Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1. Försök i Furudal, Norra Dalarna •Anlades 1979 i 2-3 m. hög tallungskog. •Mätts 14 gånger, senast 2007, 28 år efter anläggningen. •Fyra försöksled,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1. Försök i Furudal, Norra Dalarna •Anlades 1979 i 2-3 m. hög tallungskog. •Mätts 14 gånger, senast 2007, 28 år efter anläggningen. •Fyra försöksled,"— Presentationens avskrift:

1 1

2 Försök i Furudal, Norra Dalarna •Anlades 1979 i 2-3 m. hög tallungskog. •Mätts 14 gånger, senast 2007, 28 år efter anläggningen. •Fyra försöksled, som upprepades på tre olika platser. •Oskadade bestånd = 8% ackumulerade stamskador. •Skadade bestånd 50 – 85% ackumulerade stamskador.

3 Ohägnat Försöksuppläggning På tre platser(block)=totalt 12 provytor Provytestorlek: 625 m levande provträd år 1979 Inventerat vartannat år, med samma uppgifter inhämtade. Hägnat OhägnatHägnat OskadatSkadat

4

5 Slutsatser från Furudal •Toppskottsbetade och stambrutna träd dör i stor omfattning. •Andelen barkskadade träd som når timmerdimension kan förväntas bli relativt stor. •Volymtillväxtförlusterna ökar närmast linjärt med ökad skadegrad.

6 Slutsatser från Furudal •Volymtillväxtförlusterna beror dels på ökade avgångar och dels på försämrad tillväxt genom barrförluster. •Efter 28 år fanns det inga tecken på tillväxtåterhämtning för skadade ytor. •Volymtillväxtförlusterna är den största kostnadsposten. •Låggallra (hugg de klenaste träden) i älgskadade bestånd. Stor del av de klenare träden är klena pga. minskad barrmassa beroende på älgbetning.

7 Ekonomiska konsekvenser för skogsägare •På kort sikt ( ) –Uteblivna gallringsintäkter –Eventuell nyanläggning –Minskat försäljningspris om fastigheten säljs •På lång sikt (2030+) –Mindre sågtimmer och massaved –Nedklassning av rotstockar –Minskat försäljningspris om fastigheten säljs

8 8 2% årliga skador ger 10-15% skador när beståndet går ur älgfarlig höjd.. Fyrkanterna= de 6 ohägnade ytorna

9 9 vanligt att älgbetet orsakar 5 till 7 procent färska stamskador per år. Det innebär att procent av träden är skadade när bestånden växer ur älgfarlig höjd.

10 Grov kalkyl för tillväxtförluster. •Produktiv skogsmarksareal •Norrbotten ha •Västerbotten ha •Ångermanland ha •( ha talldominerade) •Löpande årlig tillväxt m3f ( ha * 2.5 m3f/ha och år) •(Kapitaltillskott till ägarna miljoner) •2% årliga skador på huvudstammar ger årliga tillväxtförluster på m3f •(Värdebortfall 480 miljoner/år) •5 - 7% medför årliga tillväxtförluster på m3f •(Värdebortfall miljoner kronor) 10

11 Kostnader vid olika arealer pga tillväxtbortfall om 5-7% årliga skador… ha Kostnad/år tillväxt. Kr. kostnad/år kvalitets förluster

12 ha kostnad/år tillväxt. Kr. kostnad/år kval förluster Kostnader vid olika arealer pga tillväxtbortfall om 2% årliga skador…

13 Exempel fastighetsförsäljning •1985: fastigheten köps. Avverkar ha och planterar detta våren 1987 med tall. •Hösten 2012: säljer fastigheten efter 25 tillväxtsäsonger. Ungskogen bör då ha ungefär följande värde: 25ha*25år*3 m3sk= 1875 m3sk a´ 312 kr = kr •Antag 40 % av träden stamskador pga. älgbete = 40% tillväxtförlust. Då återstår 0,6 * kr= kr •Förlust pga. älgbetestryck; 0,4 * kr= kr •2% målet ger ca 15% tillväxtförlust vilket avgår: kr •Förlust pga. högt älgbetestryck; kr

14 Den farliga bilden av älgskadan?

15 15


Ladda ner ppt "1. Försök i Furudal, Norra Dalarna •Anlades 1979 i 2-3 m. hög tallungskog. •Mätts 14 gånger, senast 2007, 28 år efter anläggningen. •Fyra försöksled,"

Liknande presentationer


Google-annonser