Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten"— Presentationens avskrift:

1 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten

2 Verksamhetsanalys 2007 Rapporten skall ge möjligheter till jämförelser över tid, mellan olika hälso- och sjukvårdsnämndsområden i regionen och mellan regionen och riket/andra delar av riket. Många skribenter Fjärde rapporten. Mer kvalitetsdata Nytt undvikbar slutenvård, barn, analys förtida död Idag presenteras ett urval bilder ur rapporten. Samtliga OH bilder och rapport på hemsidan på

3 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Innehåll Regionens befolkning – analys förtida död Perspektiv på resurser och resursförbrukning Tillgänglighet Konsumtion av hälso- och sjukvård och av särskilda planerade operationer Barnen i Västra Götaland Kvalitetsuppföljning – fler register Befolkningens uppfattning Läkemedel Tandvård Kostnader Hälso- och sjukvårdspersonal Basala uppgifter + Tabellbilaga

4 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Hälso- och sjukvård ur ett genusperspektiv Befintliga källor Svårt dra slutsatser om skillnader Utveckla uppföljningen

5 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Regionens befolkning Demografi - Ålder Folkhälsa - Självskattad hälsa - Fetma - Dagligrökare Mönster i dödlighet - Förtida dödlighet

6 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Regionens befolkning Demografi - Ålder Folkhälsa - Självskattad hälsa - Fetma - Dagligrökare Mönster i dödlighet - Förtida dödlighet

7 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur A-1. Antalet kvinnor och män per ettårsklass i Västra Götaland Källa: SCB

8 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur A-2 Andelen (%) av befolkningen fördelat på åldersklasser och hälso- och sjukvårdsnämndsområden Källa: SCB

9 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell A-1. Andel (%) av befolkningen äldre än 65 år respektive 75 år, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde och kön Källa: SCB och Göteborgs stad Andel 65+Andel 75+ kvinnormänkvinnormän HSN 123,5%20,5%12,8%9,3% HSN 225,3%21,1%14,1%10,0% HSN 320,4%16,3%10,8%7,6% HSN 417,8%15,3%8,5%6,3% HSN 518,0%12,9%10,4%6,2% HSN 618,0%15,2%9,2%6,4% HSN 715,9%12,8%8,1%5,6% HSN 820,8%16,4%11,5%7,6% HSN 921,8%17,6%11,9%8,2% HSN 1021,9%17,7%11,6%8,0% HSN 1117,1%13,3%9,2%6,0% HSN 1215,2%10,7%9,2%5,1% VG19,1%15,2%10,4%6,9%

10 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur A-3 Andel (%) i befolkningen äldre än 65 år fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta Källa: SCB och Göteborgs stad

11 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Regionens befolkning Demografi - Ålder Folkhälsa - Självskattad hälsa - Fetma - Dagligrökare Mönster i dödlighet - Förtida dödlighet

12 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell A-2. Självrapporterad hälsa och levnadsvanor (%) fördelat på kön i Västra Götaland – förändring över tid. Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” Procent Antal enkäter Allmänt hälsotillstånd – dåligt/mycket dåligt kvinnor10988 män6766 Nedsatt psykiskt välbefinnande GHQ12 kvinnor män Riskabel alkoholkonsumtion kvinnor810 män Dagligrökare kvinnor17 16 män Övervikt inkl fetma kvinnor män Fetma kvinnor11 12 män

13 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur A-4 Andel (%) i befolkningen som uppger att de mår bra eller mycket bra fördelat på Västra Götalands kommuner och Göteborgs stadsdelar (i förstorad ruta) Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor Den högsta och lägsta gruppen har en statistiskt säkerställd skillnad jämfört med länsgenomsnittet.

14 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur A-5 Andel (%) i Sverige med fetma i åldersgrupperna år, år, år, år, år. Källa: Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”, Statens folkhälsoinstitut

15 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur A-6 Andel (%) i befolkningen med fetma, definierat som body mass index >30 kg/m2, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”

16 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur A-7 Andel (%) i Sverige som röker dagligen i åldersgrupperna år, år, år, år, år. Källa: Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”, Statens folkhälsoinstitut

17 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur A-8 Andel (%) i befolkningen som röker dagligen fördelat på Västra Götalands kommuner och Göteborgs stadsdelar (i förstorad ruta) Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” Den högsta och lägsta gruppen har en statistiskt säkerställd skillnad jämfört med länsgenomsnittet.

18 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Regionens befolkning Demografi - Ålder Folkhälsa - Självskattad hälsa - Fetma - Dagligrökare Mönster i dödlighet - Förtida dödlighet

19 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell A-3 Beskrivande data beträffande antal döda 1-74 år och folkmängd per kön i de olika kommunerna och Göteborgs stadsdelar år Antal Kvinnor Antal Män FolkmängdDödaFolkmängdDöda MIN :e perc Median Medel :e perc MAX

20 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur A-9 Antal döda per i åldrarna 1-74 år, fördelade på hälso- och sjukvårdsnämndsområde och kön under perioden Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa: SCB

21 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur A-10 Antal döda per i åldrarna 1-74 år i Västra Götaland, fördelade på kön under perioden Källa SCB.

22 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur A-11 Antal döda män per i åldrarna 1-74 år i Västra Götaland, fördelade på sex av länets kommuner/stadsdelar under perioden Källa SCB.

23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur A-12 Antalet döda 1-74 år per fördelat på Västra Götalands kommuner och sdn. Trend för Västra Götaland markerad med streckad linje. Åldersstandardiserade tal. Källa: SCB och Göteborgs stad Kvinnor – Göteborg exklud. Kvinnor – Gbgs stadsdelar Män – Göteborg exklud. Män – Gbgs stadsdelar

24 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur A-13 Relativ risk att dö förtid 1-74 år per kommuner och Göteborgs stadsdelar jämfört med länsgenomsnittet Kvinnor. Åldersstandardiserat. Källa: SCB KVINNOR

25 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur A-14 Relativ risk att dö förtid 1-74 år per kommuner och Göteborgs stadsdelar jämfört med länsgenomsnittet Män. Åldersstandardiserat. Källa: SCB MÄN

26 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Befolkningens uppfattning om och upplevelser av hälso- och sjukvården - Vårdbarometern Öppna jämförelse- indikatorerna -Tillgång till vård -Förtroende VC/SJH -Betyg VC/ SJH -Fick hjälp man förväntat -Rimlig väntetid -Telefonframkomlighet Kroniskt sjuka

27 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Befolkningens uppfattning om och upplevelser av hälso- och sjukvården - Vårdbarometern Öppna jämförelse- indikatorerna -Tillgång till vård -Förtroende VC/SJH -Betyg VC/ SJH -Fick hjälp man förväntat -Rimlig väntetid -Telefonframkomlighet Kroniskt sjuka

28 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-1 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%). Andel som instämmer helt eller delvis, (B:1) Källa: Vårdbarometern

29 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-2 Andel (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid vårdcentraler (motsvarande), (B:2) Källa: Vårdbarometern

30 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-3 Andel (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid sjukhus, (B:3) Källa: Vårdbarometern

31 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-4 Andel (%) som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att komma fram per telefon till vårdcentral (motsvarande), (B:8) Källa: Vårdbarometern

32 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-5 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver”. Andel (%) som instämmer helt eller delvis, respektive inte instämmer, (B:1) Källa: Vårdbarometern

33 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-6 Andel (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid vårdcentraler respektive husläkare (B:2) Källa: Vårdbarometern

34 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-7 Andel (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid sjukhus, (B:3) Källa: Vårdbarometern

35 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-9 Sammanfattande betyg på - besöket mottagning/klinik vid vårdcentral. Andel (%) positiva – gav betyg 4 eller 5, (B:5) Källa: Vårdbarometern

36 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-9 Sammanfattande betyg på - besöket mottagning/klinik vid sjukhus. Andel (%) positiva – gav betyg 4 eller 5, (B:5) Källa: Vårdbarometern

37 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-10 Andel (%) som helt eller delvis ansåg att man fick den hjälp man förväntade sig vid besöket vid vårdcentral, sjukhus, akut eller privat vårdgivare (B:6) Källa: Vårdbarometern

38 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-11 Andel (%) som anser att väntetiden var rimlig vid besök på vårdcentral (motsvarande) bland de som ej fick tid samma dag, (B:7) Källa: Vårdbarometern

39 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-12 Andel (%) som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att komma fram per telefon till vårdcentral (motsvarande), (B:8) Källa: Vårdbarometern

40 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell I-1 Indikatorerna från Öppna jämförelser för Västra Götaland, andel (%) i befolkningen fördelade på kön, Källa: Vårdbarometern Andel (%)VG Övriga riket kvmänkvmän ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” Stort förtroende för vård vid vårdcentral Stort förtroende för vård vid sjukhus Högt betyg på besöket vid vårdcentral Högt betyg på besöket vid mottagning/sjukhus Fick den hjälp jag förväntat mig vid besöket på vårdcentral/sjukhus/ akut/privat Rimlig väntetid inför besöket på vårdcentral Lätt komma fram på telefon till vårdcentral67 66

41 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Befolkningens uppfattning om och upplevelser av hälso- och sjukvården - Vårdbarometern Öppna jämförelse- indikatorerna -Tillgång till vård -Förtroende VC/SJH -Betyg VC/ SJH -Fick hjälp man förväntat -Rimlig väntetid -Telefonframkomlighet Kroniskt sjuka

42 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Har du under de senaste 12 månaderna behandlats för någon av följande sjukdomar? ( AntalAndel Kroniskt sjuka (ja, på någon av diagnoserna) % - Hjärtsjukdom12765% - Diabetes9664% - Allvarligt funktionshinder7633% - Psykisk sjukdom7003% - Ledgångsreumatism5762% - Cancer5552% - Svår astma, KOL4742% - Osteoporos3351% - Höftfraktur2611% - Stroke2231% Nej (övriga) % Vill ej svara3501% TOTALT %

43 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell I-2 Samlad könsuppdelad statistik (%) avseende befolkningens uppfattning om vården, fördelat på kroniskt sjuka och övriga. Statistiskt säkerställda skillnader mellan könen markerade med *. Källa: Vårdbarometern %sjukaÖvriga kvmänkvmän Besökt vården 6 el fler ggr424123*15 Jag mår bra/mycket bra51*5983*86 Tillgång till den vård jag behöver73*7670*71 Förtroende för vård vårdcentral Förtroende för vård sjukhus66*7664*67 Har fast läkarkontakt59*5540*31 Varit i behov av vård men ej sökt Hade inte tid att söka vård6*89*15 Få operation utförd annanstans67*7375*79 Ringt för råd om sjukdom65*3568*32 Väntetiden var rimlig/vårdcentral Väntetiden var rimlig/akutmottagn Fick den hjälp jag förväntat mig848582*81 Högt betyg på besöket (vårdcent)798179*76 Högt betyg på besöket (sjukhus) Kroniskt

44 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-13 Andel (%) som upplever att de mår bra respektive dåligt, fördelat på kroniskt sjuka och övriga, % CI. Källa: Vårdbarometern

45 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-14 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver”. Andel (%) som instämmer helt eller delvis, respektive inte instämmer, fördelat på kroniskt sjuka och övriga, % CI. Källa: Vårdbarometern

46 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-15 Andel (%) som under de senaste 12 månaderna någon gång ansett sig vara i behov av sjukvård men inte sökt vård Källa: Vårdbarometern

47 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-16 Orsaker till att man avstått från att söka sjukvård bland de som under senaste 12 månaderna någon gång ansett sig vara i behov av sjukvård men inte sökt vård, fördelat på kroniskt sjuka och övriga Procent. Källa: Vårdbarometern

48 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-17 Andel (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid vårdcentraler respektive sjukhus, fördelat på kroniskt sjuka och övriga, Källa: Vårdbarometern

49 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-18 Andel (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid vårdcentraler, fördelat på kroniskt sjuka och övriga, Källa: Vårdbarometern

50 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-18 Andel (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid sjukhus, fördelat på kroniskt sjuka och övriga, Källa: Vårdbarometern

51 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-19 Andel (%) som ringt sjukvården för att får information, råd eller hjälp om någon sjukdom direkt på telefon, fördelat på kroniskt sjuka och övriga, Källa: Vårdbarometern

52 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-20 Inställning till väntetider, fördelat på kroniskt sjuka och övriga, Procent. Källa: Vårdbarometern

53 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-21 Andel (%) som helt eller delvis ansåg att man fick den hjälp man förväntade sig vid besöket vid vårdcentral, sjukhus, akut eller privat vårdgivare , fördelat på kroniskt sjuka och övriga. Källa: Vårdbarometern

54 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-22 Sammanfattande betyg på besöket vid vårdcentral (motsvarande), fördelat på kroniskt sjuka och övriga Procent. Källa: Vårdbarometern

55 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur I-23 Sammanfattande betyg på besöket sjukhus/mottagning, fördelat på kroniskt sjuka och övriga Procent. Källa: Vårdbarometern

56 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur D-1 Nationella (gröna) och regionala (gula) vårdgarantier Tillgänglighet

57 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur D-2. Andel besvarade/behandlade samtal i förhållande till totala antalet samtal. Källa: SKL Tillgänglighet0 – kontakt med primärvården samma dag

58 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur D-3. Befolkningens uppfattning om hur lätt/svårt det var att komma i kontakt med vårdcentral. Källa: Vårdbarometern. Tillgänglighet0 – kontakt med primärvården samma dag

59 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur D-4. Andel patienter som fick ett besök inom sju dagar uppdelat per nämndgruppsområde, VGR totalt samt jämförelse med riket. Källa: SKL Tillgänglighet7 – Besökstillgänglighet - Läkarbesök i primärvården inom högst sju dagar

60 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur D-5. Andel kvinnor respektive män som fick ett besök inom sju dagar uppdelat per nämndgruppsområde, samt per VGR totalt, mars respektive oktober Källa: SKL Tillgänglighet7 – Besökstillgänglighet - Läkarbesök i primärvården inom högst sju dagar

61 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur D-6. Andel patienter som fick ett besök inom sju dagar uppdelat per driftform, VGR totalt samt jämförelse med riket. Källa: SKL Tillgänglighet7 – Besökstillgänglighet - Läkarbesök i primärvården inom högst sju dagar

62 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur D-7. Patienternas uppfattning om hur lång tid det tog fram till besöket på vårdcentralen. Källa: Vårdbarometern Tillgänglighet7 – Besökstillgänglighet - Läkarbesök i primärvården inom högst sju dagar

63 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur D-8. Patienternas uppfattning om det var en rimlig väntetid fram tills besöket på vårdcentralen ägde rum. Källa: Vårdbarometern. Tillgänglighet7 – Besökstillgänglighet - Läkarbesök i primärvården inom högst sju dagar

64 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur D-9. Måluppfyllelsegrad för BUP, hösten 2007 Källa: Regionens väntetidsuppföljning.. Tillgänglighet30 – Besöksgaranti till BUP, dvs ett förstabesök till BUP,ska erbjudas inom högst 30 dagar efter beslutsdatum Måluppfyllelsegraden = andel patienter som väntat kortare tid än vårdgarantigräns (nationellt eller regionalt) 87% mars 08 54% mars % mars 08

65 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell D-1: Antal väntande mer än 90 dgr Tillgänglighet90 – Besöksgaranti, dvs ett besök inom den specialiserade vården, ska kunna erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdatum

66 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell D-2: Antal utförda planerade förstabesök jmf med vid ett urval av mottagningar. Källa: Regionens väntetidsuppföljning Tillgänglighet90 – Besöksgaranti, dvs ett besök inom den specialiserade vården, ska kunna erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdatum

67 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur D-10 Måluppfyllelsegrad för mottagningar i VGR, hösten 2007 Källa: Regionens väntetidsuppföljning Tillgänglighet90 – Besöksgaranti, dvs ett besök inom den specialiserade vården, ska kunna erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdatum Måluppfyllelsegraden = andel patienter som väntat kortare tid än vårdgarantigräns (nationellt eller regionalt)

68 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tillgänglighet90 – Besöksgaranti, dvs ett besök inom den specialiserade vården, ska kunna erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdatum December ,79 2,81 5,84 6,39 6,48 7,18 7,23 7,79 7,96 8,65 9,59 11,77 13,17 15,55 15, Västmanland Gotland Örebro Blekinge Jönköping Västra Götaland Värmland Västernorrland Halland Uppsala Kronoberg Jämtland Norrbotten Dalarna Västerbotten Fig D-11 Antal patienter per 1000 invånare som väntat längre än 90 dagar på ett mottagningsbesök. Källa: SKL Väntetider i vården.

69 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur D-12 Patienternas uppfattning om hur lång tid det tog från beslut till besök på mottagningen. Källa: Vårdbarometern. Tillgänglighet90 – Besöksgaranti, dvs ett besök inom den specialiserade vården, ska kunna erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdatum

70 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur D-13 Patienternas uppfattning om väntetiden var rimlig till besöket på mottagningen. Källa: Vårdbarometern. Tillgänglighet90 – Besöksgaranti, dvs ett besök inom den specialiserade vården, ska kunna erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdatum

71 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell D-3 Antal väntande mer än 90 dgr jfrt med Källa: Regionens väntetidsuppföljning Tillgänglighet90 – Behandlingsgaranti, dvs den specialiserade vården ska erbjuda behandling inom högst 90 dagar efter beslutsdatum

72 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell D-4 Antal utförda behandlingar jfrt med Källa: VEGA Tillgänglighet90 – Behandlingsgaranti, dvs den specialiserade vården ska erbjuda behandling inom högst 90 dagar efter beslutsdatum

73 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur D-14 Måluppfyllelsegrad för behandlingar i VGR, hösten 2007 Källa: Regionens väntetidsuppföljning. Tillgänglighet90 – Behandlingsgaranti, dvs den specialiserade vården ska erbjuda behandling inom högst 90 dagar efter beslutsdatum Måluppfyllelsegraden = andel patienter som väntat kortare tid än vårdgarantigräns (nationellt eller regionalt)

74 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tillgänglighet90 – Behandlingsgaranti, dvs den specialiserade vården ska erbjuda behandling inom högst 90 dagar efter beslutsdatum December ,79 0,96 1,06 1,23 1,41 1,45 1,67 2,24 2,57 3,05 3,13 3,52 3,78 4,9 5, Kalmar Gotland Norrbotten Västmanland Jönköping Västernorrland Halland Västra Götaland Örebro Skåne Blekinge Östergötland Sörmland Jämtland Värmland Västerbotten Fig D-15. Antal patienter per 1000 invånare som väntat längre än 90 dagar på behandling (de 44 behandlingar som ingår i uppföljningen) Källa: SKL Väntetider i vården.. Måluppfyllelsegraden = andel patienter som väntat kortare tid än vårdgarantigräns (nationellt eller regionalt)

75 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Fig D-16. Befolkningens inställning till att begära att få vården utförd vid annat sjukhus, om väntetiden beräknas bli längre än tre månader. Källa: Vårdbarometern. Tillgänglighet90 – Besöksgaranti, dvs ett besök inom den specialiserade vården, ska kunna erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdatum

76 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Fig D – 17 Antal patienter som avstått vårdgarantin till mottagningsbesök och väntat mindre än respektive mer än 180 dagar. Källa: Regionens väntetidsuppföljning. Tillgänglighet 180 – Besöksgaranti för patientvald väntan, dvs ett besök inom den specialiserade vården, för de patienter som valt att avstå vårdgarantin ska ändå erbjudas inom högst 180 dagar efter beslutsdatum

77 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Fig D – 18 Antal patienter som avstått vårdgarantin till behandling och väntat mindre än respektive mer än 180 dagar. Källa: Regionens väntetidsuppföljning. Tillgänglighet180 – Behandlingsgaranti för PvV-gruppen, dvs den specialiserade vårdens behandling, för de patienter som valt att avstå vårdgarantin innebär att patienterna ändå ska erbjudas behandling inom högst 180 dagar efter beslutsdatum

78 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur D-19 Befolkningens uppfattning om man har tillgång till den sjukvård man behöver. Källa: Vårdbarometern. TillgänglighetTycker sig befolkningen ha den sjukvård man behöver ?

79 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur C-1. Landstingens nettokostnader för hälso- och sjukvård (exklusive tandvård) per invånare Källa SKL Perspektiv på resurser

80 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur C-2. Relationen mellan faktisk sjukvårdskostnad per invånare och kostnad enligt utjämningssystemet 2006 (genomsnitt = 100) Källa SKL. Perspektiv på resurser

81 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur C Procent avvikelse av kostnader för hälso- och sjukvård per invånare i VGR från genomsnittet i Sverige 2005 samt avvikelse i kronor. Med läkemedel avses läkemedel inom läkemedelsförmånen. Källa SKL Perspektiv på resurser

82 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur C-4. Förhållandet mellan kostnader och vårdkontakter inom specialiserad vård Vårdkontakterna sammanviktade och några landsting namngivna. Källa SKL. Perspektiv på resurser

83 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur C-5. Sjukhusens ackumulerade procentuella förändring av kostnaden. Produktivitet sjukhusen, rapport VGR. Perspektiv på resurser

84 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur C-6. Ackumulerad procentuell förändring av kostnad i fast pris per prestation (totalt). Produktivitet sjukhusen, rapport VGR. Perspektiv på resurser

85 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten FigurC-7. Ackumulerad procentuell förändring av kostnad per prestation (fast pris). Prestationerna är ett sammanvägt prestationsmått där öppen och sluten vård ingår. Produktivitet sjukhusen, rapport VGR. Perspektiv på resurser

86 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur C-8. Kostnad för ett besöksmått vid offentligt (röda) och privat drivna vårdcentraler i VGR (Källa Hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnader för besök vid offentligt och privat bedrivna vårdcentraler i VGR, analysenheten 2006 Perspektiv på resurser

87 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur C-9. den relativa kostnaden per utförd prestation och per omhändertagen individ 2006 VUXENPSYKIATRI Perspektiv på resurser

88 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur C-10. Kostnaden (miljoner kronor) för huvuddiagnosgrupperna i DRG-systemet Inom somatiska verksamhetsområden.. Perspektiv på resurser

89 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell C-1. Kostnader för de 10 DRG-grupper som har de högsta sammanlagda kostnaderna i VGR. Perspektiv på resurser DRG 2007 Drg-text Kostnad, tusen kronor Andel av totalkostnad 209A Primära unilaterala ledproteser på n edre extremitet ,6 014A Specifika kärlsjukdomar i hjärnan exkl. TIA, komplicerat ,4 483 Trakeostomi ej pga. öron-, näs- och halssjukdom ,3 373 Vaginal förlossning, ej komplicerat ,2 127 Hjärtsvikt och chock ,9 014B Specifika kärlsjukdomar i hjärnan exkl. TIA, ej komplic erat ,7 210 Operationer på höft och femur utom på större led, >17 år, komplicerat ,4 148 Större tunn- och tjocktarmsoperationer, komplicerat ,2 089 Lunginflammation, >17 år, komplic erat ,1 416 Sepsis, >17 år ,0

90 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur E-1. Antal (utanför cirklarna och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer i VGR Konsumtion

91 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur E-2. Antal individer som haft kontakt med läkare i olika vårdformer i VGR Konsumtion

92 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur E-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer Konsumtion

93 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell E-1. Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde Konsumtion

94 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur E-4. Kontaktgrad för primärvård och specialiserad öppenvård för invånarna i hälso- och sjukvårdsnämndområdena Konsumtion

95 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell E-2. förändring i slutenvårdskonsumtion Konsumtion

96 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur E-5. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen I Sverige per 1000 individer Åldersstandardiserade data. Källa: SKL Konsumtion

97 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur E-6. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen inom regionen per 1000 individer Åldersstandardiserade data. Staplarna sorterade efterkonsumtion Källa: VEGA. Konsumtion

98 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell E-3. Individer per 1000 invånare som vårdats inom somatisk slutenvård i HSN 5 och differens mot VGR för de grupper där differensen är störst. Ålders- och könsstandardiserade data. Källa: VEGA Konsumtion

99 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur E-7. Antal individer inom DRG-grupper för hjärtinfarkt (DRG 121, 122, 123, 112E och 112F). En individ kan förekomma mer än en gång om vården skett inom olika DRG-grupper under året. Källa: den regionala vårddatabasen Konsumtion

100 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur E-8. Antal individer inom DRG-grupper för stroke (DRG 14A och 14B). En individ kan förekomma mer än en gång om vården skett inom olika DRG-grupper under året. Källa: den regionala vårddatabasen Konsumtion

101 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur E-9. Undvikbar slutenvård, 2005–2007. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare per år. Åldersstandardiserade värden. Källa: VEGA Konsumtion

102 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell E-4. Läkarbesök per invånare Källa: SKL. Konsumtion

103 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell E-5. Konsumtion av läkarbesök i specialiserad vård (somatisk+psykiatrisk) och allmänläkarvård (exkl. MVC, BVC) inom och utom regionen per 1000 invånare och per nämnd Källa: VEGA Konsumtion

104 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur F-1. antalet operationer åtgärder i förhållande till riket Åldersstandardiserade värden. 100 = riksgenomsnittet..ÖPPNA JÄMFÖRELSER Konsumtion/ Särskilda operationer

105 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell F-1. Konsumtion av operationer av planerad vård och antal väntande vid respektive årsskifte. Källa: HSA. Konsumtion/ Särskilda operationer

106 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell F-2. Antalet operationer per invånare 2007 i hälso- och sjukvårdsnämndsområdena. Uttryckt som index där VGR=100. Konsumtion/ Särskilda operationer

107 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur F-2. Antal operationer för livmoderframfall per kvinnor, år, 2006 och Källa: VEGA. Konsumtion/ Särskilda operationer

108 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur F-3. Antal operationer för godartad prostataförstoring per män, 65 år och äldre 2006 och 2007 Konsumtion/ Särskilda operationer

109 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur F-4. Antalet prostataoperationer i förhållande till konsumtionen av läkemedel vid benign prostatahyperplasi (r=-0,6) Konsumtion/ Särskilda operationer 5 HSN 10 6

110 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur F-5. Antal operationer för ljumskbråck per män, Konsumtion/ Särskilda operationer

111 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur F-7. Antal operationer åderbråck per invånare år gamla, 2006 och Källa VEGA. Konsumtion/ Särskilda operationer

112 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur F-8. Antal operationer för obesitas för Västragötalänningar Källa VEGA. Konsumtion/ Särskilda operationer

113 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur F-9. Antal operationer för obesitas för invånarna i hälso- och sjukvårdsnämndsområdena Opererade per invånare, år. Källa VEGA. Konsumtion/ Särskilda operationer

114 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur E-12. Förändring av antal operationer för utvalda diagnoser. År 2002 = index 100. Källa VEGA Konsumtion/ Särskilda operationer

115 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten 36 Figur E-4. Genomsnittligt antal operationer per år från tabell E-2 (geometriskt medelvärde) och antal väntande vid slutet samma år. Källa VEGA RR FÖRRA ÅRETS RAPPORT

116 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur F-13. Förändring av antal operationer för utvalda diagnoser i förhållande till förändring av antalet väntande för dessa ingrepp Källa VEGA Konsumtion/ Särskilda operationer

117 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur G-1. Antal individer 1-17 år som varit i kontakt med sjukvården under 2007 per 1000 invånare i åldern 1-17 år, per kön och hälso- och sjukvårdsnämnd samt totalt i Västra Götaland. Källa: VEGA. Barn

118 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur G-2. Antal flickor 0-17 år, per 1000 invånare, som varit i kontakt med primärvård respektive specialiserad vård 2007, per hälso- och sjukvårdsnämnd samt totalt i Västra Götaland. Källa: VEGA.. Barn

119 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur G-3. Antal pojkar 0-17 år, per 1000 invånare, som varit i kontakt med primärvård respektive specialiserad vård 2007, per hälso- och sjukvårdsnämnd samt totalt i Västra Götaland. Källa: VEGA. Barn

120 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur G-4. Antal läkarbesök och besök hos övriga vårdgivare 2007 per 1000 invånare 0-17 år, per kön och hälso- och sjukvårdsnämnd samt totalt i Västra Götaland. Exklusive besök vid BVC, MVC och ungdomsmottagning. Källa: VEGA Barn

121 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur G-5. Antal flickor och pojkar 0 år samt 1-17 år som vårdats i sluten vård per 1000 invånare, 2007, per hälso- och sjukvårdsnämnd samt totalt i Västra Götaland. Källa: VEGA. Barn

122 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur G-6. Antal flickor 0-17 år, per 1000 invånare, med respektive diagnos som förstadiagnos vid läkarbesök (exkl. besök vid BVC, MVC och ungdomsmottagning) per hälso- och sjukvårdsnämnd samt totalt i Västra Götaland, Under strecket anges andelen ej diagnossatta läkarbesök i procent av totala antalet läkarbesök. Källa: VEGA. Barn

123 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur G-7. Antal pojkar 0-17 år, per 1000 invånare, med respektive diagnos som förstadiagnos vid läkarbesök (exkl. BVC och ungdomsmottagning) per hälso- och sjukvårdsnämnd samt totalt i Västra Götaland, Under strecket anges andelen ej diagnossatta läkarbesök i procent av totala antalet läkarbesök. Källa: VEGA. Barn

124 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur G-1. Antal individer 1-17 år som varit i kontakt med sjukvården under 2007 per 1000 invånare i åldern 1-17 år, per kön och hälso- och sjukvårdsnämnd samt totalt i Västra Götaland. Källa: VEGA. Barn

125 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell G-1. De 10 vanligaste DRG-grupperna vid sluten vård för barn under 18 år, Antal vårdtillfällen samt procentuell fördelning för respektive DRG-grupp. Källa: VEGA. Barn

126 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur G-8. Antal individer 0-17 år, per 1000 invånare, med diabetes som huvuddiagnos vid läkarbesök, per kön och hälso- och sjukvårdsnämnd samt totalt i Västra Götaland, Åldersstandardiserade värden. Källa: VEGA. Barn

127 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell F-2. Målnivåer (enligt ADA) för HbA1c i olika åldrar. Källa: SWEDIABKIDS. Barn

128 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur G-9. Klinikmedel-HbA1c för patienter med insulinbehov över 0,5 E/kg, Observera att skalan ej börjar på 0. Källa: SWEDIABKIDS. Barn

129 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur G-10. Andel patienter, i %, som använder insulinpump, Källa: SWEDIABKIDS Barn

130 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell G-3. Andel, i %, av barn med diabetes (> 9 år) som fått blodtrycket kontrollerat minst en gång under året. Källa: SWEDIABKIDS. Barn

131 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Barn Kort om barn Barn- och ungdomar under 18 år utgör 21% av befolkningen i Västra Götaland. Sjuttiotre procent av barnen har under 2007 haft kontakt med sjukvården. Konsumtionen av specialiserad vård är högst i Göteborgsregionen. Sluten vård är vanligast bland de minsta barnen. Sjukdomar i andningsorganen är den dominerande orsaken till läkarbesök i öppen vård. Kvalitetsregistret för barn och ungdomsdiabetes, SWEDIABKIDS, har 100 % täckningsgrad i VGR. Barnen med diabetes har i ett nationellt perspektiv relativt låga HbA1c-värden och andelen som använder insulinpump är hög.

132 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Kvalitetsredovisningen 2004, obetydligt med data 2006 accelererande tillgång på data 2007 flera register öppna + mängd andra källor 2008 ? KVALITET Verksamhetsanalys antal sidor

133 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Rapporten innehåller avstämningslista över Öppna Jämförelseindikatorer

134 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell H-3. Antal patienter i VGR som är registrerade i det nationella diabetesregistret 2006 och 2007 Nationella Diabetesregistret

135 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-1. antal individer med diabetesdiagnos vid mottagning utanför sjukhus i förhållande till antal individer registrerade i det nationella diabetesregistret utanför sjukhusmottagningarna Nationella Diabetesregistret

136 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-2. Antal individer med diabetesdiagnos vid mottagning utanför sjukhus i procent av befolkningen 2007 Nationella Diabetesregistret

137 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-3. Andel patienter registrerade i det nationella diabetesregistret av de patienter som har en diabetesdiagnos för alla vårdcentraler, varje punkt representerar täckningsgraden vid en vårdcentral och de har ordnats i stigande skala. Axeln avbruten vid 100 %. Källa: NDR och VEGA. Nationella Diabetesregistret procent

138 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell H-4 NDR:s Landstingsindex Nationella Diabetesregistret

139 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-4. Utfall 2007 för 4 av de 5 indikatorer som ingick i NDR:s landstingsindex D 30 är diabetes med debut före respektive efter 30 års ålder behandlade vid medicinklinker PV= primärvård. Staplarna visar skillnaden mellan procentuell måluppfyllelse i VGR och i riket där positivt utfall innebär högre måluppfyllelse än riket. Nationella Diabetesregistret

140 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-5. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 %, (patienter med debut <30 år). Nationella Diabetesregistret * * *

141 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-6. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet blodtryck  130/80 mm Hg, (patienter med debut <30 år) Nationella Diabetesregistret * * ** * *

142 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-7. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l, (patienter med debut <30 år). Nationella Diabetesregistret

143 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-8. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet kontroll av fotstatus, (patienter med debut <30 år). Värdet för Sahlgrenska felaktigt. Se text. Nationella Diabetesregistret

144 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-9. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet Hba1C <6,0 % Figur H-10. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck  130/ Figur H-11. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l, Nationella Diabetesregistret

145 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-12. Relationen mellan andel av patienter i primärvård, med kolesterol <4,5 mmol/l, 2007 för 12 hälso- och sjukvårdsnämnder och förskrivning av lipidsänkande medel till befolkningen i dessa områden. r=0,9. Nationella Diabetesregistret HSN 9 HSN 8

146 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-13. Andel av patienter med diabetes, primärvård, där kontroll av fotstatus har gjorts Nationella Diabetesregistret

147 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-14. Jämförelse av måluppfyllelse för fyra indikatorer. Summan av ranking för måluppfyllelse inom respektive hälso- och sjukvårdsnämnd 2007 där ett högt värde innebär jämförelsevis hög måluppfyllelse. Nationella Diabetesregistret

148 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-15. Andel av patienter som vårdats för stroke som registrerats i Riks-Stroke Källa Vega Riks-Stroke

149 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-16 Andel strokepatienter där uppföljningsdata saknas. Avser år Källa Riks-Stroke. Riks-Stroke

150 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Figur H-17. Strokevårdade i VGR 2006, andel diagnostiserade I61, I63 och I64. Källa Riks-Stroke 2006.

151 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Figur H-18 Riskfaktorer för stroke. Andel registrerade per sjukhus/enhet. Källa Riks-Stroke 2006.

152 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Figur H-19 Andel med fler än en stroke. Källa Riks-Stroke 2006.

153 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Figur H-20 Andel vårdade på strokeenhet. Direktintagna och vårdade någon gång under vårdtiden. Källa Riks-Stroke, sjukhusen.

154 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Figur H-21. Medel och medianvårdtider i dagar per vårdenhet. Källa Riks-Stroke 2006.

155 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Figur H-22. andel av patienter med stroke (DRG 14A+B) som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen, Källa: VEGA

156 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Figur H-23. Andel döda inom 90 dagar efter stroke, Procent. Källa: Riks-Stroke.

157 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Figur H-24. Relation mellan andel döda inom 90 dagar och täckningsgrad i Riks-Stroke. Båda för åren Täckningsgrad baserad på VEGA

158 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Figur H-25. Andel döda inom 90 dagar. Källa: Patientregistret

159 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Figur H-26. Andel avlidna vid olika tidpunkter efter insjuknandet. Källa Riks-Stroke. Källa Riks-Stroke Streckade staplar, ålderstandardiserade data från patientregistret

160 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Tabell H-5. Antal larm, trombolyser och resultat. Källa Riks-Stroke * I samband med färdigställandet av rapporten har det framkommit att SU i stor utsträckning även utför trombolys med teknik som inte fångas av Riks-Stroke, därför är data för SU missvisande *

161 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Antal behandlade SU (intravenös trombolys/lokal intraarteriell behandling) Källa: SU Lars Rosengren ( thrombectomy fångas ej av Riks-Stroke ) antal Jan-Erik Karlsson, Neurologen SU Riks-Stroke

162 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-27. Andel patienter med hjärninfarkt och förmaksflimmer som efter insjuknandet behandlades med antikoagulantia i tablettform. Riksgenomsnitt = 30 %. Källa Riks-Stroke. Källa Riks- Stroke Riks-Stroke

163 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Figur H-28. Procent Warfarin vid utskrivning. PAR + Läkemedelsregistret, Patienter med Stroke I63 samt förmaksflimmer. Riket och VGR, kvinnor och män.

164 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Figur H-29. Förskrivning av blodförtunnande medicin vid utskrivning. Alla åldrar och över 75 år. Riks-stroke 2006.

165 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Figur H-30. Andel patienter som vid utskrivningen behandlades med lipidsänkare. Källa Riks-Stroke 2006

166 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Figur H-31. Blodtrycksbehandling vid utskrivning. Källa Riks-Stroke 2006.

167 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Figur H-32. Andelen av patienter med stroke som blivit ADL-beroende 3 månader efter stroke. Källa Riks-Stroke

168 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Figur H-33. Andel patienter som återgått till eget boende 3 månader efter insjuknandet av dem som bodde hemma utan kommunalt hemtjänst före insjuknandet. Källa Riks-Stroke 2006

169 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Figur H-34. Andel av patienter med stroke som uppger att de har talsvårighet och som fått träffa logoped. Källa Riks- Stroke 2006

170 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Figur H-35. Andel av patienter med stroke som är nöjda/mycket nöjda med vård och bemötande under vården Värdet för riket är 92 % respektive 93 %. Källa Riks-Stroke 2006.

171 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Riks-Stroke Kort om Riks-Stroke Stroke är en av de mest resurskrävande sjukdomarna och det är den diagnos som kräver de flesta vårdplatserna. Riks-stroke är ett nationellt kvalitetsregister med hög anslutningsgrad av svenska sjukhus. Det finns dock skillnader i täckningsgraden och framförallt fullständigheten i rapporteringen vilket begränsar användningen för jämförelser mellan sjukhus och över tid. Registreringen i Riks-Stroke är resurskrävande för verksamheterna. Trots det är det svårt att enbart från registerdata bilda sig uppfattning om kvalitén för enskilda enheter. Flera indikatorer ger för osäkra resultat för att kunna dra slutsatser. Data är fortfarande i första hand lämpade för verksamheter i deras eget uppföljningsarbete. Även om data för enskilda enheter inte kan jämföras utan särskild riktad analys lämpar de sig väl för underlag för beställar/utförardialog kring utfall. Registret är öppet för flera viktiga indikatorer men flera är fortfarande inte tillgängliga. Sjukhusen i VGR har lägre användning av waran vid förmaksflimmer och blodfettsänkande behandling. Dessa behandlingar är viktiga för att förebygga återfall. Det finns fortfarande betydande och oförklarade skillnader i vårdtidens längd Viktiga förbättringsområden är: Vård på strokeenhet, trombolysbehandling, waran vid förmaksflimmer

172 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-36. Kvalitetsindexpoäng per sjukhus åren 2004 till Källa Riks-HIA, årsrapport Riks-HIA

173 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-37. Sjukhusspecifik måluppfyllelse avseende ASA vid utskrivning till hjärtinfarktpatienter under 80 års ålder. Genomsnittlig nationell måluppfyllelse 98 %. Notera att endast vissa staplar av grafiska skäl motsvaras av ett namn. Källa Riks-HIA, årsrapport Riks-HIA

174 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-38. Sjukhusspecifik måluppfyllelse avseende reperfusion hos hjärtinfarktpatienter under 80 års ålder. Genomsnittlig nationell måluppfyllelse 74 %. Notera att endast vissa staplar av grafiska skäl motsvaras av ett namn. Källa Riks-HIA, årsrapport Riks-HIA

175 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-39. Fördelningen av mortaliteten 30 dagar efter hjärtinfarkt hos patienter under 80 års ålder, per sjukvårdsregion. Den genomsnittliga dödligheten på nationell nivå var 4,9 %. Källa Riks-HIA, årsrapport Riks-HIA

176 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-40. Fördelningen av mortaliteten 1 år efter hjärtinfarkt hos patienter under 80 års ålder, per sjukvårdsregion. Den genomsnittliga dödligheten på nationell nivå var 11,3 %. Källa Riks-HIA, årsrapport 2006 Riks-HIA

177 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-41. Dödligheten 28 dagar efter hjärtinfarkt. Källa Socialstyrelsen. Riks-HIA

178 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-42. Fördelningen av mortaliteten 30 dagar efter hjärtinfarkt hos patienter under 80 års ålder, per sjukhus. Den genomsnittliga dödligheten på nationell nivå var 4,9 %. Källa Riks-HIA, årsrapport Riks-HIA

179 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Canceröverlevnad Tabell H-6. Regionen och riket. Från - siffror om cancer i Väst, onkologiskt centrum 2007.

180 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell H-7. 5-årsöverlevnad i cancersjukdom. Patienter diagnostiserade 1999–2005 med uppföljning t.o.m. december Procent. Källa: Öppna jämförelser. numreringen hänvisar till den publikationen.. Canceröverlevnad

181 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell H-8. Diagnostiserade fall av tjocktarmscancer 2005 Figur H års relativ överlevnad i tjocktarmscancer i VGR 2005 uppdelat på geografiskt område.. Canceröverlevnad

182 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell H-9. Antal diagnostiserade fall av ändtarmscancer 2005 Figur H års relativ överlevnad i ändtarmscancer i VGR 2005 uppdelat på geografiskt område. Canceröverlevnad

183 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell H-10. Antal diagnostiserade fall av bröstcancer 2005 Figur H års relativ överlevnad i bröstcancer i VGR uppdelat på geografiskt område. Canceröverlevnad

184 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell H-11. Antalet dialyspatienter 31/ och andelen som har peritonealdialys Svenskt Njuregister

185 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-46. Årlig mortalitet i dialys Svenskt Njuregister

186 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-47. Antal hemodialyspatienter per enhet registrerade i Svenskt Njurregister Svenskt Njuregister

187 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-48. Andelen (%) av patienterna som får färre eller fler än tre dialyser per vecka 2007 Svenskt Njuregister

188 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-49. Genomsnittligt antal ordinerade dialyser per vecka Svenskt Njuregister

189 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-50. Andelen (%) av patienterna som får färre eller fler än tre dialyser per vecka Svenskt Njuregister

190 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-51. Andelen (%) av patienterna i VGR som får färre eller fler än tre dialyser per vecka Svenskt Njuregister

191 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-52. Andel av hemodialyspatienter med tre dialyser per vecka som uppnår behandlingsmålet ureasänkning>70%, Riket = Sverige exkl. VGR.. Svenskt Njuregister

192 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-53. Andel av hemodialyspatienter med tre dialyser per vecka som uppnår behandlingsmålet ureasänkning>70% Riket = Sverige exkl. VGR. Svenskt Njuregister

193 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-54. Andel av bloddialyspatienter som får sin behandling via en s.k. AV- fistel Figur H-55. Andel av bloddialyspatienter som får sin behandling via en s.k. AV-fistel. Svenskt Njuregister

194 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-56. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck 2007 Riket = Sverige exkl. VGR Figur H-57. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck Riket = Sverige exkl. VGR. Svenskt Njuregister

195 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-58. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodvärde (hemoglobin Riket = Sverige exkl. VGR Figur H-59. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodvärde (hemoglobin Riket = Sverige exkl. VGR. Medelvärde Svenskt Njuregister

196 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-60. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för parathyreoideahormon (PTH) och fosfat (P) i blodet (PTH =16,5-33 pmol/l, P=0,8-1,8 mmol/l). Svenskt Njuregister

197 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-61. Andel av bloddialyspatienter som uppnår behandlingsmålet ureasänkning vid dialys mer än 70 %. Endast patienter med tre dialyser per vecka Svenskt Njuregister

198 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell H-13. Andel av bloddialyspatienter som uppnår behandlingsmålet ureasänkning vid dialys mer än 70 %. Kvinnor/Män 2007 (2006 inom parantes). Endast patienter med tre dialyser per vecka. Svenskt Njuregister

199 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-62. Ljumskbråck – relativ risk för omoperation efter fem år. Operationer 1992–2006 ingår. Risk för riket = 1,0. (Öppna Jämförelser). Svenskt Bråckregister

200 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-63. Relativ risk för omoperation av ljumskbråck inom fem år med konfidensintervall (95 %). Risk för riket = 1,0. data från förra rapporten och nya data Svenskt Bråckregister

201 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten % 2% 3% 4% Hur stor är risken för en omoperation av ett nyss opererat bråck i förhållande till tiden efter denna bråckoperation? Antal år efter den nyss utförda bråckoperationen Om bråcket opererats vid: Frölunda specialistsjukhus Övriga sjukhus RR=0,61 (Ci 0,48-0,77) Svenskt Bråckregister

202 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell H-14. Antal inrapporterade patienter, liksom den procentuella andelen kompletta formulär avseende olika delar av vårdförloppet. Källa Årsredovisning tabellverk benign hysterektomi GynOpregistret

203 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-64. Antalet hysterektomier för benign sjukdom per invånare uttryckt som index där Västra Götaland = 100. Källa Årsredovisning tabellverk benign hysterektomi GynOpregistret

204 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-65. Andelen patienter med komplicerat efterförlopp efter benign hysterektomi. Källa Årsredovisning tabellverk benign hysterektomi GynOpregistret

205 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-66. Antal hjärtopererade individer åren Källa Årsrapport 2006 Hjärt-Opregistret

206 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell H-16. Dödligheten inom 30 dagar vid primär hjärtoperation, liksom vid tidigare hjärtoperation. Källa Årsrapport Hjärt-Opregistret

207 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-67. Dödligheten inom 30 dagar efter kranskärlskirurgi. Källa Årsrapport Hjärt-Opregistret

208 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell H-17. Andelen patienter (%) som drabbats av postoperativa komplikationer i samband med primär hjärtkirurgi. Källa Årsrapport Hjärt-Opregistret

209 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-68. Andelen vårdtillfällen som är registrerade i riks-Höft 2006 av antalet vårdtillfällen i Vega. Riks-Höft

210 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-69. Andelen kvinnor respektive män Riks-Höft

211 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-71. Medelväntetid till operation för höftfraktur. Indikatorn ingår i Öppna jämförelser. Riks-Höft

212 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-72. Medel och medianvårdtid Riks-Höft

213 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-73. Andel åter till ursprung Riks-Höft

214 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-74. Andel reoperationer som görs inom 2 år efter primäroperation Svenska Höftprotesregistret

215 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-75. Fördelning av olika komplikationer med följd av reoperation efter primäroperation

216 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-76. Andelen implantatöverlevnad tio år efter primär-operation Svenska Höftprotesregistret

217 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-77. Patientskattad förbättring 1 år efter primäroperation Svenska Höftprotesregistret

218 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-78. Antal registrerade RA-patienter i VGR Figur H-79. Andel av alla RA- patienter med låg sjukdomsaktiv-tet i VGR Svenska Reumatoid Artritregistret

219 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-80. Sjukdomsaktivitet (DAS28) för tidig RA och förbättring vid behandling med antireumatiska läkemedel insatt 2006 per förvaltning Svenska Reumatoid Artritregistret

220 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-82. Inflammationsgrad (CRP) för tidig RA-patient och förbättring vid behandling med antireumatiska läkemedel-insatt 2006 per förvaltning Svenska Reumatoid Artritregistret

221 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-83. Biologiska läkemedel ackumulerat antal patienter insatta på behandling, per invånare över 18 år, regionvis, Svenska Reumatoid Artritregistret

222 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-85. Sjukdomsaktivitet (DAS28) för RA-patienter och förbättring vid behandling med första biologiska läkemedel insatt 2006 per förvaltning Svenska Reumatoid Artritregistret

223 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-87. Inflammationsgrad (CRP) för RA-patienter och förbättring vid behandling med första biologiska läkemedel insatt 2006 per förvaltning Svenska Reumatoid Artritregistret

224 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell H-19. Anmälningar i genomsnitt per år för hela landet Skadeanmälningar till patientförsäkringen

225 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-88. Antal anmälda och ersatta skador hos patientförsäkringen Skadeanmälningar till patientförsäkringen

226 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-89. fördelning av anmälningar Skadeanmälningar till patientförsäkringen

227 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur H-90. Andelen av operationer i slutenvård som anmäls till LÖF 2007 Skadeanmälningar till patientförsäkringen

228 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell H-20. Antal anmälda skador på urval av verksamheter Skadeanmälningar till patientförsäkringen

229 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell H-21. Inkomna ärenden till Socialstyrelsens regionala enhet. Socialstyrelsen

230 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur 91. Patientnämndens årsredovisning 2007 sid 20. Skadeanmälningar till patientförsäkringen

231 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur J-1: Götalandsregionens och rikets kostnadsutvecklingstakt i procent. Rullande 12. Kostnaden avser recept- (exkl egenavgift) och rekvisitionsläkemedel. Källa: Xplain Läkemedel

232 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur J-2: Kostnadsutveckling för de senaste tre åren samt en prognos för 2008 och 2009 per terapigrupp/ATC-kod. Källa: Xplain Läkemedel

233 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur J-3: Läkemedelskostnadens andel av Västra Götalandsregionens totala kostnad. Källa: Xplain Läkemedel

234 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur J-4: DDD per invånare under Jämförelse mellan könen av försålda receptläkemedel vid hjärt- kärlsjukdom. Läkemedelsgrupperna utgörs av ATC- grupperna C07, C08, C09 och C10. Källa: Xplain Läkemedel

235 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur J-5: Kostnad per DDD under Jämförelse mellan könen av försålda receptläkemedel vid hjärt- kärlsjukdom. Läkemedelsgrupperna utgörs av ATC- grupperna C07, C08, C09 och C10. Källa: Xplain Läkemedel

236 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell J-1: DDD/invånare. Jämförelse av försålda receptläkemedel under 2007 för utvalda läkemedelsgrupper redovisat för VGR och per HSN. Ålder- och könsstandardiserat mot regionen.. Källa: Xplain Läkemedel

237 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur J-6: Dygnsdoser per individ av hjärt- kärlläkemedel från tabell J-1. Läkemedel

238 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur J-7: Antiobesitasmedel (DDD) fördelat per vårdform Källa: Xplain Läkemedel

239 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur J-8: Fördelning av försålda definierade dygnsdoser (DDD) av antiobesitasmedel 2007 på ålder och kön. Källa: Xplain Läkemedel

240 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur J-9: Antiobesitasmedel. DDD per invånare 2007 till befolkningen i respektive Hälso- och sjukvårdsnämnd. Ålders- och könsstandardiserat mot VGR. Källa: Xplain Läkemedel

241 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur J-10: God Hushållning Procentuell andel (DDD) simvastatin av totala statinförskrivningen per kvartal 2007 och förvaltning Läkemedel

242 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur J-11: Andel äldre med 10 eller fler läkemedel hos äldre i förhållande till apodosanvändning Läkemedel

243 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell J-2: Läkemedel apodosförskrivning under 2007, DDD per 1000 invånare ålder- och könsstandardiserat mot regionen redovisat per Hälso- och sjukvårdsnämnd. Källa: Xplain Läkemedel

244 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur J-12: Individer 45 år och äldre som någon gång under 2006 hämtat ut ett diabetesläkemedel (A10) minst en gång. Hur stor andel av dessa har under 2006 minst en gång hämtat ut ACE-i (C09A eller C09B) eller ARB (C09C eller C09D). Källa: Socialstyrelsens läkemedelsregister. Läkemedel

245 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur J-13: Ett urval av nya ”dyra” läkemedels andel av slutenvårdskostnaden. Rullande 12, rekvisitionsläkemedel. Källa: Xplain. Läkemedel

246 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell.J-3. Försäljning i VGR 2007 och VGR:s andel av rikets kostnader för ett urval nya läkemedel. Observeras att det inte förbehållslöst går att jämföra kostnader för läkemedel i slutenvården mellan landsting eftersom bl a regionsjukhusen behandlar patienter från flera landsting. Källa: Xplain. Läkemedel

247 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell J-4: Ur val av de totalt 16 läkemedel som fick ta del av det särskilda anslaget inför Källa: Xplain. Läkemedel

248 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Kostnader ur ett nämndsperspektiv KOSTNADER

249 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell L-1. Resultat (mkr) per hälso- och sjukvårdsnämnd år 2006 och 2007, i % av regionbidraget 2007 samt förändring i mkr mellan åren KOSTNADER % av Regbidrag Förändring HSN 19,2159,6720,7%0,457 HSN 215,03712,5941,4%-2,443 HSN 313,33917,5200,6%4,181 HSN 443,99622,5851,2%-21,411 HSN 5118,475101,6142,7%-16,861 HSN 1142,9313,9420,2%-38,989 HSN 1258,65352,8792,1%-5,774 HSN 732,0983,8140,2%-28,284 HSN 625,2685,6560,4%-19,612 HSN 831,74429,1600,9%-2,584 HSN 928,15115,9690,7%-12,182 HSN 1019,92014,4540,6%-5,466 Totalt438,827289,8591,1%-148,968

250 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell L-2. Kostnader (kr) för hälso- och sjukvård år 2007, per invånare och nämndsområde uppdelat på vårdnivå KOSTNADER

251 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell L-3. Fördelning (%) av kostnad 2007 per invånare och nämndsområde uppdelat på vårdnivå KOSTNADER Speciali- serad Vård % Primär- vård % Tandvård % Handikapp- Verksamhet % Övrigt % HSN 168,022,92,81,64,7 HSN 266,423,73,02,14,7 HSN 371,421,03,02,22,4 HSN 467,122,93,21,75,2 HSN 571,518,32,51,56,2 HSN 1170,319,72,61,55,9 HSN 1270,919,62,61,45,4 HSN 769,120,33,61,75,3 HSN 668,223,23,22,52,9 HSN 868,922,72,82,43,2 HSN 968,822,92,92,23,2 HSN 1068,323,82,92,12,9 VGR69,521,42,91,94,3

252 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell L-4. Total kostnad (kr) för hälso- och sjukvård år 2007, per invånare och nämndsområde före och efter riskdelning KOSTNADER Före riskdelning Efter riskdelning Riskdelning per invånare HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN

253 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell L-5 Kostnad (kr) för hälso- och sjukvård 2006 och 2007 per invånare och nämndsområde, samt förändring (%) mellan åren KOSTNADER Förändring % HSN ,21 HSN ,47 HSN ,33 HSN ,56 HSN ,93 HSN ,68 HSN ,62 HSN ,21 HSN ,50 HSN ,05 HSN ,68 HSN ,04

254 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell L-6. Kostnad (kr) för primärvård per invånare och nämndsområde år 2006 och 2007 KOSTNADER Förändring % HSN ,68 HSN ,89 HSN ,94 HSN ,42 HSN ,11 HSN ,66 HSN ,40 HSN ,50 HSN ,63 HSN ,81 HSN ,68 HSN ,29 VGR ,33

255 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell L-6 a. Kostnad (kr) för insatser mot psykisk ohälsa och sjukdom per invånare och nämndsområde år 2006 och 2007 KOSTNADER Förändring % HSN ,57 HSN ,59 HSN ,15 HSN ,86 HSN ,05 HSN ,62 HSN ,12 HSN ,55 HSN ,59 HSN ,57 HSN ,72 HSN ,14 VGR ,70

256 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell L-7. Kostnad (kr) för inom- och utomregional vård per invånare och nämndsområde år 2007 KOSTNADER utomregional Spec pv Spec v pv inomregional Andel utomreg

257 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell L-8. Kostnad (kr) för vård i offentlig och privat regi per invånare och nämndsområde samt andel i privat regi år 2007 KOSTNADER HSN 1HSN 2HSN 3HSN 4HSN 5HSN 11HSN 12HSN 7HSN 6HSN 8HSN 9HSN 10Totalt OFFENTLIG VÅRD Specialiserad vård Primärvård PRIVAT VÅRD 1) Specialiserad vård Primärvård Andel utomregionalt % 7,9%3,5%7,2%10,5%12,0%12,8%9,6%11,3%4,6%4,8%5,1%3,1%8,0%

258 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten TANDVÅRD

259 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur K-1: Täckningsgrad; fullständigt behandlade barn och ungdomar år, 2007 TANDVÅRD

260 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur K-2: Antalet skadade vuxna tänder i medeltal (DFT medel) 12 och 19 år TANDVÅRD

261 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur K-3: 12-åringar DFT medel per HSN och totalt i Västra Götalandsregionen år 2005 till TANDVÅRD

262 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur K-4: Antalet uppsökta per HSN 2007 i relation till antalet personer som beräknas ha rätt till nödvändig tandvård (intygspatienter). TANDVÅRD

263 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell K – 1 Antal behandlade per nämnd samt kostnad kostnad per nämnd, per behandlad och per invånare TANDVÅRD Patienter med särskilt behov Antal Behandlade Kostnad (Tkr) Kostnad per be- handlad Kostnad per invånare HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN ALLA

264 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Personal VA 2007 PERSONAL

265 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell M-1. Antal anställda per anställningsform och område per den 31 dec Källa=Årsredovisning. PERSONAL

266 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell M-2. Antal anställda per personalkategorigrupp och område per den 31 dec 2007 samt förändring jämfört med 31 dec Källa=Årsredovisning. PERSONAL

267 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur M-1. Procentuell utveckling av antal anställda inom fem olika personalkategorier. Index 2001=100. Källa= Årsredovisning. PERSONAL

268 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur M-2. Kostnad bemanningsföretag inom hälso- och sjukvården för läkare respektive sjuksköterskor åren 2001 till Källa= Årsredovisning. PERSONAL

269 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Tabell M-3. Personalomsättning 2007 och 2006, antal externa avgångar i förhållande till antal tillsvidareanställda. Källa = Årsredovisning. PERSONAL Område Sjukhus6,05,1 Primärvård7,66,0 Tandvård5,54,6 Handikappförvaltningen5,25,8

270 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur M-3. Andel utförd tid år 2006 och Källa= Årsredovisning. PERSONAL

271 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Figur M-4. Andel utförd tid per personalkategorigrupp. Källa= Årsredovisning. PERSONAL


Ladda ner ppt "Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten"

Liknande presentationer


Google-annonser