Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hur kan man arbeta med pedagogisk dokumentation? Organisationens betydelse Hur säkerställa att verksamheten bedrivs på vetenskaplig grund? Trollhättan.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hur kan man arbeta med pedagogisk dokumentation? Organisationens betydelse Hur säkerställa att verksamheten bedrivs på vetenskaplig grund? Trollhättan."— Presentationens avskrift:

1 Hur kan man arbeta med pedagogisk dokumentation? Organisationens betydelse Hur säkerställa att verksamheten bedrivs på vetenskaplig grund? Trollhättan

2 Pedagogisk dokumentation- bakgrund Ett arbetsverktyg som använts de senaste 40 åren i Reggio Emilias kommunala barnomsorg. Fungerat som ett underlag för fortbildning, arbetsutveckling, föräldrasamarbete och utvärdering. I Reggio Emilia är dokumentationens viktigaste uppgift att synliggöra barnen som rika, kompetenta och aktivt kunskapsskapande subjekt, samt att utgöra utgångspunkten för barnens fortsatta utforskande och kunskapsskapande. Den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia har grundats på en övertygelse om att den kunskap som vuxna kan få om och av barn är lika viktig som den kunskap som vuxna kan ge barnen.

3 Reggio Emilia – en tillbakablick Reggio Emilia – stad i norra Italien. Loris Malaguzzi ( ) förskollärare och psykolog. En av grundarna – eldsjäl. Förskoleverksamheten startades för att skapa en meningsfull tillvaro för barnen tiden efter andra världskriget. Centrala begrepp – demokrati, inflytande och delaktighet. Det rika och kompetenta barnet. Medborgare.

4 Man ber dem: att bara upptäcka den värld som redan finns och av alla hundra berövar man dem nittionio Man säger dem: att leken och arbetet det verkliga och det inbillade vetenskapen och fantasin himlen och jorden förnuftet och drömmarna är företeelser som inte hänger ihop. Man säger dem: att det inte finns hundra Men barnet säger: Tvärtom, det är hundra som finns Ett barn är gjort av hundra Barnet har hundra språk hundra händer hundra tankar hundra sätt att tänka att leka och att tala på hundra alltid hundra sätt att lyssna att förundra att tycka om hundra lustar att sjunga och förstå hundra världar att uppfinna hundra världar att drömma fram Ett barn har hundra språk (och därtill hundra hundra hundra) men berövas nittionio. Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen. Man ber barn; att tänka utan händer att handla utan huvud att lyssna men inte tala att begripa utan glädjen i att hänföras och överraskas annat än till påsk och jul.. Loris Malaguzzi

5 I Reggio Emilia beskrivs dokumentation som -ett verktyg som är avsett att användas multimodalt. -ett verktyg som hjälper till att synliggöra barns lärandeprocesser. -ett verktyg som främjar synen på förskolan som en plats för en demokratisk och politisk allmän plats. -en brygga mellan samhälle och förskola, teori och praktik Alnervik, 2013

6 Pedagogisk dokumentation – teoretiska utgångspunkter Konstruktionistisk teori Kunskap och verkligheten är föränderlig (socialt samspel) Diskurs Språkets betydelse Relationer (mellanmänskliga) Postkonstruktionisk teori Relationer som pågår mellan barn, material och miljö. Allt är sammanflätat och relationellt (rhizom). Skolverket, 2012

7 Ställningstaganden/ värden som varje område/enhet kommer fram till påverkar det vi kommer att se och det som vi kommer att välja ut ur en dokumentation. Barn/ Människosyn Synen på hur vi lär Våra värden Den pedagogiska miljöns betydelse

8 Det kompetenta barnet…ett barn med en inneboende kraft som kan och vill lära.

9 De hundra språken är en metafor för de många uttryckssätt ett barn (och vilken människa som helst) ursprungligen har tillgång till för att förstå och tolka sig själva och världen. Genom att se och träna så många uttryckssätt som möjligt får barnet ”simma i sin personlighet” och får en tilltro till sin egen förmåga.” Jonstoij och Tolgraven, 2001 s 25

10 Tilltro- en positiv förväntan på varann

11 Objekt  Subjekt …utgå från barnens handlingar och tankar …erbjuda förutsättningar för att det barnen visar intresse för kan utvecklas genom att vi försöker, så gott vi kan, vara lyhörda för det. …ta ställning för att vara en medutforskande pedagog

12 Barnperspektiv Den vuxnes perspektiv/ uppfattningar på och om barn Barns perspektiv Barnens egen röst hörs.

13 Diskussionsfråga Hur tänker jag omkring hur vi lär? Hur tänker vi tillsammans omkring hur vi lär?

14 Lyssnandet… “Hans tanke var långsam hans ord var få och aldrig de kom oss att hissna. Men för vännerna var han en fröjd ändå; ni skulle ha hört honom lyssna”. Wayne Mackey

15 -en viktig del i dokumentationsarbetet -ett sätt att kommunicera -inte bara att lyssna med hörseln… -ett sätt att välkomna -lyssnandet skapar frågor och svar -innefattar även att berätta, lärdomen i att formulera sig omkring sina tankar och idéer. Alnervik, 2013

16 ”Lyssnandet handlar inte enbart om hörsel, utan om att ”lyssna med alla sinnen” och att genom dokumentationen synliggöra detta lyssnande.” Wehner-Godee´, 2011, sid 7

17 Det är viktigt att vara ödmjuk inför de beskrivningar vi gör av vad barnen gör. Vi tolkar det som barnen uttrycker. Vi tar därmed på oss ett ansvar att föra barnens talan. Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén, 2014

18 Förskolan - en mötesplats för att förstå demokrati.

19 Etiken i ett möte Etik som utgår från ett respektfullt förhållningssätt gentemot andra. Lyssnets värde. Medvetenhet omkring de val och urval som görs genom pedagogisk dokumentation. Vad har vi valt bort? Varför?

20 Pedagogisk dokumentation = etiska ställningstagande Personalen behöver komma överens om vilka dok metoder som ska användas. Fundera omkring bilder vi tar; skulle jag vilja sitta uppe på väggen på den här bilden? Involvera barnen – vill de vara med? Lyhördhet för små barns kroppsspråk Göra barnen delaktiga i själva utformandet av dokumentationen. Bilder o text Lärprocesser i fokus – måste inte alltid vara ansikten; räcker med händer. Samtycke från föräldrar – formulerat utifrån användningsområde. Websida etc…. Hur tänker vi då? Nya avvägningar måste göras. Hur ska dokumentationerna förvaras? Bildsortering etc Ett klimat där det är ok att “misslyckas och tänka nytt” för att våga vara en delaktig och utforskande pedagog (organisationens betydelse) Skolverket, 2012

21 Vad säger vår reviderade läroplan om dokumentation? Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas… För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas tillvara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Skolverket, 2010 s 14 Det är alltså den pedagogiska verksamheten som ska bedömas och inte det enskilda barnets resultat.

22 ”Att dokumentera handlar om att synliggöra vad som uppstår i relationella möten mellan barn, barn och vuxna samt mellan barnen och omvärlden och att prova många olika sätt att förstå det som skett”. Skolverket, 2012, s 69

23 ”Utvärdering ska i förskolans nuvarande läroplan ha barns erfarenheter och tillvaratagandet av flödet av barns tankar som utgångspunkter, men inte som fokus. Syftet är istället att få kunskap om ”verksamhetens organisaton, innehåll och genomförande” (Skolverket, 2010a, s 14), och hur dessa på bästa sätt kan stödja barn lärande och erbjuda villkor för utveckling”. Eidevald, 2013, s 28

24 ”Att följa varje barn innebär därmed att även följa verksamheten” Eidevald, 2013, s 28

25 ”Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som hänger ihop med ett särskilt arbetssätt och pedagogiskt tänkande. Det handlar om att försöka se och förstå vad som pågår i verksamheten, utan en på förhand bestämd ram av förväntningar och normer”. Skolverket, 2012, s 15

26 Traditionella barnobservationer Avsikt att undersöka och bedöma barns utveckling I förhållande till det som uppfattades som normalt för deras åldersgrupp. Forma en verksamhet där barn blir bemötta utifrån sin ålder och utvecklingsnivå. Utgår från att barn utvecklas ett på förhand bestämt sätt, där de bedöms utifrån generella normer och kriterier (IUP). Skolverket, 2012 Pedagogisk dokumentation “lyssna in” Diskussion och dialog viktiga Intresse även för den vuxnes lärande Utgår från det som sker bland barnen; intresse och fokus. Barnen ska involveras i dokumentationsarbetet. Dokumentationen kan vara en kraft som förbinder och skapar relationer som kan fungera som en utgångspunkt för fortsatt lärande och utforskande.

27 Pedagogisk dokumentation syftar till att: få syn på barns och vuxnas lärprocesser och strategier synliggöra och bekräfta barnen/ gruppen för varandra synliggöra viktiga värden Ge barnen minnen i form av dok från sin förskoletid. inspirera andra barn och pedagoger medvetandegöra barn och pedagoger om sitt lärande skapa mötesplatser synliggöra verksamheten gentemot andra tydliggöra pedagogrollen systematisera kvalitetsarbetet

28 Skillnaden mellan…. Observation Dokumentation Pedagogisk dokumentation

29 ”Åh, nej, inte en grej till!” ”Det handlar om att använda dokumentation i verksamheten, inte utanför eller om verksamheten”. Eidevald, 2013, s 18

30 Utbyta erfarenheter i ett kollektivt möte Pedagogisk dokumentation

31 Hur kan vi göra för att den pedagogiska dokumentationen skall bli en del i verksamheten?

32 Pedagogisk dokumentation – förutsätter förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete

33 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Projektet fortsätter, litteraturseminarium fördjupa projektet Sammanställa och utvärdera, börja fundera omkring nästa års projekt Semestertider Förbereda miljön, 10 bilder, workshop Inskolning Lära känna varandra Planeringsdag, föräldramöte, projekt Projekt Traditioner,åter- koppling o utvärdering

34 Pedagogiska f ö ruts ä ttningar i organisationen Reflektionstid Pedagogista, rektor och ateljérista deltar med jämna mellanrum. Reflektionsvikarier Skapa möjlighet för arbetslaget att tillsammans utveckla och fördjupa det pedagogiska arbetet på varje avdelning. Viktigt med utmaningar och frågor från pedagogista, rektor eller ateljérista.

35 Pedagogiska m ö ten APT -träffar Erfarenhetsutbyten Kollegialt l ä rande Delaktighet Pedagogiska mötens huvudsakliga syfte är erfarenhetsutbyte för att ytterliga fördjupa det kollegiala lärandet, men också att skapa delaktighet inför uppgifter och idéer som ska genomföras.

36 Projektarbete ett av m å nga s ä tt att arbeta med l ä randet i f ö rskolan I l ä roplanen f ö r f ö rskolan (Lpf ö 98) st å r det att ” med ett temainriktat arbetss ä tt kan barnens l ä rande bli m å ngsidigt och sammanh ä ngande ”. (s. 10) Projektarbete inneb ä r f ö r den vuxne ett utforskande tillsammans med barnen, att pedagogen ä r nyfiken och vill f ö rdjupa sig. Pedagogens ansvar ä r ocks å att f ö rs ö ka skapa en r ö d tr å d i projektarbetet och skapa en struktur f ö r att kunna planera utifr å n detta f ö rh å llningss ä tt till l ä randet. Projekt bygger p å ett demokratiskt f ö rh å llningss ä tt d ä r barns teorier och vuxnas teorier har lika v ä rde.

37 ”Lärarna lär sig på detta sätt också att lyssna till barnens uttrycksformer, tankar och idéer. Därför ligger fokus på processer i dokumentationsarbetet”. Alnervik, 2013, s 47

38 MEN ändå.. Tack vare dokumentationen kan varje barn, varje pedagog och varje institution få en offentlig röst och en synlig identitet. Det som dokumenteras kan ses som en berättelse om barnens, pedagogernas och föräldrarnas liv på institutionen, en berättelse som kan påvisa dessa institutioners bidrag till vårt samhälle och till utvecklingen av demokrati. (Dahlberg, Moss & Pence, 2001, s 235)

39

40 Reflektionsprocessens delar Val av situation Observation och beskrivning av händelser Analys av upplevelsen Tolkning Utforskning av alternativ Förändring av handlingen Bie, 2007, s 28

41 Vad vet du om… ? Vad skulle du vilja veta om… ? Hur ska vi ta reda på det ?

42 Gör – hur?SägerVad tänker vi? Konsekven ser

43 Förutsätt- ningar Detta har vi med oss från förra veckan Vad och hur gör barnen? ReflektionHur går vi vidare? Hur ger vi tillbaka till barnen? Kopplingar till litteratur och styrdokument

44 V …. Samla ihop material från veckan som har varit Vad ser vi? Vad gör barnen? Vad säger de? Vad verkar de vara nyfikna på? Reflektion v ….. Vad tänker vi? Hur går vi vidare? Vilket lärande? Varför tror vi att det blev på det här sättet? Vår roll? Hur kopplar vi detta till Läroplan? Det här tar vi med oss från denna veckan… Veckokretslopp

45 Några konkreta tips för att underlätta för pedagogisk dokumentation Fundera på… Vad är jag nyfiken på? Vad är det att utgå från barnen? Förberedelse Dokumentationsmaterial (mallar), ange förutsättningar Teknik (träna och prova själv innan, ladda kameror etc) Vem gör vad ? Föräldrars samtycke till bildhantering (rutinfråga) Genomförande Hur och vad ? Var noga med att kolla med barnen så att det är ok att du dokumenterar. Låt det ta tid Du kommer inte kunna dokumentera allting – urvalet blir viktigt (förberedelse och dialog med kollegor) Känn inte stress över det du missar, var glad för det du har möjlighet att dokumentera Uppföljning Lägg praktiken på bordet Låt kollegorna först berätta vad de ser/ upplever. Fråga barnen ifall det vi tänker stämmer? Ge tillbaka till barnen vilket lärande som ni har sett. Hur tänker barnen? Se dok på olika sätt – dekonstruera. Hur går vi vidare? Hur kan vi koppla detta till läroplanen? Annan aktuell litteratur?

46 Diskussionsfråga Vilka former kan vi hitta/vidareutveckla för att underlätta för pedagogisk dokumentation?

47 Kritik mot pedagogisk dokumentation Barns utsatthet okontrollerade; etiska diskussioner saknas (Sparrman, Lindgren) Dokumenterande kan skapa distans (Vallberg Roth) Idéerna funkar inte i den målstyrda svenska fsk (Pramling - Samuelsson) Lyssnandets pedagogik skapar passiva förskollärare (Pramling Samuelsson o Tallberg Broman) Anses skapa delaktighet Men är det så? (Lindgren 2012) Alnervik, 2013

48 Pedagogik och organisation hänger ihop!

49 Kunskapssyn; Vi lär oss i samspel med andra (vuxna och barn), Den pedagogiska miljön som en viktig del av lärande Pedagogisk dokumentation Vi lär oss bäst i meningsfulla sammanhang De hundra språken

50 ”Lärande i grupp främjar en lärande kvalitet som är en annan än det individuella lärandet. Ett fokus på kollektiv förståelse - som kräver konstant jämförelse, diskussion och modifiering av idéer – möjliggör lärande som inte är tillgängligt för individer som arbetar ensamma”. (Krechevsky & Mardell i C. Giudici, C. Rinaldi & M. Krechevsky (2001)

51 Varför tänker vi som vi gör? Pedagogisk historia….

52 ”Det bästa är att veta vad man letar efter innan man börjar leta efter det”. - Nalle Puh

53 Vilka ställningstagande bygger vi vår verksamhet på? Vilken är vår starka verksamhetsidé – vad bygger vi den på för antagande och teorier? Vilka system är användbara till vårt systematiska kvalitetsarbete? Levande pedagogiska dokument?

54 Organisation Organisationen är något mer än bara en skolas struktur. Det som ger en skolorganisation dess vikt, är den innebörd som individerna i en skola ger organisationen och de värden som de tillskriver dess strukturer. Organisationen påverkar arbetsförhållanden, scheman, utrymmen och beslutsprocesser, och allt detta påverka värden och relationer inom institutionen. Därmed anger organisationen de gränser som finns för en skolas möjligheter och verklighet. (C. Giudici, C. Rinaldi & M. Krechevsky, 2001, s. 52.

55 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – vad betyder det? Skärper kraven för samtliga yrkesgrupper i förskolan; i synnerhet förskollärarrollen eftersom dokumentation och analys ska ske systematiskt. Vetenskapligt grundade analyser förväntas bedöma hur förskolans verksamhet stödjer barnens lärande och utveckling samt hur verksamheten kan utvecklas till att bli ännu mer stödjande. Utgå från vetenskapligt baserade metoder. Tidigare beskriva det som gjorts – nu ska skillnaden beskrivas. Beprövad erfarenhet – dokumenterad eller på annat sätt kommunicerad och delad erfarenhet med andra och på så sätt prövad mot relevanta kriterier och etiska principer (Skolverket, 2012b). Vetenskaplig grund – befinna sig i dialog med aktuell forskning. Eidevald, 2013, s 31

56 Litteraturlista Alnervik, Karin (2013). ”Men så kan man ju också tänka!”. Jönköping: HLK. Bie, Kristin (2014). Reflektionshandboken för pedagoger. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Claudia, Rinaldi, Carlina & Krechevsky, Mara (2001). Att göra lärandet synligt barns lärande – individuellt och i grupp. Stockholm: HLS förlag. Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2001). Från kvalitet till meningsskapande. Stockholm: HLS förlag. Eidevald, Christian (2013). – Hallå, hur gör man?. Stockholm: Liber AB. Jonstoij, Tove & Tolgraven, Åsa (2007). Hundra sätt att tänka. Stockholm: UR. Löfdahl, Annica, Hjalmarson, Maria & Franzén, Karin (Red.) (2014). Förskollärararens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber AB. Riddersporre, Bim & Persson, Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm:Natur & Kultur. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan LPFÖ 98. Reviderad Stockholm: Fritzes förlag. Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Stockholm: Fritzes förlag. Sundin, Bertil (1982). Barnen och de sköna konsterna. Stockholm: Statens kulturråd. Wehner-Godéer, Christina (2000). Att fånga lärandet. Stockholm: Liber AB.


Ladda ner ppt "Hur kan man arbeta med pedagogisk dokumentation? Organisationens betydelse Hur säkerställa att verksamheten bedrivs på vetenskaplig grund? Trollhättan."

Liknande presentationer


Google-annonser