Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kunskapsstyrning nationellt, regionalt och lokalt Katarina Hedin.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kunskapsstyrning nationellt, regionalt och lokalt Katarina Hedin."— Presentationens avskrift:

1 Kunskapsstyrning nationellt, regionalt och lokalt Katarina Hedin

2 Nationell kunskapsstyrning

3 Nationell överenskommelse mellan regeringen och SKL Samarbetet mellan SKL och regeringen är ett resultat av att båda parter har identifierat områden som är särskilt viktiga för den fortsatta utvecklingen av hälsa, vård och omsorg i kommuner, landsting och regioner. Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014 (upphör 2015) Jämlik hälso- och sjukvård 2014 Kunskapsstyrning och vissa utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården 2014 –Stärkt cancervård –Läkemedel Patientsäkerhetssatsning 2014 (upphör) Psykisk ohälsa 2014 Rehabiliteringsgarantin 2014 Sjukskrivningsprocess, kvalitetssäker och effektiv (sjukskrivningsmiljarden) 2014 Äldre - sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 (endast till kommunerna 2015) Kunskapsstyrning nationellt

4 Kunskapsstyrning och vissa utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården 2014 Överenskommelse om kunskapsstyrning och vissa utvecklingsområden inom hälso och sjukvården 2014 SKL Drn 13/7097

5 Målbilden för kunskapsstyrning enligt SKL är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans från bästa tillgängliga kunskap. Det som sker i mötet följs upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå för att skapa en allt bättre vård och omsorg. Identifiering och prioritering av nya förbättringsområden tillsammans med patienten är en del av vardagen. Ny praxis kan snabbt omsättas vidare, och ny kunskap genereras och systematiseras, genom välutvecklade strukturer. Kunskapsomsättningshastigheten är hög. Den vanligaste delen av vården är standardiserad, för att skapa utrymme för individualisering. Det är enkelt att jobba kunskapsbaserat.

6 Områden inom kunskapsstyrning 1.Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård: insatser inom ramen för satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar a)Fortsatt utveckling av strukturer för kunskapsstyrning b)Stärkt arbete med programråden 2.Öppna jämförelser 3.Läkemedel 4.Stärkt cancervård

7 Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning NSK Består av representanter från statliga myndigheter och representanter från landstingen –Sjukvårdsregionerna –SKL –Socialstyrelsen –SBU –TLV –Läkemedelsverket –Folkhälsomyndigheten –Läkarsällskapet –Sjuksköterskeföreningen

8 Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning NSK Möjliggör stort erfarenhetsutbyte och kunskapsförmedling mellan nationell, regional och lokal nivå Arbetar med flera strategiska uppgifter kring samverkan som strukturer, val av områden för nationella kunskapsunderlag, indikatorer för kunskapsstyrning och bättre implementering av nationella kunskapsunderlag.

9 NSK-region Gruppen är ledningsgrupp för de nationella programråden Nominerar experter till programrådet Utser tillsammans med HSV-direktörerna och SKL de experter som ska ingå i programrådet Ledamöter: Ledamöter NSK regionLedamöter NSK region

10 Etableringen av nationella programområden syftar ytterst till att fler patienter får tillgång till bästa möjliga vård oavsett var i landet man bor (God vård – jämlik vård) Genom att sprida goda exempel, samarbeta kring framtagande av gemensamma kunskapsunderlag, följa kvalitetsutvecklingen och ta initiativ till att förbättra vården kan även landstingens resurser nyttjas mer effektivt (God vård – kunskapsbaserad och säker vård, kostnadseffektivitet) Nationella programråd - Syfte

11 Programråd Expert- och arbetsgrupper sätts samman beroende på aktuell frågeställning som rådet kommer att arbeta med. Dessa rekryteras genom en dialog med landsting och regioner. Kriterier för sammansättningen av experter är bland annat multiprofessionalism och representation från hela vårdkedjan

12 Programråd Varje sjukvårdsregion utser minst en ledamot till respektive programråd. Representanten knyts till arbetet i den egna organisationen med kunskapsstyrning Rådet ska se över förbättringsområden utifrån tex öppna jämförelser och nationella utvärderingar och föreslå implementeringsåtgärder

13 Programrådets huvudsakliga uppdrag bidra till ökad kunskap, bättre dialog och samverkan inom och mellan lokal, regional och nationell nivån fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen och variationer i vårdpraxis identifiera oönskade variationer och behov av klinisk forskning och nya/reviderade kunskapsunderlag identifiera goda exempel kartlägga befintliga kunskapsunderlag utarbeta nationella vårdprogram, standardiserade vårdplaner och riktlinjer samt beslutsunderlag och indikatorer bidra till konsensusutlåtande då vetenskapligt stöd saknas genomföra specifika uppdrag.

14 Organisation av nationella programråd

15 Nationellt programråd diabetes Första programrådet Bildades 2012 Började med att identifiera, prioritera och ta fram förslag på förbättringsområden Tog 2013 fram kunskapsunderlag i form av behandlingsstrategier och vårdprogram Benchmarkingprojekt för identifiering av framgångsfaktorer

16 Program- områden Program- områden Psykisk hälsa Hjärta/kärl Tumörsjukdomar Endokrina/ metabola sjukdomar Endokrina/ metabola sjukdomar Stroke Diabetes Administration Förbättrings-kunskap Kvalitetsregister Hälsodata, ÖJ Kvalitetsregister Hälsodata, ÖJ Hälsoekonom i E-hälsa Patientsäkerhet Läkemedel FoUU Tillgänglighet Hälsofrämjande/ sjukdomsföre-byggande åtgärder Myndigheter: Nationella riktlinjer & utvärderingar Myndigheter: Nationella riktlinjer & utvärderingar Processer som inte är sjukdoms- specifika … … … … … … … … … … … … Programråd Mest sjuka äldre Lungsjukdomar Astma KOL

17 Diabetes Astma/KOL Hjärta/Kärl –Stroke –Hjärtsvikt Psykisk hälsa Sjukdomsförebyggande metoder i primärvård Finns ett behov av andra kompetensgrupper, STRAMA är ett exempel Programområden 2014

18 Fortsatt arbete 2014 av SKL Ska ske i samförstånd med berörda nationella aktörer och myndigheter 1a) Fortsatt utveckling av strukturer för kunskapsstyrning –SKL ska initiera och stödja huvudmännen i deras arbete med kompetensutveckling inom kunskapsstyrningsområdet med utgångspunkt från framgångsfaktorerna 1b) stärkt arbete med programråden –Stödja arbetet med etablerade programråd och initierar nya –Hålla samman arbetet och etablera en gemensam stödfunktion

19 Fortsatt arbete 2014 av SKL 2) Öppna jämförelser a)Stöd till analys och förbättringsarbete b)Målgruppsanpassa och tillgängliggöra jämförelserna c)Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens resultat d)Utveckling av datakällor

20 Fortsatt arbete 2014 av SKL 3) Läkemedel a)Ordnat införande (OTIS) b)Individdata inom slutenvården c)Kunskapsstöd vid läkemedelsordinationer till barn

21 Fortsatt arbete 2014 av SKL 4) Stärkt cancervård a)Regionala cancercentrum i samverkan b)Fortsatt arbete med nivåstrukturering c)Nationell cancerguide d)Nationell samordning av patologin

22 Kunskaps- underlag Lättillgängliga underlag Beslutsstöd Sakkunnig- strukturer HTA Nationella programråd Mätsystem Utdata i realtid Fråga efter resultat Ersättnings- system Nationella mätsystem, ex satsning på kvalitetsregister Stöd till förbättring Kompetensstöd i förbättringsarbete Tid och forum Utvecklingsenheter Koncept och metoder Utbildning av utbildare/chefer Kunskapsstyrning för landsting/region, ex på delar MIKRO (Vårdteam/klinik) MAKRO (Nationell nivå) MESO (Landsting/region)

23 Samspel i en ökad kunskapsstyrning Regelbundet analysera sina resultat Sätta mål Jobba med ständiga förbättringar Anpassa arbetet efter patienternas behov Efterfråga stöd när man har behov Sprida goda erfarenheter vidare Redovisa alla vårdenheters resultat och stimulera jämförelser Regelbundet återkoppla resultat till vårdenheterna och använda resultaten i en kvalitetsdialog Skapa väl förankrade, lättillgängliga och tydliga riktlinjer och beslutsstöd Bygga en struktur för implementering och förbättringsarbete Ha en tydligt ägarskap för resultat Sätta fokus på prevention av följdsjukdomar Säkerställa processer över administrativa gränser Skapa förutsättningar för långsiktighet med grund i politisk prioritering Ta kostnader för samverkan Mikro- Vårdteam Vårdteam, patienter och dess stöd system, verksamhetschefer Meso- Landsting regioner Hälso- och sjukvårdsledning Stödstrukturer Makro- Nationell nivå Landstings-gemensamma nätverk (ex HSD), NSK, SKL Underlätta samverkan mellan huvudmän och myndigheter Skapa samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag Skapa samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård såsom ÖJ, utvärdering, lärandesystem Skapa samverkan för större nytta av kunskapsunderlag, beslutsstöd, implementering Skapa programrådsstruktur

24 Regional kunskapsstyrning

25

26 Den del av kunskapsstyrningen som här avses är Införande av ny kunskap och nya metoder på ett ordnat sätt i offentligt finansierad hälso- och sjukvård och därmed även utrangera gamla metoder Bidra till jämlik och likvärdig vård i Södra sjukvårdsregionen Använda relevanta register för kvalitetsuppföljning och utveckling Stödja utvecklingen av gemensamma vårdprocesser Stödja hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser

27 Styrgrupp för kunskapsstyrning regionalt Direktör för Södra Sjukvårdsregionen En representant vardera från respektive landstings/regions högsta ledning Representanterna utses av landstingsdirektör/regiondirektör och ska ha beslutsmandat och kompetens för området sjukvårdens kunskapsstyrning Styrgruppen har beslutat att en regional MK ska inrättas

28 Regionala medicinska kunskapsgrupper Barn- och ungdomsmedicin Endokrina sjukdomar inkl diabetes Hjärta/kärl Nervsystemets sjukdomar Njursjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Regional medicinsk resursgrupp för Bild- och funktionsmedicin Allmänmedicin - Lung- och allergisjukdomar

29 Uppgifter för de Regionala medicinska kunskapsgrupperna Svara för en samlad analys och tolkning av den kliniska kvaliteten inom området, inklusive återrapportering och tolkning av kvalitetsregisterdata Beskriva hur verksamheterna i Södra sjukvårdsregionen förhåller sig till nationella riktlinjer och andra rekommendationer Stödja och prioritera implementering av nationella riktlinjer Medverka till framtagande av kvalitetskrav för bedrivande av verksamhet inom området Fungera som referensgrupp i alla frågor som berör den s.k. regionvården inom området Bevaka utvecklingen inom det egna området samt tidigt avisera kommande förändringar och möjliga konsekvenser Använda fastställd prioriteringsmodell i arbetet Lämna årsrapport efter fastställd mall Vid behov utföra särskilda uppdrag för styrgruppen Samverkan kring läkemedel

30 Ordförande i respektive Regional medicinsk kunskapsgrupp Barn- och ungdomssjukdomar Anna Bärtås Endokrina sjukdomar inkl diabetes Stefan Sjöberg Hjärta/kärl Steen A Jensen Nervsystemets sjukdomar Jesper Petersson Njursjukdomar K G Prütz Rörelseorganens sjukdomar Magnus Eneroth Kronobergsk representation Anna Bärtås o Pamela Massoudi Maria Thunander o Karin Johansson Olle Bergström o Katarina Svensson Fredrik Schön Mats Roman o Marianne Svensson Birgitta Arvidsson o Daniel Albertsson

31 forts Regional medicinsk resursgrupp Bild- och funktionsmedicin Peter Leander Grupper under pågående etablering Lung- och allergisjukdomar Lennart Hansson Regional medicinsk resursgrupp Allmänmedicin Sten Tyrberg Grupper under utveckling Palliativ vård Psykisk ohälsa Kronobergsk nominering ? Filippa Hummer Helene Reimertz o Helen Gustavsson Sven-Åke Gustavsson

32 Lokal kunskapsstyrning

33 Stacey´s diagram

34 Vad händer lokalt 2015 inom kunskapsområde diabetes I:a info- nu 22-23/5 Regional grupp Sa Regionen- hur gå vidare? 2014 Juni Uppdatering NRL Diabetes prel Sept 2014 Info NRL- sedan stadfästa Hur? Internt Lands- tings- arbete

35 Lokala besök - de sju framgångsfaktorerna Fokus på patientens målvärden Riktade insatser till patienter med sämre värden Enhetens resultat ständigt på agendan Tillgänglig kunskap och tydliga förväntningar Uppföljning och återkoppling av resultat Flerårigt förbättringsarbete kring diabetes Ägarskap för resultat och fokus på prevention

36 Lokal kunskapsstyrning Medicinska kommittén uppdrag

37 Arbete i MK under ett år HöstVår Rekommenderade läkemedel Läkemedelsmallar i Cosmic Revidering av medicinska riktlinjer Medicinsk årsrapport Öppna jämförelser Framtidsstrategier Kontinuerligt beroende på inflöde Ny kunskap Nya terapier o metoder Nya riktlinjer Utbildningar Lite då o då Diverse uppdrag

38 Medicinsk årsrapport Statistiker Medicinsk utdatagrupp

39 Öppna jämförelser Är grönt alltid bra och rött alltid dåligt?

40 Nya terapier och metoder Metoder som ej är värderade av andra Terapier värderade av TLV Terapier via OTIS MK Ledningsgruppen Medicinsk grupp gör en bedömning MK ger en rekommendation Medicinsk grupp gör en bedömning vad detta innebär för Kronoberg Medicinsk grupp? ? ?


Ladda ner ppt "Kunskapsstyrning nationellt, regionalt och lokalt Katarina Hedin."

Liknande presentationer


Google-annonser