Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik"— Presentationens avskrift:

1 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. http://kt-et.slu.se Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Hakan.Jonsson@slu.se Kretslopp av växtnäring - focus på stad till land – betydelse, möjligheter och eventuella risker Håkan Jönsson Hakan.Jonsson@slu.se

2 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. http://kt-et.slu.se Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Hakan.Jonsson@slu.se Miljömål •”Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.” (Regeringens proposition 2009/10:155):

3 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. http://kt-et.slu.se Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Hakan.Jonsson@slu.se Miljömålen – och uppfyllelse •”Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Särskilt gäller att (Regeringens proposition 2009/10:155): –… –senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. – Vi har kommit styvt halvvägs i Sverige –senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. - Definitionsfråga om målet anses uppfyllt –senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Nu, 2006, återförs 15-25%, främst som Revaq-certifierat slam. 5 år kvar”

4 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. http://kt-et.slu.se ”den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.”

5 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. http://kt-et.slu.se Var finns växtnäringen? (ton/år)

6 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. http://kt-et.slu.se Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Hakan.Jonsson@slu.se Växtnäring Resurs mätt som ekonomiskt värde

7 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. http://kt-et.slu.se Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Hakan.Jonsson@slu.se Växtnäring – energi och klimatutsläpp Klimatutsläpp från litteratursammanställning av Thyselius, men med ny lägre siffra för kväve från Yara 2010

8 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. http://kt-et.slu.se Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Hakan.Jonsson@slu.se Källsortering kan spara mycket energi och minska utsläpp •Urinsortering kan reningsverkets energianvändning minska från 6,25 W/pe till produktion av 1,6 W/pe. –Det finns inget behov av kväverening och att det blir mer slam att röta •N-tot ut ca 2-5 mg/l, utan N-reduktion, mot dagens 10-12 mg/l med N-reduktion. Ca 50% ökad kapacitet i reningsverket (Mbaya et al., 2010; Wilsenach&Loosdrecht, 2003) •Bara BDT-vatten till reningsverk (KL-sortering) ger minskad (negativ) eutrofiering på -5 kg O 2 /person, år (Jönsson et al., 2005) •Källsortering robust metod för att minska utsläppen från enskilda avlopp (Naturvårdsverket, 2009). •Lustgasutsläppen från reningsverk 0-2,4% av avlägsnat kväve (Westling, 2011). •Återföring av urin/KL-vatten minskar energi och lustgas från både avloppsrening och konstgödseltillverkning

9 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. http://kt-et.slu.se Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Hakan.Jonsson@slu.se Källsortering  låga tungmetallhalter (mg/kg P) Kadmium - CdBly - Pb Koppar - CuNickel - Ni Ref: Jönsson et al., 2005; NV 4974; Uppsala 2008

10 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. http://kt-et.slu.se Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Hakan.Jonsson@slu.se Riskvärdering Tungmetaller - Cd •Kadmium från mat skadar idag vår hälsa –Det finns ett samband mellan mängd tillförd Cd och halten i grödan –Gödseln i Sverige bör innehålla mindre än 15-20 mg Cd/kg P (Kemi, 2011) –Urin innehåller ca 0,6 mg Cd/kg, KL-vatten ca 12 mg Cd/kg P (Jönsson m.fl., 2005) –Nuvarande haltgaranti för konstgödsel från Yara är 12 mg/kg P –Genomsnittet för 196 konstgödselprover inom EU var 83 mg Cd/kg P (Nziguheba & Smolders, 2008). •Slutsats – Gödsling med källsorterad urin minskar risken för vår hälsa

11 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. http://kt-et.slu.se Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Hakan.Jonsson@slu.se Hormoner och läkemedelsrester Ref: Winker et al., 2009

12 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. http://kt-et.slu.se Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Hakan.Jonsson@slu.se Riskvärdering – hormoner, läkemedel •Spridning på land: –Enstaka studier visar upptag av läkemedelsrester i gröda – vid tillförsel som ligger betydligt högre än vid gödsling med urin/KL-vatten –Effekt på dyngbaggar från maskmedel visad (naturgödsel), men inte mycket mer. –Jämför med dagens användning av herbicider, fungicider och insekticider! –Uppehållstiden lång och nedbrytningsförmågan god i mark. –Läkemedelsrester och hormoner kan renas bort från urin och KL-vatten om samhället tycker att det behövs. •I vatten: –Hormoneffekter på fiskar och amfibier hittas utanför nästan varje reningsverk som man tittar. –Stockholmaren får i sig mer än 10 läkemedel i mätbara mängder med varje glas vatten. •Slutsats: urin och fekalier bör återföras till jorden

13 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. http://kt-et.slu.se Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Hakan.Jonsson@slu.se Sammanfattning •Alla näringsämnen är viktiga •Kväve - störst mängd, störst ekonomiskt värde, mest energi och störst klimatpåverkan, därnäst kalium •Ekonomisk livslängd – hur räkna med tider över 50 år? •Den mesta, och renaste, näringen finns i urin och fekalier •Hushållens matavfall och avloppsslam – certifierade och högst tungmetallhalter •Källsortering av urin och klosettvatten spar energi och minskar kraftigt utsläppen av N och P •Uringödsling minskar Cd i maten –> minskad hälsorisk •Källsortering av urin minskar miljöeffekterna av hormoner och läkemedelsrester. •Hormoner och läkemedelsrester kan renas från urin och KL-vatten – ytterst osäkert om detta behövs/bör rekommenderas •Försiktighetsprincipen talar för att urin och KL-vatten bör återföras till odlingsmark och inte till vatten

14 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. http://kt-et.slu.se Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Hakan.Jonsson@slu.se Tack för uppmärksamheten Hakan.Jonsson@slu.se

15 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. http://kt-et.slu.se Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Hakan.Jonsson@slu.se

16 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. http://kt-et.slu.se Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Hakan.Jonsson@slu.se Mesta av näringen i urin och fekalier Värden enligt NFS 2006:7 Allmänna råd om små avloppsanordningar; Jönsson m.fl. 2005.

17 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. http://kt-et.slu.se Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Hakan.Jonsson@slu.se Urin har en unikt hög växttillgänglighet •Kväve, fosfor, kalium & svavel – samma form som konstgödsel •Effekt och växttillgänglighet som konstgödsel •Unikt för att vara av biologiskt ursprung 1998 1999 Ref: Jönsson et al., 2000 Totalkväve, kg/ha Skörd, kg/ha Konstgödsel Urin

18 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. http://kt-et.slu.se Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Hakan.Jonsson@slu.se Tungmetaller Ref: Winker et al., 2009


Ladda ner ppt "Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik"

Liknande presentationer


Google-annonser