Skogen och växthusgaser Monika Strömgren, Inst. för mark och miljö, SLU.

En presentation över ämnet: "Skogen och växthusgaser Monika Strömgren, Inst. för mark och miljö, SLU."— Presentationens avskrift:

1 Skogen och växthusgaser Monika Strömgren, Inst. för mark och miljö, SLU

2 Skogen och växthusgaserna Hela omloppstiden är viktig för skogens kolbalans Kort etableringstid, hög produktion, aktiv skötsel och gödsling gynnar kolinbindningen Hur skogen används efter avverkning är av betydelse Sveriges skogar är en kolsänka Se upp för den dikade skogsmarken! Den är en källa för växthusgaser, särskilt näringsrika bestånd avger mycket lustgas

3 Skogsskötsel påverkar kolförråden Maj-Britt Johansson och Monika Strömgren, Inst. för skoglig marklära, SLU, Uppsala. 23 miljoner hektar skog 3 G ton kol

4 Kolförråd i träd 1 G ton

5 Kolförråd i mark 2 G ton

6 Kol ton/ha Träd: 45 Mark: 85 Totalt: 130

7 Svenska skogens biomassa Mton C per år Källa: Medel för år 2002-2006, Skogsstyrelsen

8 Svenska skogens biomassa M m 3 sk per år Källa: Medel för år 2002-2006, Skogsstyrelsen

9 Tillväxt och årlig bruttoavverkning Year Mm 3 Källa: Skogsstyrelsen Tillväxt 2002-2006

10 Svenska skogens biomassa Mton C per år Källa: Medel för år 2002-2006, Skogsstyrelsen

11 Net CO2 removals of the LULUCF sector in living biomass, Data Riksskogsinventeringen (SLU) Mton C år -1

12 Vad händer med kolet i marken? Biomassa +7,2 Mton C Marken +4,6 Mton C Intervall (-2,3 - +6,9) Svenska skogen är en kolsänka!!!

13 Om vi inte avverkar alls? Hur kan kolsänkan öka? Hur kan kolkällor minimeras?

14 Fotosyntes Respiration

15 Kolbalans för Flakaliden  S -43  B 318 R s 590 R f 391 L f 13 L r 162 GPP 1256 R 981 NEE = GPP - R 275 g C m -2 Enl. Strömgren Källor: Ceschia 2001, Strömgren 2001, Stockfors 1997 Pers. Comm: Flower-Ellis, Freeman, Majdi & Olsson

16 Example on net ecosystem exchange of CO 2 From: Achim Grelle Flakaliden, Västerbotten CO 2 flux, g m -2 d -1 Cumul. CO 2 flux, g m -2

17 Kolbalans i Knottåsen g C m -2 yr -1 Fotosyntes 916 Växtrespiration 559 Förnafall 92 130 Markrespiration 215 +135 + 10 Från Berggren Kleja et al, Biogeochemistry 2008

18 Kolbalans för Flakaliden  S -43-45  B 318 680 R s 590 R f 391 L f 13 L r 162 GPP 1256 R 981 1819 200 14 1184 484 700 NEE = GPP - R 275 g C m -2 Enl. Strömgren Källor: Ceschia 2001, Strömgren 2001, Stockfors 1997 Pers. Comm: Flower-Ellis, Freeman, Majdi & Olsson 635

19 Forest age, years Illustration and data from Achim Grelle Skogens kolbalans under en omloppstid

20 Skogens omloppstid

21

22 Markberedning

23 blandar humus och mineraljord förbättrar nedbrytningsförhållandena

24 Markberedning ökar avgången av CO 2 från marken men hur påverkas inbindningen av CO 2 via trädtillväxten?

25 Volym (m 3 ha -1 ) hos 18-åriga contortabestånd – normalbördig mark Kontroll16.7c Harv26.2b,c Hög28.8b Plog47.6a

26 Volym (m 3 ha -1 ) hos 18-åriga contortabestånd – mager mark Kontroll0.9c Harv2.3b Hög1.4b,c Plog5.6a

27 Markberedning mer CO 2 fixeras från atmosfären p.g.a. ökad trädtillväxt, vilket leder till högre förnafall kompenseras tidigare markförluster?

28 Hur påverkar trädslaget kolförråden? GranTall

29 Trädslagsvalet ett trädslag med hög produktion fixerar mer CO 2 från atmosfären samt ökar kolförrådet i trädbiomassan och höjer förnafallet

30 Kvävegödsling

31 Effekter av kväve och ökad marktemperatur på produktion Resultat från Flakalidens markvärmeförsök Källa: Strömgren & Linder 2002 + revision 2006 Gödslad + 5 o C Gödslad Kontroll + 5 o C Kontroll

32 Kvävegödsling ökar trädens kolförråd genom större inbindning av CO 2 p.g.a. ökad tillväxt ökar markens kolförråd genom ökad förnatillförsel medför en långsammare nedbrytning av förnan

33 Dikad skogsmark Källa: Lustra, von Arnold et al. Miljoner ton CO2-ekvivalenter Avgång Upptag

34 Slutsats Sveriges skogar är en kolsänka Hela omloppstiden är viktig för skogens kolbalans Kort etableringstid, hög produktion, aktiv skötsel, omloppstidens längd och gödsling gynnar kolinbindningen Hur skogen används efter avverkning är av betydelse Den dikade skogsmarken är en källa för växthusgaser, särskilt näringsrika bestånd avger mycket lustgas