Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ser möjligheter! Frukostseminarium för Sveriges HR-förening – Rehabiliteringskedjan 20090527.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ser möjligheter! Frukostseminarium för Sveriges HR-förening – Rehabiliteringskedjan 20090527."— Presentationens avskrift:

1 Ser möjligheter! Frukostseminarium för Sveriges HR-förening – Rehabiliteringskedjan

2 Rehabiliteringskedjan Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. *Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader månader ***

3 Bedömningsgrunder sjukförsäkringen Medicinsk diagnos Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Funktionstillstånd - funktionshinder och aktivitetsförmåga - aktivitetsbegränsning Sjukskrivningens längd avgör om bedömning ska relateras till ordinarie arbete, annat arbete hos nuvarande arbetsgivare eller arbete på reguljära arbetsmarknaden

4 Från Försäkringskassans hemsida (redigerat) Vem ansvarar för rehabilitering? Det är i första hand arbetsgivaren som ansvarar för att utreda behovet av arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukvården ansvarar för den medicinska behandlingen och rehabiliteringen. Arbetsförmedlingen eller arbetsgivaren har ansvaret för de arbetslivsinriktade åtgärderna. Kommunen ansvarar för de sociala åtgärderna. Försäkringskassan har ett övergripande ansvar för att samordna åtgärderna och se till att behoven tillgodoses.

5 Vilka möjligheter behöver kartläggas ur ett arbetsrättsligt perspektiv? Rehabiliteringsmöjligheten. Föremål: Den anställde Arbetsanpassningsmöjligheten. Föremål: Den fysiska arbetsplatsen och organisationen i företaget Omplaceringsmöjligheten. Föremål: Lediga befattningar

6 Omvärldsperspektiv

7 Försäkringskassan Rollen som ”Gate-control” förstärkt Fördelar ansvar till andra aktörer Minskande möjligheter att ställa kvalitetskrav på leverantörer av rehabiliteringstjänster Färre beslutsunderlag som baserar sig på multimodala professionella team Personliga handläggare – strikt socialförsäkring som enda starka verktyg Ingen ”Case manager”

8 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2009–2012 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget Därav 1:1.21 Sjukpenning :1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning :1.19 Rehabiliteringspenning :1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehab.penning :1.15 Närståendepenning :1.16 Statlig ålderspensionsavg. för närst.penning :1.1 Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti :1.20 Köp av arbetslivsinriktade rehab.jänster m.m

9 Utvecklingen av ohälsotalet i Riket tom ,0 27,0 32,0 37,0 42,0 47,0 52, Senaste värde: Kvinnor 41,7 Samtliga 34,8 Män 28,1

10

11 Arbetsförmedling Ökat antal individer med oklara förvärvsmässiga svårigheter Svårigheter att bedöma grad av arbetsutbud i relation till FK:s bedömning Har inte resurser för att genomföra egna fördjupade utredningar

12 Landstinget Sjukvårdshuvudmannen Rehabiliteringsgarantin har ännu inte leveranskapacitet för en effektiv rehabiliteringsprocess Olika lösningar (21) för att skapa tillgänglighet – ger en stor variation i hur medicinsk rehabilitering knyts till yrkesliv och arbetsmarknad Kommer antalet levererade multimodala rehabiliteringsprogram att öka?

13 Företagshälsovården Osannolikt att FHV med primärvård kommer att införas i något landsting under 2009 Ny modell under utarbetande på Socialdepartementet Rehabiliteringstjänster beställs framför allt på löpande räkning

14 Arbetsgivaren Globala ekonomiska krisen leder till omprioriteringar Arbetsrättslig praxis i relation till rehabiliteringskedjan ännu inte etablerad Kostnaderna för sjukfrånvaro redan på nedåtgående – ger svagare incitament för proaktiva insatser och tidig rehabilitering Aktörernas roller oklara – väntläge

15 Privata rehabiliteringsföretag Betydande omsättnings- och personalminskningar under senaste året Stora privata rehabiliteringsverksamheter i ekonomiska svårigheter – ett flertal konkurser Befintlig kvarvarande kapacitet utnyttjas inte av sjukvårdshuvudmannen

16 Försäkringsbolag Rehabiliteringsförsäkringar är ännu en marginell verksamhet Privata och kollektivavtalade sjukförsäkringar - växande intresse för individuellt och företagsinriktat rehabiliteringstöd Trafikförsäkring Arbetsskadeförsäkring

17 Socialkontor Ännu inga tydliga tecken på ökad belastning pga utförsäkrade från socialförsäkringen

18 Aktuellt från media

19 Fast på jobbet När en människa inte trivs på sin arbetsplats finns två val att göra: protest eller sorti. Men den svenska arbetsstyrkan varken protesterar eller flyttar, istället väljer de att stanna kvar, vantrivas och bli sjuka. Och väljer på sikt att låta en sjukskrivning lösa de problem på jobbet som de personligen borde ta sig an. I en undersökning från 2006 uppger 36 procent av de fast anställda som intervjuades att de känner sig inlåsta, med ökande psykosomatiska problem som följd. Arbets(o)förmåga : ur ett mångdisciplinärt perspektiv Författare: Lotta Vahlne Westerhäll Santérus Förlag 2008, ISBN X / X

20 Utförsäkringsspärr (LO och TCO) Från hemsida ( )www.lo.se Enligt de nya sjukskrivningsregler som beslutades i somras riskerar cirka personer att mista sin sjukpenning efter nyår. Samtidigt finns inte de rehabiliteringssatsningar som regeringen aviserat på plats. LO och TCO oroas över att varken regeringen eller Försäkringskassan säger sig veta vilka konsekvenserna av de nya sjukskrivningsreglerna kommer att bli. Den föreslagna utförsäkringsspärren bör nu enligt LO och TCO konstrueras så att ingen person ska kunna utförsäkras med mindre än att arbetsgivaren tydligt kan visa att de rehabiliteringsinsatser som krävs för återgång till arbete också har erbjudits den enskilde.

21 Svensk handikapptidskrift Från hemsida ( )www.svenskhandikapptidskrift.se HSO vill dra regeringen inför marknadsdomstolen. Anledningen är regeringens utfästelser om vård- och rehabiliteringsgarantier inte är några garantier. Bakgrunden är att de båda garantier, vård- respektive rehabiliteringsgarantin, som regeringen infört inte är några garantier i den meningen att en enskild person kan utkräva sin rättighet. Regeringen fattar beslut om "garantierna" men har inte makten att genomföra dem, menar HSO, eftersom det är landstingen som har ansvar för vård och rehabilitering. Inte heller finns det någon lag som säger att landstingen är skyldiga att genomföra vård- eller rehabiliteringsgarantier, skriver HSO

22 ”Ny modell för sjukskrivnas återgång till arbete” Utdrag ur artikel - Svenskt Näringsliv ( ) Det bör också införas en möjlighet för annan aktör att överta Försäkringskassans uppdrag att göra arbetsförmågebedömningar och planer för återgång i arbete. Möjligheten till detta ska inte förbehållas företagshälsovården utan även t ex arbetsgivare, rehabiliteringsföretag eller försäkringsbolag ska kunna utarbeta sådant underlag mot att de kan visa att de uppfyller fastställda kompetenskrav. Detta gör att företaget självt har mycket större möjligheter att välja leverantör och paketera tjänsten efter behov. En modell för kompensation av sådan överföring av arbetsuppgifter bör utarbetas

23 Hög tid att införa flexicurity i Europa Svenskt Näringsliv ( ) Flexicurity Det är vad de europeiska länderna måste satsa på om jobbtillväxten ska ta fart. Det betonade Svenskt Näringslivs ordförande Signhild Arnegård Hansen i sitt tal på EU:s stora möte om sysselsättning i Prag. Vad Europa också behöver är tydliga strukturella reformer som gör arbetsmarknaden mer flexibel. Det handlar om att betona de nya jobben snarare än att skydda de gamla, och om att öka rörligheten på arbetsmarknaden. Mixen kan se olika ut i olika länder, men huvud- inriktningen måste vara klar: Flexicurity.

24 Fallexempel

25 Tidiga signaler på stress och ohälsa Minnesproblem - Glömmer namn på personer eller inbokade möten Effektiviteten sjunker - Tar längre tid på sig att utföra sina arbetsuppgifter ”Tunnelseende” - Svårt att se och engagera sig i helheten, fokuserar bara på sin egen roll och sina arbetsuppgifter Sämre kvalitet i arbetet Koncentrationssvårigheter och humörsvängningar Konflikter Förändrat beteende Frånvaro/arbetar mer än vanligt hemifrån Drar sig undan - deltar ej i sociala sammanhang Fysiska symtom - huvudvärk, hjärtklappning och magbesvär. Diffusa symtom som stickningar och värk i hjärttrakten, tryck över bröstet, yrsel, andningssvårigheter och muskelspänningar Oro, ångest, depression Sömnsvårigheter

26 Vad är arbets(o)förmåga?

27 IndividMiljö Arbets- uppgifter Arbetsförmågan är komplex

28 Är hälsa = arbetsförmåga ”En individ kan ha en viss grad av ohälsa (oförmåga) men ändå klara av sitt arbete på ett rimligt sätt, så länge oförmågan inte begränsar individens yrkesrelaterade kompetens”

29 Individ Hälsa och funktionell kapacitet – fysisk, psykisk, social Utbildning, kompetens och färdigheter Arbetstillfredsställelse, värderingar och attityder i relation till arbetet Motivation ”Ligger problemet hos individen i form av oförmåga, eller är det miljön som förhindrar handling?”

30 Miljö Arbetskrav – fysiska, psykiska och sociala Arbetsorganisation och arbetsledning samt arbetsmiljö Yrkesliv – arbetsmarknad ”Det är bara i relation till en acceptabel miljö som individens förmåga att uppnå vitala mål, eller att använda sina förmågor och kompetenser kan bedömas”

31 Arbetsuppgifter en ”definierad arbetsuppgift” nås ”under givna förhållanden och under definierad tid” ett preciserat produktionsmål eller resultat” uppnås, ”på ett tillfredsställande sätt”

32 Begreppet arbetsförmåga Per Anders Tengland IHS Rapport 2006:1 Institutionen för hälsa och samhälle Hälsa och samhälle Linköpings universitet Malmö högskola Rapporten kan beställas av Anna Schenell, tel: ISSN

33 Arbetsgivarens ansvar Exempel på åtgärder: anpassning av arbetsplatsen arbetshjälpmedel ändrade arbetsuppgifter omplacering ändrade arbetstider arbetsträning utbildning

34 Rehabvägledning på SRC Sjukgymnast/arbetsterapeut eller socionom Erfarenhet från arbetslivsinriktad eller medicinsk rehabilitering Case manager Kundansvarig Kvalitetssäkring av tjänster och leverantörssystem

35 Rehabvägledaren Rehabvägledaren: kartlägger samordnar vägleder Djupintervju Nulägesbeskrivning av situationen, klientens syn på resurser, yrkesliv och arbetsförhållanden, tidigare rehabiliteringsinsatser, aktuella besvär och pågående aktiviteter.

36 Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Syftet är att: utföra proaktiva och hälsofrämjande insatser vid hantering av komplexa sociala och psykologiska sammanhang som kan uppstå i en arbets- eller livssituation utveckla personliga färdigheter och förhållningssätt förändra beteende och utveckla strategier att hantera situationer öka självmedvetenheten och självtillit.

37 Kognitiv Beteendeterapi (KBT) är en strukturerad, målinriktad, tidsbegränsad terapiform betonar samspelet mellan en mycket aktiv behandlare och klient fokuserar på situationen här och nu ger hemuppgifter att utföra i egen miljö och omgivning bidrar till att öka medvetenhet och egenkontroll

38 Arbetsplatsanalys Ger ett professionellt stöd för att klargöra förutsättningarna för medarbetaren att arbeta i nuvarande tjänst För att utreda behov av förändringar eller anpassningar av arbetet förbättrar matchningen mellan arbetets krav och medarbetarens förutsättningar. en strukturerad och metodisk genomgång av förutsättningarna för en medarbetare att arbeta i sin nuvarande tjänst

39 Arbetsplatsanalys Fastställande av syfte och behov och utifrån detta individuellt upplägg Intervju med arbetstagare Samtal med närmaste chef Arbetsplatsbesök Kartläggning av arbetsförhållanden Analys och bedömning av matchning mellan arbetstagare och aktuellt arbete. Efter avslutat uppdrag erhåller beställaren en rapport Trepartsmöte med arbetstagare och beställare/arbetsgivare för genomgång av analys och rekommendationer.

40 Arbetsprövning Bedömningen resulterar i ett utlåtande innehållande beskrivning av: Arbetsprövningsplats och uppgifter Aktivitetsnivå Social kommunikation Arbetsförmåga under prövning Egen upplevelse av möjligheter/hinder

41 Yrkeslivsplanering Syftet är att: minska risk för ohälsa och sjukskrivning ge ett strukturerat och praktiskt stöd vid behov av professionell hjälp för att reflektera kring nuvarande yrkesliv inspirera till nya aktiva val och mål för klienten i dennes yrkesliv och arbetssituation.

42 Yrkeslivsplanering Kartläggning av livs- och arbetsvärderingar Matchar dessa mot kunskaper, erfarenheter, färdigheter, utbildning och önskemål Coachar klienten till att kombinera dessa för att komma fram till nya idéer, insikter och mål kring nuvarande eller framtida yrkesliv Kartlägger handlingsalternativ/idéer som finns för att uppnå de uppsatta målen En konkret handlingsplan för hur målen kan nås

43 Framtiden? En samordningsansvarig aktör som skapar gemensamma incitament mellan aktörerna – ger drivkrafter för arbetslinjen med samlat ledningsansvar för rehabilitering, sjukvård och yrkesliv som samtidigt bär kostnadsansvaret för inkomstförluster som utgår från individens behov av trygghet och professionellt stöd och vägledning som kvalitetssäkrar rehabiliteringsprocessen med ett hälsosamt yrkesliv som mål som mot bakgrund av systematiska utvärderingar ställer professionella kvalitetskrav på leverantörer av rehabiliteringstjänster som ansvarar för ett leveranssystem som möter företagens och medborgarnas behov av en arbetslivsinriktad professionell, tillgänglig och individanpassad rehabiliteringstjänst

44 Tack för er uppmärksamhet


Ladda ner ppt "Ser möjligheter! Frukostseminarium för Sveriges HR-förening – Rehabiliteringskedjan 20090527."

Liknande presentationer


Google-annonser