Källa: SKL Väntetider i vården..

90 – Besöksgaranti, dvs ett besök inom den specialiserade vården, ska kunna erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdatum Tillgänglighet Fig D-16. Befolkningens inställning till att begära att få vården utförd vid annat sjukhus, om väntetiden beräknas bli längre än tre månader. Källa: Vårdbarometern .

Tillgänglighet 180 – Besöksgaranti för patientvald väntan, dvs ett besök inom den specialiserade vården, för de patienter som valt att avstå vårdgarantin ska ändå erbjudas inom högst 180 dagar efter beslutsdatum Fig D – 17 Antal patienter som avstått vårdgarantin till mottagningsbesök och väntat mindre än respektive mer än 180 dagar. Källa: Regionens väntetidsuppföljning.

180 – Behandlingsgaranti för PvV-gruppen, dvs den specialiserade vårdens behandling, för de patienter som valt att avstå vårdgarantin innebär att patienterna ändå ska erbjudas behandling inom högst 180 dagar efter beslutsdatum Tillgänglighet Fig D – 18 Antal patienter som avstått vårdgarantin till behandling och väntat mindre än respektive mer än 180 dagar. Källa: Regionens väntetidsuppföljning.

Tycker sig befolkningen ha den sjukvård man behöver ?
Tillgänglighet Figur D-19 Befolkningens uppfattning om man har tillgång till den sjukvård man behöver. Källa: Vårdbarometern.

Perspektiv på resurser
Figur C-1. Landstingens nettokostnader för hälso- och sjukvård (exklusive tandvård) per invånare Källa SKL

Figur C-2. Relationen mellan faktisk sjukvårdskostnad per invånare och kostnad enligt utjämningssystemet 2006 (genomsnitt = 100) Källa SKL.

Figur C Procent avvikelse av kostnader för hälso- och sjukvård per invånare i VGR från genomsnittet i Sverige 2005 samt avvikelse i kronor. Med läkemedel avses läkemedel inom läkemedelsförmånen. Källa SKL

Figur C-4. Förhållandet mellan kostnader och vårdkontakter inom specialiserad vård Vårdkontakterna sammanviktade och några landsting namngivna. Källa SKL.

Figur C-5. Sjukhusens ackumulerade procentuella förändring av kostnaden. Produktivitet sjukhusen, rapport VGR.

Figur C-6. Ackumulerad procentuell förändring av kostnad i fast pris per prestation (totalt). Produktivitet sjukhusen, rapport VGR.

FigurC-7. Ackumulerad procentuell förändring av kostnad per prestation (fast pris). Prestationerna är ett sammanvägt prestationsmått där öppen och sluten vård ingår. Produktivitet sjukhusen, rapport VGR.

Figur C-8. Kostnad för ett besöksmått vid offentligt (röda) och privat drivna vårdcentraler i VGR (Källa Hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnader för besök vid offentligt och privat bedrivna vårdcentraler i VGR, analysenheten 2006

Figur C-9. den relativa kostnaden per utförd prestation och per omhändertagen individ 2006 VUXENPSYKIATRI

Figur C-10. Kostnaden (miljoner kronor) för huvuddiagnosgrupperna i DRG-systemet Inom somatiska verksamhetsområden..

Tabell C-1. Kostnader för de 10 DRG-grupper som har de högsta sammanlagda kostnaderna i VGR. DRG Drg - text Kostnad, Andel av 2007 tusen total kostnad kronor 209A Primära unilaterala ledproteser på n edre extremitet 3,6 014A Specifika kärlsjukdomar i hjärnan exkl. TIA, komplicerat 2,4 483 Trakeostomi ej pga. öron - , näs - och halssju k dom 2,3 373 Vaginal förlossning, ej komplicerat 2,2 127 Hjärtsvikt och chock 1 ,9 014B Specifika kärlsjukdomar i hjärnan exkl. TIA, ej komplic e rat 1,7 Operationer på höft och femur utom på större led, >17 år, 210 komplicerat 1,4 148 Större tunn - och tjocktarmsoper a tioner, komplicerat 1,2 089 Lunginflammati on, >17 år, komplic e rat 1,1 416 Sepsis, >17 år 97 868 1,0

Konsumtion Figur E-1. Antal (utanför cirklarna och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer i VGR 2007.

Konsumtion Figur E-2. Antal individer som haft kontakt med läkare i olika vårdformer i VGR 2007.

Konsumtion Figur E-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer

Konsumtion Tabell E-1. Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde 2007.

Konsumtion Figur E-4. Kontaktgrad för primärvård och specialiserad öppenvård för invånarna i hälso- och sjukvårdsnämndområdena

Konsumtion Tabell E-2. förändring i slutenvårdskonsumtion

Konsumtion Figur E-5. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen I Sverige per 1000 individer Åldersstandardiserade data. Källa: SKL

Konsumtion Figur E-6. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen inom regionen per 1000 individer Åldersstandardiserade data. Staplarna sorterade efterkonsumtion Källa: VEGA.

Konsumtion Tabell E-3. Individer per 1000 invånare som vårdats inom somatisk slutenvård i HSN 5 och differens mot VGR för de grupper där differensen är störst. Ålders- och könsstandardiserade data. Källa: VEGA

Konsumtion Figur E-7. Antal individer inom DRG-grupper för hjärtinfarkt (DRG 121, 122, 123, 112E och 112F). En individ kan förekomma mer än en gång om vården skett inom olika DRG-grupper under året. Källa: den regionala vårddatabasen

Konsumtion Figur E-8. Antal individer inom DRG-grupper för stroke (DRG 14A och 14B). En individ kan förekomma mer än en gång om vården skett inom olika DRG-grupper under året. Källa: den regionala vårddatabasen

Konsumtion Figur E-9. Undvikbar slutenvård, 2005–2007. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare per år. Åldersstandardiserade värden. Källa: VEGA

Konsumtion Tabell E-4. Läkarbesök per invånare Källa: SKL.

Konsumtion Tabell E-5. Konsumtion av läkarbesök i specialiserad vård (somatisk+psykiatrisk) och allmänläkarvård (exkl. MVC, BVC) inom och utom regionen per 1000 invånare och per nämnd Källa: VEGA

Konsumtion/ Särskilda operationer
Figur F-1. antalet operationer åtgärder i förhållande till riket Åldersstandardiserade värden. 100 = riksgenomsnittet..ÖPPNA JÄMFÖRELSER

Tabell F-1. Konsumtion av operationer av planerad vård och antal väntande vid respektive årsskifte. Källa: HSA.

Tabell F-2. Antalet operationer per invånare 2007 i hälso- och sjukvårdsnämndsområdena. Uttryckt som index där VGR=100.

Figur F-2. Antal operationer för livmoderframfall per kvinnor, år, och Källa: VEGA.

Figur F-3. Antal operationer för godartad prostataförstoring per män, 65 år och äldre och 2007

HSN 10 6 5 Figur F-4. Antalet prostataoperationer i förhållande till konsumtionen av läkemedel vid benign prostatahyperplasi (r=-0,6)

Figur F-5. Antal operationer för ljumskbråck per män, 2007.

Figur F-7. Antal operationer åderbråck per invånare år gamla, 2006 och Källa VEGA.

Figur F-8. Antal operationer för obesitas för Västragötalänningar Källa VEGA.

Figur F-9. Antal operationer för obesitas för invånarna i hälso- och sjukvårdsnämndsområdena Opererade per invånare, år. Källa VEGA.

Figur E-12. Förändring av antal operationer för utvalda diagnoser. År 2002 = index 100. Källa VEGA

RR FÖRRA ÅRETS RAPPORT Figur E-4. Genomsnittligt antal operationer per år från tabell E-2 (geometriskt medelvärde) och antal väntande vid slutet samma år. Källa VEGA 36

Figur F-13. Förändring av antal operationer för utvalda diagnoser i förhållande till förändring av antalet väntande för dessa ingrepp Källa VEGA

Barn Figur G-1. Antal individer 1-17 år som varit i kontakt med sjukvården under 2007 per 1000 invånare i åldern år, per kön och hälso- och sjukvårdsnämnd samt totalt i Västra Götaland. Källa: VEGA.

Barn Figur G-2. Antal flickor 0-17 år, per 1000 invånare, som varit i kontakt med primärvård respektive specialiserad vård 2007, per hälso- och sjukvårdsnämnd samt totalt i Västra Götaland. Källa: VEGA..

Barn Figur G-3. Antal pojkar 0-17 år, per 1000 invånare, som varit i kontakt med primärvård respektive specialiserad vård 2007, per hälso- och sjukvårdsnämnd samt totalt i Västra Götaland. Källa: VEGA.

Barn Figur G-4. Antal läkarbesök och besök hos övriga vårdgivare 2007 per 1000 invånare 0-17 år, per kön och hälso- och sjukvårdsnämnd samt totalt i Västra Götaland. Exklusive besök vid BVC, MVC och ungdomsmottagning. Källa: VEGA

Barn Figur G-5. Antal flickor och pojkar 0 år samt 1-17 år som vårdats i sluten vård per 1000 invånare, 2007, per hälso- och sjukvårdsnämnd samt totalt i Västra Götaland. Källa: VEGA.

Barn Figur G-6. Antal flickor 0-17 år, per 1000 invånare, med respektive diagnos som förstadiagnos vid läkarbesök (exkl. besök vid BVC, MVC och ungdomsmottagning) per hälso- och sjukvårdsnämnd samt totalt i Västra Götaland, Under strecket anges andelen ej diagnossatta läkarbesök i procent av totala antalet läkarbesök. Källa: VEGA.

Barn Figur G-7. Antal pojkar 0-17 år, per 1000 invånare, med respektive diagnos som förstadiagnos vid läkarbesök (exkl. BVC och ungdomsmottagning) per hälso- och sjukvårdsnämnd samt totalt i Västra Götaland, Under strecket anges andelen ej diagnossatta läkarbesök i procent av totala antalet läkarbesök. Källa: VEGA.

Barn Figur G-1. Antal individer 1-17 år som varit i kontakt med sjukvården under 2007 per 1000 invånare i åldern år, per kön och hälso- och sjukvårdsnämnd samt totalt i Västra Götaland. Källa: VEGA.

Barn Tabell G-1. De 10 vanligaste DRG-grupperna vid sluten vård för barn under 18 år, Antal vårdtillfällen samt procentuell fördelning för respektive DRG-grupp. Källa: VEGA.

Barn Figur G-8. Antal individer 0-17 år, per 1000 invånare, med diabetes som huvuddiagnos vid läkarbesök, per kön och hälso- och sjukvårdsnämnd samt totalt i Västra Götaland, Åldersstandardiserade värden. Källa: VEGA.

Barn Tabell F-2. Målnivåer (enligt ADA) för HbA1c i olika åldrar. Källa: SWEDIABKIDS.

Barn Figur G-9. Klinikmedel-HbA1c för patienter med insulinbehov över 0,5 E/kg, Observera att skalan ej börjar på 0. Källa: SWEDIABKIDS.

Barn Figur G-10. Andel patienter, i %, som använder insulinpump, Källa: SWEDIABKIDS

Barn Tabell G-3. Andel, i %, av barn med diabetes (> 9 år) som fått blodtrycket kontrollerat minst en gång under året. Källa: SWEDIABKIDS.

Konsumtionen av specialiserad vård är högst i Göteborgsregionen.
Barn Kort om barn Barn- och ungdomar under 18 år utgör 21% av befolkningen i Västra Götaland. Sjuttiotre procent av barnen har under 2007 haft kontakt med sjukvården. Konsumtionen av specialiserad vård är högst i Göteborgsregionen. Sluten vård är vanligast bland de minsta barnen. Sjukdomar i andningsorganen är den dominerande orsaken till läkarbesök i öppen vård. Kvalitetsregistret för barn och ungdomsdiabetes, SWEDIABKIDS, har 100 % täckningsgrad i VGR. Barnen med diabetes har i ett nationellt perspektiv relativt låga HbA1c-värden och andelen som använder insulinpump är hög.

Kvalitetsredovisningen
Verksamhetsanalys 2007 Kvalitetsredovisningen 2004, obetydligt med data 2006 accelererande tillgång på data 2007 flera register öppna + mängd andra källor 2008 ? 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 2004 2005 2006 2007 antal sidor

Rapporten innehåller avstämningslista över Öppna Jämförelseindikatorer

Nationella Diabetesregistret
Tabell H-3. Antal patienter i VGR som är registrerade i det nationella diabetesregistret 2006 och 2007

Figur H-1. antal individer med diabetesdiagnos vid mottagning utanför sjukhus i förhållande till antal individer registrerade i det nationella diabetesregistret utanför sjukhusmottagningarna 2007.

Figur H-2. Antal individer med diabetesdiagnos vid mottagning utanför sjukhus i procent av befolkningen 2007

100 90 80 70 60 procent 50 40 30 20 10 Figur H-3. Andel patienter registrerade i det nationella diabetesregistret av de patienter som har en diabetesdiagnos för alla vårdcentraler, varje punkt representerar täckningsgraden vid en vårdcentral och de har ordnats i stigande skala. Axeln avbruten vid 100 %. Källa: NDR och VEGA.

Tabell H-4 NDR:s Landstingsindex 2006.

Figur H-4. Utfall 2007 för 4 av de 5 indikatorer som ingick i NDR:s landstingsindex D<30 och D>30 är diabetes med debut före respektive efter 30 års ålder behandlade vid medicinklinker PV= primärvård. Staplarna visar skillnaden mellan procentuell måluppfyllelse i VGR och i riket där positivt utfall innebär högre måluppfyllelse än riket.

* * * Nationella Diabetesregistret
Figur H-5. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 %, (patienter med debut <30 år).

* * * * * * Figur H-6. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet blodtryck 130/80 mm Hg, (patienter med debut <30 år)

Figur H-7. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l, (patienter med debut <30 år).

Figur H-8. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet kontroll av fotstatus, (patienter med debut <30 år). Värdet för Sahlgrenska felaktigt. Se text.

Figur H-9. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet Hba1C <6,0 % 2007. Figur H-10. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck 130/ Figur H-11. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l, 2007.

HSN 8 HSN 9 Figur H-12. Relationen mellan andel av patienter i primärvård, med kolesterol <4,5 mmol/l, 2007 för 12 hälso- och sjukvårdsnämnder och förskrivning av lipidsänkande medel till befolkningen i dessa områden. r=0,9.

Figur H-13. Andel av patienter med diabetes, primärvård, där kontroll av fotstatus har gjorts 2007.

Figur H-14. Jämförelse av måluppfyllelse för fyra indikatorer. Summan av ranking för måluppfyllelse inom respektive hälso- och sjukvårdsnämnd 2007 där ett högt värde innebär jämförelsevis hög måluppfyllelse.

Riks-Stroke Figur H-15. Andel av patienter som vårdats för stroke som registrerats i Riks-Stroke Källa Vega

Riks-Stroke Figur H-16 Andel strokepatienter där uppföljningsdata saknas. Avser år Källa Riks-Stroke.

Riks-Stroke Figur H-17. Strokevårdade i VGR 2006, andel diagnostiserade I61, I63 och I64. Källa Riks-Stroke 2006.

Riks-Stroke Figur H-18 Riskfaktorer för stroke. Andel registrerade per sjukhus/enhet. Källa Riks-Stroke 2006.

Riks-Stroke Figur H-19 Andel med fler än en stroke. Källa Riks-Stroke 2006.

Riks-Stroke Figur H-20 Andel vårdade på strokeenhet. Direktintagna och vårdade någon gång under vårdtiden. Källa Riks-Stroke, sjukhusen.

Riks-Stroke Figur H-21. Medel och medianvårdtider i dagar per vårdenhet. Källa Riks-Stroke 2006.

Riks-Stroke Figur H-22. andel av patienter med stroke (DRG 14A+B) som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen, Källa: VEGA

Riks-Stroke Figur H-23. Andel döda inom 90 dagar efter stroke, Procent. Källa: Riks-Stroke.

Riks-Stroke Figur H-24. Relation mellan andel döda inom 90 dagar och täckningsgrad i Riks-Stroke. Båda för åren Täckningsgrad baserad på VEGA

Riks-Stroke Figur H-25. Andel döda inom 90 dagar. Källa: Patientregistret

Riks-Stroke Figur H-26. Andel avlidna vid olika tidpunkter efter insjuknandet. Källa Riks-Stroke. Källa Riks-Stroke Streckade staplar, ålderstandardiserade data från patientregistret

Riks-Stroke Tabell H-5. Antal larm, trombolyser och resultat. Källa Riks-Stroke 2006. * I samband med färdigställandet av rapporten har det framkommit att SU i stor utsträckning även utför trombolys med teknik som inte fångas av Riks-Stroke, därför är data för SU missvisande *

Riks-Stroke Antal behandlade SU (intravenös trombolys/lokal intraarteriell behandling) Källa: SU Lars Rosengren (thrombectomy fångas ej av Riks-Stroke) antal Jan-Erik Karlsson, Neurologen SU

Riks-Stroke Figur H-27. Andel patienter med hjärninfarkt och förmaksflimmer som efter insjuknandet behandlades med antikoagulantia i tablettform. Riksgenomsnitt = 30 %. Källa Riks-Stroke. Källa Riks-Stroke 2006.

Riks-Stroke Figur H-28. Procent Warfarin vid utskrivning. PAR + Läkemedelsregistret, Patienter med Stroke I63 samt förmaksflimmer. Riket och VGR, kvinnor och män.

Riks-Stroke Figur H-29. Förskrivning av blodförtunnande medicin vid utskrivning. Alla åldrar och över 75 år. Riks-stroke 2006.

Riks-Stroke Figur H-30. Andel patienter som vid utskrivningen behandlades med lipidsänkare. Källa Riks-Stroke 2006

Riks-Stroke Figur H-31. Blodtrycksbehandling vid utskrivning. Källa Riks-Stroke 2006.

Riks-Stroke Figur H-32. Andelen av patienter med stroke som blivit ADL-beroende 3 månader efter stroke. Källa Riks-Stroke

Riks-Stroke Figur H-33. Andel patienter som återgått till eget boende 3 månader efter insjuknandet av dem som bodde hemma utan kommunalt hemtjänst före insjuknandet. Källa Riks-Stroke 2006

Riks-Stroke Figur H-34. Andel av patienter med stroke som uppger att de har talsvårighet och som fått träffa logoped. Källa Riks-Stroke 2006

Riks-Stroke Figur H-35. Andel av patienter med stroke som är nöjda/mycket nöjda med vård och bemötande under vården Värdet för riket är 92 % respektive 93 %. Källa Riks-Stroke 2006.

Riks-Stroke Kort om Riks-Stroke
Stroke är en av de mest resurskrävande sjukdomarna och det är den diagnos som kräver de flesta vårdplatserna. Riks-stroke är ett nationellt kvalitetsregister med hög anslutningsgrad av svenska sjukhus. Det finns dock skillnader i täckningsgraden och framförallt fullständigheten i rapporteringen vilket begränsar användningen för jämförelser mellan sjukhus och över tid. Registreringen i Riks-Stroke är resurskrävande för verksamheterna. Trots det är det svårt att enbart från registerdata bilda sig uppfattning om kvalitén för enskilda enheter. Flera indikatorer ger för osäkra resultat för att kunna dra slutsatser. Data är fortfarande i första hand lämpade för verksamheter i deras eget uppföljningsarbete. Även om data för enskilda enheter inte kan jämföras utan särskild riktad analys lämpar de sig väl för underlag för beställar/utförardialog kring utfall. Registret är öppet för flera viktiga indikatorer men flera är fortfarande inte tillgängliga. Sjukhusen i VGR har lägre användning av waran vid förmaksflimmer och blodfettsänkande behandling. Dessa behandlingar är viktiga för att förebygga återfall. Det finns fortfarande betydande och oförklarade skillnader i vårdtidens längd Viktiga förbättringsområden är: Vård på strokeenhet, trombolysbehandling, waran vid förmaksflimmer

Riks-HIA Figur H-36. Kvalitetsindexpoäng per sjukhus åren 2004 till Källa Riks-HIA, årsrapport 2006.

Riks-HIA Figur H-37. Sjukhusspecifik måluppfyllelse avseende ASA vid utskrivning till hjärtinfarktpatienter under 80 års ålder. Genomsnittlig nationell måluppfyllelse 98 %. Notera att endast vissa staplar av grafiska skäl motsvaras av ett namn. Källa Riks-HIA, årsrapport 2006.

Riks-HIA Figur H-38. Sjukhusspecifik måluppfyllelse avseende reperfusion hos hjärtinfarktpatienter under 80 års ålder. Genomsnittlig nationell måluppfyllelse 74 %. Notera att endast vissa staplar av grafiska skäl motsvaras av ett namn. Källa Riks-HIA, årsrapport 2006.

Riks-HIA Figur H-39. Fördelningen av mortaliteten 30 dagar efter hjärtinfarkt hos patienter under 80 års ålder, per sjukvårdsregion. Den genomsnittliga dödligheten på nationell nivå var 4,9 %. Källa Riks-HIA, årsrapport 2006.

Riks-HIA Figur H-40. Fördelningen av mortaliteten 1 år efter hjärtinfarkt hos patienter under 80 års ålder, per sjukvårdsregion. Den genomsnittliga dödligheten på nationell nivå var 11,3 %. Källa Riks-HIA, årsrapport 2006

Riks-HIA Figur H-41. Dödligheten 28 dagar efter hjärtinfarkt. Källa Socialstyrelsen.

Riks-HIA Figur H-42. Fördelningen av mortaliteten 30 dagar efter hjärtinfarkt hos patienter under 80 års ålder, per sjukhus. Den genomsnittliga dödligheten på nationell nivå var 4,9 %. Källa Riks-HIA, årsrapport 2006.

Canceröverlevnad Tabell H-6. Regionen och riket. Från - siffror om cancer i Väst, onkologiskt centrum 2007.

Canceröverlevnad Tabell H-7. 5-årsöverlevnad i cancersjukdom. Patienter diagnostiserade 1999–2005 med uppföljning t.o.m. december Procent. Källa: Öppna jämförelser. numreringen hänvisar till den publikationen..

Canceröverlevnad Tabell H-8. Diagnostiserade fall av tjocktarmscancer 2005 Figur H års relativ överlevnad i tjocktarmscancer i VGR 2005 uppdelat på geografiskt område..

Canceröverlevnad Tabell H-9. Antal diagnostiserade fall av ändtarmscancer 2005 Figur H års relativ överlevnad i ändtarmscancer i VGR 2005 uppdelat på geografiskt område.

Canceröverlevnad Tabell H-10. Antal diagnostiserade fall av bröstcancer 2005 Figur H års relativ överlevnad i bröstcancer i VGR uppdelat på geografiskt område.

Svenskt Njuregister Tabell H-11. Antalet dialyspatienter 31/ och andelen som har peritonealdialys

Svenskt Njuregister Figur H-46. Årlig mortalitet i dialys

Svenskt Njuregister Figur H-47. Antal hemodialyspatienter per enhet registrerade i Svenskt Njurregister 2007.

Svenskt Njuregister Figur H-48. Andelen (%) av patienterna som får färre eller fler än tre dialyser per vecka 2007

Svenskt Njuregister Figur H-49. Genomsnittligt antal ordinerade dialyser per vecka 2006.

Svenskt Njuregister Figur H-50. Andelen (%) av patienterna som får färre eller fler än tre dialyser per vecka 2007.

Svenskt Njuregister Figur H-51. Andelen (%) av patienterna i VGR som får färre eller fler än tre dialyser per vecka

Svenskt Njuregister Figur H-52. Andel av hemodialyspatienter med tre dialyser per vecka som uppnår behandlingsmålet ureasänkning>70%, Riket = Sverige exkl. VGR..

Svenskt Njuregister Figur H-53. Andel av hemodialyspatienter med tre dialyser per vecka som uppnår behandlingsmålet ureasänkning>70% Riket = Sverige exkl. VGR.

Svenskt Njuregister Figur H-55. Andel av bloddialyspatienter som får sin behandling via en s.k. AV-fistel. Figur H-54. Andel av bloddialyspatienter som får sin behandling via en s.k. AV-fistel 2007.

Svenskt Njuregister Figur H-57. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck Riket = Sverige exkl. VGR. Figur H-56. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck 2007 Riket = Sverige exkl. VGR

Svenskt Njuregister Figur H-58. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodvärde (hemoglobin Riket = Sverige exkl. VGR Figur H-59. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodvärde (hemoglobin Riket = Sverige exkl. VGR. Medelvärde

Svenskt Njuregister Figur H-60. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för parathyreoideahormon (PTH) och fosfat (P) i blodet (PTH =16,5-33 pmol/l, P=0,8-1,8 mmol/l).

Svenskt Njuregister Figur H-61. Andel av bloddialyspatienter som uppnår behandlingsmålet ureasänkning vid dialys mer än 70 %. Endast patienter med tre dialyser per vecka 2007.

Svenskt Njuregister Tabell H-13. Andel av bloddialyspatienter som uppnår behandlingsmålet ureasänkning vid dialys mer än 70 %. Kvinnor/Män 2007 (2006 inom parantes). Endast patienter med tre dialyser per vecka.

Svenskt Bråckregister
Figur H-62. Ljumskbråck – relativ risk för omoperation efter fem år. Operationer 1992–2006 ingår. Risk för riket = 1,0. (Öppna Jämförelser).

Figur H-63. Relativ risk för omoperation av ljumskbråck inom fem år med konfidensintervall (95 %). Risk för riket = 1,0. data från förra rapporten och nya data

Hur stor är risken för en omoperation av ett nyss opererat bråck i förhållande till tiden efter denna bråckoperation? 4% 3% 2% Om bråcket opererats vid: Frölunda specialistsjukhus Övriga sjukhus 1% RR=0,61 (Ci 0,48-0,77) 1 2 3 4 5 6 7 Antal år efter den nyss utförda bråckoperationen

GynOpregistret Tabell H-14. Antal inrapporterade patienter, liksom den procentuella andelen kompletta formulär avseende olika delar av vårdförloppet. Källa Årsredovisning tabellverk benign hysterektomi 2006.

GynOpregistret Figur H-64. Antalet hysterektomier för benign sjukdom per invånare uttryckt som index där Västra Götaland = 100. Källa Årsredovisning tabellverk benign hysterektomi 2006.

GynOpregistret Figur H-65. Andelen patienter med komplicerat efterförlopp efter benign hysterektomi. Källa Årsredovisning tabellverk benign hysterektomi 2006.

Hjärt-Opregistret Figur H-66. Antal hjärtopererade individer åren Källa Årsrapport 2006

Hjärt-Opregistret Tabell H-16. Dödligheten inom 30 dagar vid primär hjärtoperation, liksom vid tidigare hjärtoperation. Källa Årsrapport 2006.

Hjärt-Opregistret Figur H-67. Dödligheten inom 30 dagar efter kranskärlskirurgi. Källa Årsrapport 2006.

Hjärt-Opregistret Tabell H-17. Andelen patienter (%) som drabbats av postoperativa komplikationer i samband med primär hjärtkirurgi. Källa Årsrapport 2006.

Riks-Höft Figur H-68. Andelen vårdtillfällen som är registrerade i riks-Höft 2006 av antalet vårdtillfällen i Vega.

Riks-Höft Figur H-69. Andelen kvinnor respektive män

Riks-Höft Figur H-71. Medelväntetid till operation för höftfraktur. Indikatorn ingår i Öppna jämförelser.

Riks-Höft Figur H-72. Medel och medianvårdtid

Riks-Höft Figur H-73. Andel åter till ursprung

Svenska Höftprotesregistret
Figur H-74. Andel reoperationer som görs inom 2 år efter primäroperation

Figur H-75. Fördelning av olika komplikationer med följd av reoperation efter primäroperation

Figur H-76. Andelen implantatöverlevnad tio år efter primär-operation

Figur H-77. Patientskattad förbättring 1 år efter primäroperation

Svenska Reumatoid Artritregistret
Figur H-78. Antal registrerade RA-patienter i VGR Figur H-79. Andel av alla RA-patienter med låg sjukdomsaktiv-tet i VGR

Figur H-80. Sjukdomsaktivitet (DAS28) för tidig RA och förbättring vid behandling med antireumatiska läkemedel insatt 2006 per förvaltning

Figur H-82. Inflammationsgrad (CRP) för tidig RA-patient och förbättring vid behandling med antireumatiska läkemedel-insatt 2006 per förvaltning

Figur H-83. Biologiska läkemedel ackumulerat antal patienter insatta på behandling, per invånare över 18 år, regionvis,

Figur H-85. Sjukdomsaktivitet (DAS28) för RA-patienter och förbättring vid behandling med första biologiska läkemedel insatt 2006 per förvaltning

Figur H-87. Inflammationsgrad (CRP) för RA-patienter och förbättring vid behandling med första biologiska läkemedel insatt per förvaltning

Skadeanmälningar till patientförsäkringen
Tabell H-19. Anmälningar i genomsnitt per år för hela landet

Figur H-88. Antal anmälda och ersatta skador hos patientförsäkringen

Figur H-89. fördelning av anmälningar

Figur H-90. Andelen av operationer i slutenvård som anmäls till LÖF 2007

Tabell H-20. Antal anmälda skador på urval av verksamheter

Socialstyrelsen Tabell H-21. Inkomna ärenden till Socialstyrelsens regionala enhet.

Figur 91. Patientnämndens årsredovisning 2007 sid 20.

Läkemedel Figur J-1: Götalandsregionens och rikets kostnadsutvecklingstakt i procent. Rullande 12. Kostnaden avser recept- (exkl egenavgift) och rekvisitionsläkemedel. Källa: Xplain

Läkemedel Figur J-2: Kostnadsutveckling för de senaste tre åren samt en prognos för 2008 och 2009 per terapigrupp/ATC-kod. Källa: Xplain

Läkemedel Figur J-3: Läkemedelskostnadens andel av Västra Götalandsregionens totala kostnad. Källa: Xplain

Läkemedel Figur J-4: DDD per invånare under Jämförelse mellan könen av försålda receptläkemedel vid hjärt- kärlsjukdom. Läkemedelsgrupperna utgörs av ATC-grupperna C07, C08, C09 och C10. Källa: Xplain

Läkemedel Figur J-5: Kostnad per DDD under Jämförelse mellan könen av försålda receptläkemedel vid hjärt- kärlsjukdom. Läkemedelsgrupperna utgörs av ATC-grupperna C07, C08, C09 och C10. Källa: Xplain

Läkemedel Tabell J-1: DDD/invånare. Jämförelse av försålda receptläkemedel under 2007 för utvalda läkemedelsgrupper redovisat för VGR och per HSN. Ålder- och könsstandardiserat mot regionen.. Källa: Xplain

Läkemedel Figur J-6: Dygnsdoser per individ av hjärt-kärlläkemedel från tabell J-1.

Läkemedel Figur J-7: Antiobesitasmedel (DDD) fördelat per vårdform Källa: Xplain

Läkemedel Figur J-8: Fördelning av försålda definierade dygnsdoser (DDD) av antiobesitasmedel 2007 på ålder och kön. Källa: Xplain

Läkemedel Figur J-9: Antiobesitasmedel. DDD per invånare 2007 till befolkningen i respektive Hälso- och sjukvårdsnämnd. Ålders- och könsstandardiserat mot VGR. Källa: Xplain

Läkemedel Figur J-10: God Hushållning Procentuell andel (DDD) simvastatin av totala statinförskrivningen per kvartal 2007 och förvaltning

Läkemedel Figur J-11: Andel äldre med 10 eller fler läkemedel hos äldre i förhållande till apodosanvändning 2006.

Läkemedel Tabell J-2: Läkemedel apodosförskrivning under 2007, DDD per 1000 invånare ålder- och könsstandardiserat mot regionen redovisat per Hälso- och sjukvårdsnämnd. Källa: Xplain

Läkemedel Figur J-12: Individer 45 år och äldre som någon gång under 2006 hämtat ut ett diabetesläkemedel (A10) minst en gång. Hur stor andel av dessa har under 2006 minst en gång hämtat ut ACE-i (C09A eller C09B) eller ARB (C09C eller C09D). Källa: Socialstyrelsens läkemedelsregister.

Läkemedel Figur J-13: Ett urval av nya ”dyra” läkemedels andel av slutenvårdskostnaden. Rullande 12, rekvisitionsläkemedel. Källa: Xplain .

Läkemedel Tabell.J-3. Försäljning i VGR 2007 och VGR:s andel av rikets kostnader för ett urval nya läkemedel. Observeras att det inte förbehållslöst går att jämföra kostnader för läkemedel i slutenvården mellan landsting eftersom bl a regionsjukhusen behandlar patienter från flera landsting. Källa: Xplain.

Läkemedel Tabell J-4: Ur val av de totalt 16 läkemedel som fick ta del av det särskilda anslaget inför Källa: Xplain.

Kostnader ur ett nämndsperspektiv

Tabell L-1. Resultat (mkr) per hälso- och sjukvårdsnämnd år 2006 och 2007, i % av regionbidraget 2007 samt förändring i mkr mellan åren KOSTNADER 2006 2007 % av Regbidrag Förändring HSN 1 9,215 9,672 0,7% 0,457 HSN 2 15,037 12,594 1,4% -2,443 HSN 3 13,339 17,520 0,6% 4,181 HSN 4 43,996 22,585 1,2% -21,411 HSN 5 118,475 101,614 2,7% -16,861 HSN 11 42,931 3,942 0,2% -38,989 HSN 12 58,653 52,879 2,1% -5,774 HSN 7 32,098 3,814 -28,284 HSN 6 25,268 5,656 0,4% -19,612 HSN 8 31,744 29,160 0,9% -2,584 HSN 9 28,151 15,969 -12,182 HSN 10 19,920 14,454 -5,466 Totalt 438,827 289,859 1,1% -148,968

KOSTNADER Tabell L-2. Kostnader (kr) för hälso- och sjukvård år 2007, per invånare och nämndsområde uppdelat på vårdnivå

Tabell L-3. Fördelning (%) av kostnad 2007 per invånare och nämndsområde uppdelat på vårdnivå
KOSTNADER Speciali- serad Vård % Primär- vård % Tandvård Handikapp- Verksamhet % Övrigt HSN 1 68,0 22,9 2,8 1,6 4,7 HSN 2 66,4 23,7 3,0 2,1 HSN 3 71,4 21,0 2,2 2,4 HSN 4 67,1 3,2 1,7 5,2 HSN 5 71,5 18,3 2,5 1,5 6,2 HSN 11 70,3 19,7 2,6 5,9 HSN 12 70,9 19,6 1,4 5,4 HSN 7 69,1 20,3 3,6 5,3 HSN 6 68,2 23,2 2,9 HSN 8 68,9 22,7 HSN 9 68,8 HSN 10 68,3 23,8 VGR 69,5 21,4 1,9 4,3

Tabell L-4. Total kostnad (kr) för hälso- och sjukvård år 2007, per invånare och nämndsområde före och efter riskdelning KOSTNADER Före riskdelning Efter Riskdelning per invånare HSN 1 19 424 19 503 80 HSN 2 19 545 19 638 92 HSN 3 18 068 17 986 -82 HSN 4 15 979 15 953 -25 HSN 5 16 404 16 557 154 HSN 11 16 842 16 871 29 HSN 12 16 916 17 089 173 HSN 7 15 927 15 855 -72 HSN 6 16 378 16 257 -122 HSN 8 17 987 17 761 -226 HSN 9 17 930 17 795 -135 HSN 10 18 429 18 420 -9

Tabell L-5 Kostnad (kr) för hälso- och sjukvård 2006 och 2007 per invånare och nämndsområde, samt förändring (%) mellan åren KOSTNADER 2006 2007 Förändring % HSN 1 18 715 19 503 4,21 HSN 2 18 105 19 638 8,47 HSN 3 17 407 17 986 3,33 HSN 4 14 695 15 953 8,56 HSN 5 15 484 16 557 6,93 HSN 11 15 814 16 871 6,68 HSN 12 16 334 17 089 4,62 HSN 7 14 927 15 855 6,21 HSN 6 15 409 16 257 5,50 HSN 8 17 069 17 761 4,05 HSN 9 17 000 17 795 4,68 HSN 10 17 536 18 420 5,04

Tabell L-6. Kostnad (kr) för primärvård per invånare och nämndsområde år 2006 och 2007
KOSTNADER 2006 2007 Förändring % HSN 1 4 439 4 469 0,68 HSN 2 4 358 4 659 6,89 HSN 3 3 413 3 786 10,94 HSN 4 3 527 3 648 3,42 HSN 5 2 727 3 030 11,11 HSN 11 2 996 3 316 10,66 HSN 12 3 041 3 358 10,40 HSN 7 3 137 3 216 2,50 HSN 6 3 603 3 770 4,63 HSN 8 3 840 4 025 4,81 HSN 9 3 936 4 081 3,68 HSN 10 4 204 4 384 4,29 VGR 3 481 3 701 6,33

Tabell L-6 a. Kostnad (kr) för insatser mot psykisk ohälsa och sjukdom per invånare och nämndsområde år 2006 och 2007 KOSTNADER 2006 2007 Förändring % HSN 1 2 717 2 841 4,57 HSN 2 2 644 2 686 1,59 HSN 3 2 768 2 883 4,15 HSN 4 1 620 1 683 3,86 HSN 5 1 906 2 079 9,05 HSN 11 1 885 2 123 12,62 HSN 12 2 153 2 306 7,12 HSN 7 1 740 1 713 -1,55 HSN 6 1 323 1 358 2,59 HSN 8 1 765 1 828 3,57 HSN 9 2 500 2 593 3,72 HSN 10 2 610 2 640 1,14 VGR 2 094 2 192 4,70

KOSTNADER Tabell L-7. Kostnad (kr) för inom- och utomregional vård per invånare och nämndsområde år 2007 inomregional Spec pv utomregional Spec v pv Andel utomreg

KOSTNADER Tabell L-8. Kostnad (kr) för vård i offentlig och privat regi per invånare och nämndsområde samt andel i privat regi år 2007 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 11 HSN 12 HSN 7 HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 10 Totalt OFFENTLIG VÅRD Specialiserad vård 12 790 12 489 12 610 10 299 11 129 10 882 11 396 10 387 10 781 11 875 11 859 12 333 11 504 Primärvård 3 430 4 299 2 744 2 621 2 170 2 609 2 768 2 182 3 405 3 487 3 690 4 104 2 996 PRIVAT VÅRD 1) 368 145 148 383 720 1 128 742 528 199 202 343 169 453 1 029 462 1 052 1 135 1 099 861 758 1 066 492 576 498 351 809 Andel utomregionalt % 7,9% 3,5% 7,2% 10,5% 12,0% 12,8% 9,6% 11,3% 4,6% 4,8% 5,1% 3,1% 8,0%

TANDVÅRD TANDVÅRD

TANDVÅRD Figur K-1: Täckningsgrad; fullständigt behandlade barn och ungdomar år, 2007

TANDVÅRD Figur K-2: Antalet skadade vuxna tänder i medeltal (DFT medel) 12 och 19 år 2007.

TANDVÅRD Figur K-3: 12-åringar DFT medel per HSN och totalt i Västra Götalandsregionen år 2005 till 2007.

TANDVÅRD Figur K-4: Antalet uppsökta per HSN 2007 i relation till antalet personer som beräknas ha rätt till nödvändig tandvård (intygspatienter).

Tabell K – 1 Antal behandlade per nämnd samt kostnad kostnad per nämnd, per behandlad och per invånare TANDVÅRD Patienter med särskilt behov Antal Behandlade Kostnad (Tkr) per behandlad per invånare HSN 1 1 346 4 747 3 526 65 HSN 2 792 2 798 3 531 63 HSN 3 2 722 9 245 3 397 60 HSN 4 1 459 4 719 3 235 41 HSN 5 3 678 14 916 4 056 69 HSN 6 1 550 5 404 3 487 58 HSN 7 1 768 6 413 3 627 51 HSN 8 3 198 12 312 3 850 66 HSN 9 2 016 7 435 3 688 HSN 10 1 880 6 468 3 441 HSN 11 1 835 7 693 4 192 HSN 12 2 256 9 904 4 390 ALLA 24 500 92 055 3 757

PERSONAL Personal VA 2007

Tabell M-1. Antal anställda per anställningsform och område per den 31 dec Källa=Årsredovisning. PERSONAL

PERSONAL Tabell M-2. Antal anställda per personalkategorigrupp och område per den 31 dec 2007 samt förändring jämfört med 31 dec Källa=Årsredovisning.

Figur M-1. Procentuell utveckling av antal anställda inom fem olika personalkategorier. Index 2001=100. Källa= Årsredovisning. PERSONAL

Figur M-2. Kostnad bemanningsföretag inom hälso- och sjukvården för läkare respektive sjuksköterskor åren 2001 till Källa= Årsredovisning. PERSONAL

Handikappförvaltningen 5,2 5,8
PERSONAL Tabell M-3. Personalomsättning 2007 och 2006, antal externa avgångar i förhållande till antal tillsvidareanställda. Källa = Årsredovisning. Område 2007 2006 Sjukhus 6,0 5,1 Primärvård 7,6 Tandvård 5,5 4,6 Handikappförvaltningen 5,2 5,8

Figur M-3. Andel utförd tid år 2006 och 2007. Källa= Årsredovisning.
PERSONAL

Figur M-4. Andel utförd tid per personalkategorigrupp
Figur M-4. Andel utförd tid per personalkategorigrupp. Källa= Årsredovisning. PERSONAL

Verksamhetsanalys 2007 Rapporten skall ge möjligheter till jämförelser över tid, mellan olika hälso- och sjukvårdsnämndsområden i regionen och mellan regionen.

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Verksamhetsanalys 2007 Rapporten skall ge möjligheter till jämförelser över tid, mellan olika hälso- och sjukvårdsnämndsområden i regionen och mellan regionen."— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Verksamhetsanalys 2007 Rapporten skall ge möjligheter till jämförelser över tid, mellan olika hälso- och sjukvårdsnämndsområden i regionen och mellan regionen.

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Verksamhetsanalys 2007 Rapporten skall ge möjligheter till jämförelser över tid, mellan olika hälso- och sjukvårdsnämndsområden i regionen och mellan regionen."— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss