Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik"— Presentationens avskrift:

1 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Kretslopp av växtnäring - focus på stad till land – betydelse, möjligheter och eventuella risker Håkan Jönsson

2 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Miljömål •”Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.” (Regeringens proposition 2009/10:155):

3 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Miljömålen – och uppfyllelse •”Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Särskilt gäller att (Regeringens proposition 2009/10:155): –… –senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. – Vi har kommit styvt halvvägs i Sverige –senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. - Definitionsfråga om målet anses uppfyllt –senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Nu, 2006, återförs 15-25%, främst som Revaq-certifierat slam. 5 år kvar”

4 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. ”den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.”

5 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Var finns växtnäringen? (ton/år)

6 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Växtnäring Resurs mätt som ekonomiskt värde

7 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Växtnäring – energi och klimatutsläpp Klimatutsläpp från litteratursammanställning av Thyselius, men med ny lägre siffra för kväve från Yara 2010

8 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Källsortering kan spara mycket energi och minska utsläpp •Urinsortering kan reningsverkets energianvändning minska från 6,25 W/pe till produktion av 1,6 W/pe. –Det finns inget behov av kväverening och att det blir mer slam att röta •N-tot ut ca 2-5 mg/l, utan N-reduktion, mot dagens mg/l med N-reduktion. Ca 50% ökad kapacitet i reningsverket (Mbaya et al., 2010; Wilsenach&Loosdrecht, 2003) •Bara BDT-vatten till reningsverk (KL-sortering) ger minskad (negativ) eutrofiering på -5 kg O 2 /person, år (Jönsson et al., 2005) •Källsortering robust metod för att minska utsläppen från enskilda avlopp (Naturvårdsverket, 2009). •Lustgasutsläppen från reningsverk 0-2,4% av avlägsnat kväve (Westling, 2011). •Återföring av urin/KL-vatten minskar energi och lustgas från både avloppsrening och konstgödseltillverkning

9 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Källsortering  låga tungmetallhalter (mg/kg P) Kadmium - CdBly - Pb Koppar - CuNickel - Ni Ref: Jönsson et al., 2005; NV 4974; Uppsala 2008

10 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Riskvärdering Tungmetaller - Cd •Kadmium från mat skadar idag vår hälsa –Det finns ett samband mellan mängd tillförd Cd och halten i grödan –Gödseln i Sverige bör innehålla mindre än mg Cd/kg P (Kemi, 2011) –Urin innehåller ca 0,6 mg Cd/kg, KL-vatten ca 12 mg Cd/kg P (Jönsson m.fl., 2005) –Nuvarande haltgaranti för konstgödsel från Yara är 12 mg/kg P –Genomsnittet för 196 konstgödselprover inom EU var 83 mg Cd/kg P (Nziguheba & Smolders, 2008). •Slutsats – Gödsling med källsorterad urin minskar risken för vår hälsa

11 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Hormoner och läkemedelsrester Ref: Winker et al., 2009

12 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Riskvärdering – hormoner, läkemedel •Spridning på land: –Enstaka studier visar upptag av läkemedelsrester i gröda – vid tillförsel som ligger betydligt högre än vid gödsling med urin/KL-vatten –Effekt på dyngbaggar från maskmedel visad (naturgödsel), men inte mycket mer. –Jämför med dagens användning av herbicider, fungicider och insekticider! –Uppehållstiden lång och nedbrytningsförmågan god i mark. –Läkemedelsrester och hormoner kan renas bort från urin och KL-vatten om samhället tycker att det behövs. •I vatten: –Hormoneffekter på fiskar och amfibier hittas utanför nästan varje reningsverk som man tittar. –Stockholmaren får i sig mer än 10 läkemedel i mätbara mängder med varje glas vatten. •Slutsats: urin och fekalier bör återföras till jorden

13 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Sammanfattning •Alla näringsämnen är viktiga •Kväve - störst mängd, störst ekonomiskt värde, mest energi och störst klimatpåverkan, därnäst kalium •Ekonomisk livslängd – hur räkna med tider över 50 år? •Den mesta, och renaste, näringen finns i urin och fekalier •Hushållens matavfall och avloppsslam – certifierade och högst tungmetallhalter •Källsortering av urin och klosettvatten spar energi och minskar kraftigt utsläppen av N och P •Uringödsling minskar Cd i maten –> minskad hälsorisk •Källsortering av urin minskar miljöeffekterna av hormoner och läkemedelsrester. •Hormoner och läkemedelsrester kan renas från urin och KL-vatten – ytterst osäkert om detta behövs/bör rekommenderas •Försiktighetsprincipen talar för att urin och KL-vatten bör återföras till odlingsmark och inte till vatten

14 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Tack för uppmärksamheten

15 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik

16 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Mesta av näringen i urin och fekalier Värden enligt NFS 2006:7 Allmänna råd om små avloppsanordningar; Jönsson m.fl

17 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Urin har en unikt hög växttillgänglighet •Kväve, fosfor, kalium & svavel – samma form som konstgödsel •Effekt och växttillgänglighet som konstgödsel •Unikt för att vara av biologiskt ursprung Ref: Jönsson et al., 2000 Totalkväve, kg/ha Skörd, kg/ha Konstgödsel Urin

18 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik Tungmetaller Ref: Winker et al., 2009


Ladda ner ppt "Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för energi och teknik, kretsloppsteknik. Håkan Jönsson, prof kretsloppsteknik"

Liknande presentationer


Google-annonser