Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Trender och variation - indikatorer från Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården på ett nytt sätt Maj 2013 För information kontakta: Birgitta Lindelius,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Trender och variation - indikatorer från Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården på ett nytt sätt Maj 2013 För information kontakta: Birgitta Lindelius,"— Presentationens avskrift:

1 Trender och variation - indikatorer från Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården på ett nytt sätt Maj 2013 För information kontakta: Birgitta Lindelius, Socialstyrelsen Katarina Wiberg Hedman, SKL

2 Inledning och syfte I den årliga rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet står årsvisa jämförelser mellan landsting i fokus. Denna rapport syftar till att belysa utvecklingen av delar av svensk hälso- och sjukvård och ge en övergripande bild av hur variationen mellan landsting utvecklats. Rapporten är beskrivande, inte analyserande, och ger ett underlag för diskussioner på såväl nationell som landstingsnivå. Ingen ny data har samlats in för detta ändamål. Trenddata har efterfrågats i samband med sedvanliga datainhämtningar För information om vad en öppen jämförelse är och hur den bör användas hänvisas till huvudrapporten

3 Urval av indikatorer - disposition 50 indikatorer visas, inom områdena –Övergripande indikatorer, diabetesvård, hjärtsjukvård, strokesjukvård och cancersjukvård Några övergripande indikatorer har valts för att de är av allmänt intresse. Sjukdomsgrupperna berör stora sjukdomsgrupper och tillgången på kvalitetsdata är jämförelsevis god. Bara indikatorer för vilka det finns data för minst tre år/tidsperioder visas. Alla indikatorer från de aktuella sjukdomsområdena visas, givet att det finns data för tillräckligt många mätperioder.

4 Indikatorer som visas Övergripande indikatorer 36 Strukturjusterad kostnad per invånare 19 Tillgång till den vård jag behöver 20 Förtroende för vård vid vårdcentraler 21 Förtroende för vård vid sjukhus 31 Besök hos allmänläkare inom 7 dagar 2 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet 3 Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom 4 Sjukvårdsrelaterad dödlighet 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt 7 Undvikbar slutenvård Diabetes 79 Måluppfyllelse för HbA1c - primärvård 80 Måluppfyllelse för HbA1c – typ 1 diabetes 81 Måluppfyllelse för blodtryck - primärvård 82 Måluppfyllelse för blodtryck – typ 1 diabetes 83 Måluppfyllelse för LDL-kolesterol – primärvård 84 Måluppfyllelse för HbA1c – barn och unga 85Amputationsfrekvens bland diabetiker Hjärtsjukvård 86 Överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus 87 Andel döda efter hjärtinfarkt 88 Andel döda efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt RIKS-HIAs 9 processmått 2006 resp Ny infarkt eller död i ischemisk hjärtsjukdom 90 Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt 91 Kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt 92 Blodproppshämm beh vid icke ST-höjningsinf 95 Andel döda efter PCI 96 Återförträngning efter PCI 94 Blodfettssänkande behandling efter hjärtinfarkt 97 Återinskrivning eller död efter vård för hjärtsvikt 98 Läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt

5 Indikatorer som visas (forts) Strokesjukvård 101 Andel döda efter stroke 102 Andel döda efter sjukhusvårdad stroke 108 Ny stroke inom ett år 109 Funktionsförmåga efter stroke 103 Vård vid strokeenhet 104 Trombolys vid stroke 106 Blodförtunn beh e stroke och förmaksflimmer 107 Blodfettssänkande behandling efter stroke 110 Nöjdhet med sjukhusvård vid stroke Cancersjukvård 116 Överlevnad vid tjocktarmscancer 117 Omoperation vid tjocktarmscancer 118 Andel avlidna efter op för tjocktarmscancer 119 Överlevnad efter ändtarmscancer 120 Omoperation vid ändtarmscancer 121 Andel avlidna efter operation för ändtarmscancer 122 Överlevnad vid bröstcancer 123 Omoperation p g a tumördata – bröstcancer 124 Omoperation p g a komplikation – bröstcancer 126 Överlevnad vid lungcancer 127 Multidisciplinär konferens vid lungcancer 128 Kurativt syftande behandling vid prostatacancer

6 Indikatorpresentation och källor För de indikatorer där landstingstrender saknas visas bara rikets utveckling över tid, således samma trenddiagram som redovisades i Öppna jämförelser Inga uppgifter om utvecklingen för enskilda landsting visas. Sådana data kan nås via Socialstyrelsens och SKL:s hemsidor. Texterna är korta och läsaren hänvisas till Öppna jämförelser för beskrivning och tolkning. Samma indikatornumrering som i ÖJ 2012 används. Källorna är framförallt Socialstyrelsens hälsodataregister respektive Nationella Kvalitetsregister. Datakvaliteten och täckningsgrad varierar totalt och över åren Observera att y-axlarna har olika skalor och överhuvudtaget den påverkan skalans utformning har på diagrammet.

7 Metodaspekter vid bedömning av variation Stora och bestående kvalitetsskillnader är som regel negativt, men variation kan ha flera olika orsaker och kan även vara en förutsättning för förbättringar. Slumpvariation gör att landsting med liten befolkning oftare än andra uppvisar värden som varierar stort från år till år. Slumpfaktorn är olika stark vid de olika indikatorer som redovisas. Standardavvikelse är ett mått på variationens omfattning och har varit ett stöd för att kommentera variationens utveckling i texten. Men måttet används inte för att ge en sammanvägd bedömning av variationens utveckling för de indikatorer som redovisas. Ett framtida utvecklingsarbete är att överväga olika metoder att beskriva variation och avgöra vilka som är mest lämpade för syften som detta.

8 Redovisning av indikatorer Övergripande Diabetes Hjärtsjukvård Stroke Cancer

9 Övergripande indikatorer Här visas utvecklingen för flertalet övergripande indikatorer, för vilka det fanns trenddata i 2012 års jämförelser, eller där trender kunnat skapas genom att data hämtats från äldre rapporter. Det senare gäller tidsserier för hur befolkningen enligt undersökningen Vårdbarometern bedömer tillgången på vård och anger vilket förtroende de har för sjukhus och vårdcentraler.

10 36 Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare I övre diagrammet visas för riket landstingens nettokostnader per invånare sedan I 2011 års priser har kostnaden i riket ökat från kr år 2002 till kr år Detta motsvarar en ökning på drygt 7 procent. Denna ökning av kostnader kan sättas i relation till utvecklingen av övriga indikatorer. Kostnadsskillnaderna mellan landstingen varierar mellan åren, utan att någon tydlig trend kan ses.

11 19 Tillgång till den sjukvård man behöver Ett grovt mått på befolkningens värdering av hälso- och sjukvår- den är i vilken mån man anser sig ha tillgång till den sjukvård man behöver. I diagram 19 kan ses att från 2005 har andelen som anser sig ha tillgång till den vård de behöver ökat år för år minskar andelen i riket dock med cirka två procentenheter. De två senaste årens värden är hämtade från den nya versionen av telefonenkäten Vårdbarometern, och är inte jämförbara med de äldre värdena. Fel data – skall bytas ut

12 20 Befolkningens förtroende för vården vid vårdcentraler Andelen i befolkningen som anser sig ha stort eller mycket stort förtroende för vården vid vårdcentraler uppgår till knappt 64 procent, en ökning sedan Även mellan 2006 och 209 skedde en viss ökning av andelen med förtroende. Skillnaderna mellan landstingen är förhållandevis måttliga. Bortsett från ett landsting med avvikande hög andel, är variationsvidden drygt tio procentenheter. Skillnaderna har dock inte påtagligt minskat och 2011 års värden är inte jämförbara med tidigare års, då Vårdbarometern förändrats. Fel data

13 21 Befolkningens förtroende för vården vid sjukhus Andelen i befolkningen som anser sig ha stort eller mycket stort förtroende för vården vid sjukhus uppgår till drygt 70 procent. Mellan 2005 och 2009 sjönk andelen som hade förtroende för sjukhus något, medan det motsatta gäller förtroendet för vårdcentraler och 2011 års värden är inte jämförbara med tidigare års, eftersom Vårdbarometern förändrats. Skillnaderna mellan landsting har inte minskat, snarare tvärtom. Fel rubrik

14 31 Läkarbesök inom sju dagar i primärvård Att patienten vid nybesök i primärvård skall få läkarbesök inom sju dagar är en del i vårdgarantin. Denna tillgänglig- het mäts två gånger per år; här återges ett årligt värde. Sedan 2008 har andelen i riket legat över 90 procent, med en spridning mellan landsting på cirka 15 procentenheter. Spridningen har inte minskat de senaste åren.

15 2 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet avser död i ett antal utvalda diagnoser och dödsorsaker som anses möjliga att påverka med bredare hälsopolitiska insatser mot till exempel rökning och riskfyllt eller skadligt alkoholbruk. De diagnoser som ingår är lung- cancer, cancer i matstrupe, levercirros och motorfordonsolyckor. I riket minskar denna dödlighet efter 2005, och det finns även en tendens till något minskad variation mellan landstingen under senare år.

16 3 Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Indikatorn avser död i sjukdomar som bedöms vara möjliga att påverka med olika medicinska insatser, och genom tidig upptäckt och behandling. Exempel på diagnoser som ingår är diabetes, stroke, livmoderhalscancer, astma och hypertonisjukdomar. Stroke och diabetes är de diagnoser som har störst påverkan på denna dödlighet, för kvinnor även cancer i livmoderhalsen. Dödligheten i de aktuella diagnoserna har minskat för både män och kvinnor det senaste decenniet. Det finns även en tendens till minskad variation mellan landstingen. För att bättre förstå utvecklingen av indikatorn krävs en analys av vilka diagnoser som står för de största förändringarna.

17 4 Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom I vissa definitioner av den internatio- nellt förekommande indikatorn sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet ingår ischemisk hjärtsjukdom. Denna dödlighet ingår dock inte i den variant som visas i Öppna jämförelser, utan visas där istället som en egen indikator. Av diagrammet framgår hur dramatisk minskningen av dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom är, även sett i ett relativt kort tidsperspektiv. På mindre än 15 år har dödligheten i den aktuella åldergruppen halverats. För män, som är betydligt oftare drabbade än kvinnor, är minskningen än större. Skillnaderna mellan landsting har minskat, vid en jämförelse mellan första och sista mätperiod

18 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt Antalet självmord eller dödsfall med oklart uppsåt per invånare i landstingen visas för treårsperioder, för att minska den variation som beror på slump. I riket har antalet dödsfall minskat något, vilket kan hänföras till en minskning bland män (visas ej). Totalt uppgick antalet dödsfall under hela mätperioden till cirka , i genomsnitt knappt fall per år. Det finns ingen klar tendens när det gäller skillnaderna mellan landsting.

19 7 Undvikbar slutenvård Indikatorn bygger på antagandet att om patienter med de utvalda sjukdoms- tillstånden får ett optimalt omhänder- tagande i den öppna vården, så kan behovet av inläggningar på sjukhus minskas. Öppenvårdsinsatsen kan avse prevention, primärvård och specialiserad öppenvård i olika former. I måttet ingår såväl vissa akuta som kroniska sjukdomstillstånd. Antalet personer med undvikbara slutenvårdstillfällen har minskat sedan år 2000, men mycket måttligt de senaste fyra-fem åren. Totalt har antalet vårdplatser minskat och antalet vårdtillfällen per ökat något under samma period. Ingen tydlig trend kan skönjas när det gäller variation mellan landsting.

20 Diabetessjukvård I Öppna Jämförelser 2012 visades trender för riket för sju diabetesindika- torer. Uppgift om landstingens utveckling över tid finns för alla dessa, utom för den som avser amputationsfrekvens. Indikatorerna visar hur stor andel patienter som når behandlingsmål för blodsockervärde (HbA1c), blodfetter och blodtryck – tre viktiga kvalitetsindikatorer för diabetesvård. Nationella diabetesregistrets (NDR) täckningsgrad har ökat kraftigt de senaste fem åren, så att data blivit allt mer representativt för diabetesvården. Detta kan påverka jämförelsen över tid. Låg täckningsgrad kan genom selektion betyda att registrets resultat är bättre än vad diabetesvården som helhet är. Merparten av patienter med diabetes har sin vårdkontakt i primärvård. Patienter med typ 1 diabetes är en jämförelsevis mindre grupp och har huvudsakligen sin vårdkontakt med sjukhusmottagningar. Täckningsgraden i NDR för dessa patienter är mycket god.

21 79 Måluppfyllelse för HbA1c – primärvård Den stora majoriteten personer med diabetes har sin kontakt med primär- vården. Diagrammet visar hur andelen av dessa som når målnivån för HbA1c har förändrats sedan Efter en förbättring fram till 2007 har andelen åter sjunkit några procentenheter, så att 2011 drygt 50 procent av alla patienter når den målnivå som anges i nationella riktlinjer. Enligt riktlinjen kan högre nivåer ibland vara motiverade. Skillnaderna mellan landsting har inte minskat över tid på något tydligt sätt.

22 80 Måluppfyllelse för HbA1c – typ 1 diabetes I diagrammet visas hur stor del av patienterna med typ 1 - diabetes som når behandlingsmålet för blodsockerkontroll. Efter en topp på 20 procent har andelen minskat med nästa fem procentenheter till drygt 15 procent. Denna minskning kan inte förklaras av ökande täckningsgrad, utan bör betraktas som en reell minskning. Orsakerna till att måluppfyllelsen minskar för både typ 1 och typ 2 patienter är oklara, skriver man i NDRs årsrapport. Skillnaderna mellan landsting varierar mellan åren.

23 81 Måluppfyllelse för blodtryck – primärvård I diagrammet visas andelen patienter med diabetes i primärvård som når behandlingsmålet för blodtryck, <130/80 mmml/hg. Andelen är låg men har i riket stadigt ökat sedan 2005 och ligger 2011 på 23 procent. Skillnaderna mellan landsting har inte minskat, snarare ökat. Det finns ett avrundningsproblem vid registreringen av blodtryck i NDR. Om man istället mäter andelen som når nivån 130/80 mm Hg eller lägre är det 40 procent som når målet, således en betydligt större andel. målet.

24 82 Måluppfyllelse för blodtryck – typ 1 diabetes För typ 1 diabetes har andelen som når behandlingsmålet för blodtryck ökat sedan 2005, till närmare 47 procent. Målet är satt till lägre än 130/80 mm Hg. Fram till 2011 fanns en tendens till mindre spridning mellan landsting, men den bröts i och med 2011 års resultat, framförallt beroende på att två landsting markant avviker nedåt. Även för denna indikator finns samma avrundningsproblem som för blodtrycksregistreringen i primärvård.

25 83 Måluppfyllelse LDL-kolesterol – primärvård Måluppfyllelse för LDL-kolesterol (det ”onda kolesterolet”) är i riktlinjerna satt till <2,5 mmol/l. Andelen som når målet har ökat något sedan Vid mätningen 2011 nådde över 45 procent av patienterna i primärvården målet. Skillnaderna mellan landsting visar ingen tydlig minskning. Rapporteringen till NDR har generellt sett ökat påtagligt. Dock finns fortfarande (2011) ett påtagligt bortfall av uppgift om LDL-värde, som gör denna indikator mindre säker. Bortfallet varierar mellan landsting.

26 84 Måluppfyllelse för HbA1c - barn och unga med typ 1 diabetes För barn och unga med diabetes typ 1 har andelen som når behandlings- målet för blodsockerkontroll ökat något sedan 2002, men är väsentligt oförändrad de senaste åren. Andelen är dock högre än för de vuxna – drygt 30 procent av de yngre når behandlingsmålet. Det mest intresseväckande vad gäller landstingsvariationen är att ett landsting (ett sjukhus, Växjö) har så påtagligt och uthålligt bättre resultat än övriga. Sjukhuset är naturligt nog föremål för stort intresse från andra kliniker.

27 85 Amputationsfrekvens bland diabetiker Amputationsfrekvens ovan fotled bland personer med diabetes visas här. Indikatorn speglar kvaliteten i diabetesvården som den bedrivits tidigare. Omvänt kommer en kvalitetsför- bättring i diabetesvården först efter en tid att kunna visa sig i en lägre amputationsfrekvens. Cirka 800 personer med diabetes tvingas genomgå amputation varje år. Sedan 2008 har en viss minskning skett i riket, från 275 till 250 fall per patienter med diabetes. Antalet fall per landsting och år är litet och uppgift om utvecklingen över tid per landsting visades därför inte i Öppna jämförelser 2012.

28 Hjärtsjukvård Inom området hjärtsjukvård finns det, särskilt för hjärtinfarktvård, god tillgång på jämförelsevis bra data om utvecklingen över tid, för flera viktiga kvalitetsindikatorer. Detta gäller både resultat- och processmått. Utöver diagram och data från Öppna jämförelser 2012, med hälsodataregister från Socialstyrelsens och kvalitetsregistren RIKS-HIA/SWEDEHEART och Svenskt register för hjärt- lungräddning som källa, visas även ett diagram som visar hur resultaten enligt RIKS-HIAs kvalitetsindex för hjärtinfarktvård förändrats över tid.

29 86 Överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus Överlevnad efter 30 dagar vid hjärtstopp utanför sjukhus, i de fall där hjärt-lungräddning påbörjats, har förbättrats sedan början på talet, efter att ha varit oförändrad under 1990-talet var i riket över elva procent av dessa patienter i livet efter 30 dagar, att jämföra med fyra-fem procent under 1990-talet. Ett skäl till detta, vid sidan av generellt förbättrad ambulans- och akutsjukvård, anses vara befolkning- ens ökade kunskap om hjärt- lungräddning. Under senare år bör även den ökade tillgången på defibrillatorer (”hjärtstartare”) i offentliga miljöer ha påverkat.

30 87 Andel döda efter hjärtinfarkt För hjärtinfarkt är dödlighet inom 28 dagar ett viktigt och ofta använt resultatmått. Denna indikator innehåller även fall där patienten avled i hjärtinfarkt utan att ha (hunnit) sjukhusvårdats. Sedan 1988 har andelen döda inom 28 dagar minskat från knappt 50 procent till under 30, med cirka procentenheter. Denna minskning gäller både män och kvinnor. Skillnaderna mellan landstingen har den senaste mätperioden minskat i jämförelse med tidigare perioder.

31 88 Andel döda efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt Diagrammet här visar andelen patienter som avled inom 28 dagar efter hjärtinfarkt, bland patienter som sjukhusvårdats för infarkten. I riket är minskningen under samma långa tidsperiod ännu något större än vad den var när alla hjärtinfarktfall inkluderades. Även här framgår det att skillnaderna mellan landsting minskat jämfört med 1990-talet. Variationen är numera mycket liten.

32 89 Ny infarkt eller död i ischemisk hjärtsjukdom I diagram 89 visas ett tredje resultat- mått för hjärtinfarktvård. Denna avser att spegla effekten av sjukvårdens sekundärpreventiva insatser efter infarkt. Under den senaste tioårsperioden har andelen patienter som får ny infarkt eller avlider i ischemisk hjärtsjukdom inom ett år efter hjärtinfarkten minskat från cirka 17 till 13 procent. Den senaste mätperioden är skillnaderna mellan landsting något lägre än de föregående perioderna. De tre måtten för hjärtinfarkt är varandra delvis överlappande och visar alla på förbättrade resultat, särskilt för dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt.

33 RIKS-HIAs kvalitetsindex Kvalitetsregistret RIKS-HIA/SWEDEHEART etablerade 2006 ett kvalitetsindex för sjukhusen, där poängsatta målnivåer sattes upp för nio processmått. De flesta avsåg läkemedelsbehandling i akut- skedet eller i samband med utskrivning från sjukhus. Indexet har från 2012 förändrats, sedan resultaten för flertalet indikatorer förbättrats. Utvecklingen mellan 2006 och 2010 visas i figuren. Den övre delen av visar sjukhusens resultat 2006 i nio diagram, där sjukhusen rangordnats efter hur hög andel av patienterna som fick den behandling som de nio indikatorerna beskriver. De färglagda staplarna per sjukhus ses som en färglagd diagramyta. Ju mera fylld denna är, desto högre är måluppfyllelsen för sjukhuskollektivet. Den undre delen av figuren visar resultatet Ökningen av den färglagda ytan i den nedre delen illustrerar förbättringen. För vissa av indikatorerna syns tydligt att stora för- bättringar skett, och därmed även minskade skillnader mellan sjukhus. Detta gäller framförallt användningen av kranskärlröntgen (”Angio” i figuren) och användningen av läkemedlet Clopidogrel. För andra var resultaten redan 2006 så bra att bara smärre förbättringar kunde göras. För någon indikator har bara en begränsad förbättring skett; detta gäller andelen patienter som fick kärlvidgande behandling, reperfusion, inom rekommenderad tid.

34 90 Reperfusionsbehandling vid ST- höjningsinfarkt Andelen patienter som fick propplösande eller kärlvidgande behandling, oftast ballongvidgning (PCI), vid ST-höjningsinfarkt är ett av de viktigaste kvalitetsmåtten för denna typ av infarkt. I riket har andelen sedan 2006 ökat till strax över 80 procent, men ökningen har upphört efter Variationen mellan landsting har minskat om man jämför 2010/2011 med tidigare år. Dock har ingen minskning skett mellan 2011 och 2010.

35 91 Tid till reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt Här visas andelen patienter med ST- höjningsinfarkt som fick propp- lösande behandling inom målsatt tid, som för PCI är 90 minuter och för trombolysbehandling är 30 minuter. Tidsgränsen avser tid mellan första EKG och start av reperfusions- behandling. För riket har en påtaglig förbättring skett. Denna indikator hade dock för de tidigare åren under mätperioden en lägre grad av rapportering, vilket gör data mera osäkra.

36 92 Kranskärlsröntgen vid icke ST- höjningsinfarkt och riskfaktor Andelen patienter som planeras för kranskärlsröntgen vid icke ST- höjningsinfarkt och riskfaktor är en av RIKS-HIAS kvalitetsindikatorer i det nya indexet. Syftet med kranskärlsröntgen är att bedöma behovet av kärlvidgande behandling, som då utförs i planerad vård. Generellt sett har en successiv förbättring skett, tydligast efter Skillnaderna mellan landsting minskade 2011.

37 93 Blodproppshämmande behand- ling vid icke ST-höjningsinfarkt Andelen patienter som fick blodproppshämmande behandling vid icke-ST-höjningsinfarkt har i riket ökat med cirka 7 procentenheter sedan 2006, till närmare 95 procent De två senaste åren har även skillnaderna mellan landstingen minskat, även om två landsting ligger under 90 procent. Skillnaderna mellan landstingen har varierat mellan åren.

38 94 Blodfettssänkande behandling efter hjärtinfarkt Efter hjärtinfarkt är det viktigt att det ”farliga” kolesterolets nivå hålls tillbaka och att målnivån för LDL- kolestereol nås. Härigenom minskar risken för ny hjärt-kärlsjukdom. Via hälsodataregistren fås uppgift om hur stor andel av alla som efter en hjärtinfarkt vid efter en tid behandlas med blodfettssänkande läkemedel. Den senaste mätperioden var andelen behandlade cirka 84 procent. En liten ökning har skett sedan Skillnaderna mellan landstingen är mycket måttliga vid den senaste mätperioden.

39 95 Andel döda efter PCI Närmare akuta och planerade PCI-behandlingar utförs varje år, med syftet att vidga hjärtats kärl där förträngning uppstått. Två mått i Öppna jämförelser avser specifikt PCI-behandling. Utvecklingen för riket sedan 2005 kan här beskrivas, men inte spridningen mellan landsting. Andelen döda inom 1 år efter PCI vid instabil kranskärlssjukdom har totalt sett varit cirka fyra procent sedan Skillnaderna mellan könen är liten och varierar något från år till år.

40 96 Återförträngning efter PCI- behandling Återförträngning efter PCI- behandling är liksom död ett viktigt resultatmått. Uppgift om återförträngning fås i de fall patienter spontant kontaktar sjukvården för förnyad undersökning, inte genom formell kontroll efter ett år, vilket ger en selektion av patienter. Andelen patienter där återförträng- ning av kranskärl sker inom ett år efter PCI har först ökat, men sedan 2008 minskat under perioden efter Den totala variationen mellan åren är cirka 2 procentenheter.

41 97 Återinskrivning eller död efter vård för hjärtsvikt För hjärtsvikt, som är en vanlig och kronisk sjukdom, är tillgången på kvalitetsdata sämre än för hjärtinfarkt. För två indikatorer visas i Öppna jämförelser rikets utveckling över tid, ett resultatmått och ett processmått. Andelen hjärtsviktspatienter som avled eller återinskrevs inom 30 dagar efter sjukhusvård för hjärtsvikt har minskat med fem procentenheter sedan 1989, men varit oförändrad de senaste tio åren. I takt med att vårdplatser har minskat kan tröskeln för att läggas in på sjukhus kan ha blivit högre de senaste åren. Hjärtsviktspatienterna som ingår i jämförelsen kan ha blivit sjukare. Därmed kan en förbättring ha skett, men som inte syns.

42 98 Läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt Patienter med hjärtsvikt skall enligt nationella riktlinjer som regel behandlas både med RAAS-hämmare och med betablockerare. Detta följs upp inom kvalitetsregistret Riks-Svikt, som dock har en begränsad täckningsgrad. Data från Socialstyrelsens hälsodata- register visar att andelen som får den rekommenderade läkemedelsbehand- lingen har ökat sedan 2005, upp till nivån 70 procent, då ökningen upphörde. Denna ökning har skett utan att det har fått samma uppmärksamhet som hjärtinfarktvårdens utveckling.

43 Strokesjukvård I Öppna jämförelser 2012 finns för strokesjukvård tillgång till jämförelser över tid för riket för elva indikatorer, både resultatmått och processmått. För sex av dessa även data för landsting över tid. Källor är Socialstyrelsens hälsodataregister och kvalitetsregistret Riks-Stroke.

44 101 Andel döda efter stroke Cirka personer drabbas av stroke varje år, ungefär lika många män som kvinnor. De flesta som inte avlider direkt sjukhusvårdas. Andel döda 28 dagar efter första- gångsstroke inkluderar döda utanför sjukhus. Måttet avser således att spegla kvaliteten inte bara i vården vid sjukhus, utan i hela vårdkedjan. Denna dödlighet har minskat med tre procentenheter sedan mitten på 90- talet, till cirka 22 procent Skillnaderna mellan landstingen har minskat något den senaste mätperioden.

45 102 Andel döda efter sjukhusvårdad stroke Bland de som sjukhusvårdats för förstagångsstroke har andelen döda inom 28 dagar minskat, i riket från 18 procent år 1995 till drygt 14 procent En markerad minskning av skillnad- erna mellan landsting har skett den sista mätperioden. Kommande års mätningar kommer att visa om detta är ett bestående mönster. Detta mått överlappar delvis med det förra (101) så det är naturligt att utvecklingen är likartad för de båda.

46 109 Funktionsförmåga efter stroke Diagrammet visar hur stor andel av de personer som hade förmåga att själv utföra vardagliga aktiviteter innan stroken, hade kvar denna förmåga tre månader efter insjuknandet. Sedan 2009 ses i riket en liten förbättring, men variationen mellan landsting består. Data från kvalitetsregistret Riks- Strokes senaste årsrapport visar att andelen ADL-oberoende i riket ökat med 2,7 procentenheter den senaste tioårsperioden. Att rapporteringen till Riks-Stroke ökat under denna tid talar för att den verkliga resultatförbättringen kan vara ännu något större.

47 108 Ny stroke inom ett år Diagram 108 visar hur stor andel av alla strokepatienter som fick en ny stroke inom ett år efter den första. Detta är ett resultatmått som kompletterar måtten på dödlighet och funktionsförmåga, men som avser att spegla de sekundärpreven- tiva insatserna. Mätperioderna är hela fem år långa och den senaste perioden är skillnaderna mellan landstingen större än under den föregående perioden, med två avvikande landsting. Sedan 1995 har i riket andelen åter- inskrivningar för ny stroke minskat från drygt elva till under nio procent, vilket motsvaras av cirka 600 fall år 2010.

48 103 Vård vid strokeenhet Andel patienter som vårdats på en särskild så kallad strokeenhet är ett etablerat kvalitetsmått inom stroke- sjukvård, och anger att personal med specialkunskap om stroke har ansvar för patienten i akutskedet. I riket har andelen patienter som vårdas på strokeenhet den senaste tioårsperioden ökat med 17 procent- enheter, till närmare 90 procent. Skillnaderna mellan landsting är markant mindre de senare åren, jämfört med tidigare på 2000-talet. Riks-Stroke anger att 90 procent strokenhetsvårdade innebär hög måluppfyllelse. Om alla strokepatienter skulle vårdas på strokeenhet skulle överkapacitet krävas för att klara toppar.

49 104 Trombolys vid stroke Trombolysbehandling vid stroke innebär att ge läkemedel för att lösa upp proppen vid en hjärn- infarkt. Behandling anses nu kunna ges även om längre tid förflutit sedan symtomdebut, upp till 4,5 timmar. Fler patienter kan därmed komma ifråga för behandling. Andelen patienter som ges trombo- lys ökar och uppgick 2011 till cirka elva procent i riket. Detta avser patienter som var ADL-oberoende, under 80 år och har hjärninfarkt. Riks-Stroke anger gränsen för hög måluppfyllelse till 15 procent. Skillnaderna mellan landsting består. Antalet behandlade i målgruppen är ännu litet, under 2011 behandlades cirka 1200 personer.

50 106 Blodförtunnande behandling efter stroke och förmaksflimmer I princip alla strokepatienter (avser hjärninfarkt) med samtidigt förmaks- flimmer är aktuella för behandling med antikoagulantia. Syftet är att förebygga proppbildning och ny stroke. Samtidigt finns det risk för blödning som följd av denna behandling, vilket gör att en avvägning mellan olika risker behöver göras. Alla skall inte behandlas. Andelen patienter med behandling med antikoagulantia12-18 månader efter stroke har ökat med fem procentenheter sedan Skillnaderna mellan landstingen är fortsatt stora. Nya data från Riks-Stroke pekar på en ökning under 2011.

51 107 Blodfettssänkande behandling efter stroke Blodfettssänkande läkemedelsbehand-ling är aktuellt för alla personer som haft stroke (hjärninfarkt), även om inte alla skall förväntas ha behandlingen. Denna behandling har hög prioritet i nationella riktlinjer för stroke, i syfte att minska risken för ny hjärt- kärlsjukdom månader efter stroke har över 70 procent av patienterna blodfetts- sänkande behandling, en ökning med över tio procentenheter sedan Skillnaderna mellan landstingen har minskat, främst i jämförelse med den första mätperioden.

52 110 Nöjdhet med sjukvårdsinsatser efter stroke I Öppna jämförelser visas två indikatorer som återger patienternas uppfattning om vård och rehabilitering. Här visas andelen strokepatienter som var nöjda eller mycket nöjda med vården på sjukhus, där det finns mätvärden sedan ett antal år. Andelen nöjda är över 95 procent, men de senaste fyra årens resultat är något sämre än resultaten i början på 2000-talet. Rapporteringsgraden har ökat under åren vilket eventuellt gör värdet sannare nu. Skillnaderna mellan landsting har inte minskat, men de är mycket små – alla landsting utom ett har över 94 procent nöjda eller mycket nöjda patienter.

53 Cancersjukvård Genom Cancerregistret, som är ett av Socialstyrelsens hälsodataregister, har Sverige möjlighet att redovisa långa tidsserier för canceröverlevnad. Här visas för riket relativ 5- årsöverlevnad i 20-åriga trender för cancer i tjocktarm, ändtarm och bröst samt en trend på 1-årsöverlevnad i lungcancer. Övriga indikatorer har i de flesta fall kortare tidsserier och är hämtade från nationella kvalitetsregister. De avser framförallt andel avlidna efter operation och förekomst av omoperationer.

54 116 Överlevnad vid tjocktarmscancer Femårsöverlevnaden har successivt ökat de två senaste decennierna och andelen patienter som överlever i fem år uppgår 2011 till väl över 60 procent. För både män och kvinnor har andelen ökat med tio procent- enheter eller mer. Under hela perioden har tendensen varit att kvinnorna har en något högre överlevnad än männen.

55 117 Omoperation vid tjocktarmscancer Omoperationer görs vid allvarliga komplikationer och är ett viktigt kvalitetsmått. Omoperationerna är i genomsnitt knappt 300 per år. Andelen patienter som omopere- ras inom 30 dagar efter primär- operation för tjocktarmscancer har i riket varierat mellan åtta och nio procent de senaste fem åren, omkring sex procent för kvinnor och mellan procent för män. Ingen säker tendens kan utläsas vare sig för riket eller för variationen mellan landsting, för de fem år som diagrammet visar. Värdet noll för vissa år är korrekt, men kan återspegla slumpvariation.

56 118 Dödlighet vid operation för tjocktarmscancer Andelen som avlider inom 90 dagar efter operation för tjocktarmscancer visas per landsting. Under en treårsperiod opereras (i resektionskirurgi) drygt patienter för tjocktarmcancer, varav i riket omkring fem procent avlider inom 90 dagar. För riket finns en tendens till minskning sedan Detsamma gäller spridningen mellan landsting, men fallen är få och slumpvariationen kan vara stor. Värdet noll för landsting är korrekt, avser tre olika landsting för olika år och illustrerar väl slumpvariationens effekt.

57 119 Överlevnad vid ändtarmscancer Den relativa femårsöverlevnaden har successivt ökat de två senaste decennierna för både män och kvinnor. Diagrammet visar att tendensen har under hela perioden varit att kvinnorna har en något högre överlevnad än männen. Utvecklingen av överlevnad är liknande den för tjocktarmscancer, men det är hälften så många som drabbas av ändtarmscancer under ett år, cirka individer.

58 121 Dödlighet efter operation för ändtarmscancer Andel avlidna inom 90 dagar efter operation för ändtarmscancer har i riket minskat med över en procentenhet under mätperioden. Minskningen gäller för både män och kvinnor. Kvinnor har generellt en något lägre dödlighet efter operation. Skillnaderna mellan landstingen har inte minskat. De årsvisa resultaten för landsting kan vara påverkade av en stor slumpvariation, med höga och/eller låga avvikande värden.

59 120 Omoperation vid ändtarmscancer En omoperation innebär att man måste göra en ny och oförutsedd operation, exempelvis på grund av en blödning, infektion eller läckage från tarmen. En andra operation medför lidande för patienten och ökar risken för ytterligare komplikationer. Andelen patienter som omopereras inom 30 dagar vid ändtarmscancer har inte minskat under den senaste tioårsperioden. Variationerna mellan landsting har heller inte minskat; tvärtom är spridningen 2010 och 2011 stor.

60 122 Överlevnad vid bröstcancer Bröstcancer drabbar nästan kvinnor per år och är den vanligaste cancerformen för kvinnor. Det finns närmare kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Den relativa 5-årsöverlevnaden för bröstcancer har successivt ökat de senaste 20 åren, och är nu nästan 90 procent. Jämförelser mellan landsting visas i Öppna Jämförelser 2012, med mätperioden Skillnaderna är där mycket måttliga. Det skiljer sex procentenheter mellan landstingen med den högsta respektive den lägsta femårsöver- levnaden.

61 123 Omoperation vid bröstcancer på grund av tumördata Andelen kvinnor som vid bröst- cancer omopereras inom 30 dagar på grund av tumördata är i riket knappt tio procent 2011, en minskning sedan Orsaken till omoperation är i dessa fall att patologisk undersökning visat att den första operationen inte avlägsnade alla tumörceller. Jämförelser mellan landsting visades i Öppna jämförelser Andelen omoperationer på grund av tumördata varierar från knappt 5 till knappt 18 procent år Dock med mindre landsting i toppen och botten, vilket antyder påverkan från slumpfaktor.

62 124 Omoperation vid bröstcancer på grund av komplikation En komplikationsorsakad omoperation innebär att man måste göra en ny och oförutsedd operation, exempelvis beroende på en blödning eller en infektion. Andelen kvinnor som omopereras inom 30 dagar som följd av komplikation är i riket 1,6 procent. Andelen har väsentligen varit oförändrad under den mätperiod för vilken det finns data. Jämförelser mellan landsting visas i Öppna Jämförelser Andelen omopererade 2011 varierade från noll till knappt 8 procent, men den statistiska osäkerheten är stor.

63 126 Överlevnad vid lungcancer Överlevnaden vid lungcancer är betydligt lägre än vad den är för de övriga cancerformerna och visas därför som ettårsöverlevnad. Men även för lungcancer har överlevnaden ökat successivt de senaste 20 åren, samtidigt som skillnaderna mellan män och kvinnors överlevnad har ökat. Jämförelser mellan landsting visas i Öppna jämförelser Skillnaden är som mest procentenheter för både män och kvinnor, för mätperioden

64 127 Multidisciplinär konferens vid lungcancer Kvalitetsregistret Nationella lung- cancerregistret följer bland annat förekomsten av multidiciplinära konferenser, som är en omfattande granskning av sjukdomen i syfte att optimera behandlingen. Andelen patienter för vilka multi- disciplinär konferens genomförs har ökat med tio procentenheter sedan 2002 och uppgår nu till drygt 60 procent. Spridningen mellan landsting är påtagligt stor och det finns ingen tydlig tendens till att den skulle minska. Förekomsten av multidisciplinär konferens har uppmärksammats i nationella riktlinjer, vilket kan visa sig få effekt på kommande års resultat.

65 130 Kurativt behandling vid prostatacancer Prostatacancer är den vanligaste cancerformen, med cirka diagnostiserade fall per år. Kurativ behandling innebär att prostatan opereras bort eller strålas. Andelen män med medel- eller högrisktumör som får kurativ behandling har ökat med cirka femton procentenheter sedan 2002 och uppgår nu till drygt 73 procent. Variationen mellan landsting uppgick 2011 till över 30 procentenheter. Det finns ingen tydlig tendens till minskad variation de senaste åren.


Ladda ner ppt "Trender och variation - indikatorer från Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården på ett nytt sätt Maj 2013 För information kontakta: Birgitta Lindelius,"

Liknande presentationer


Google-annonser