Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Lunds Universitet / Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen Cecilia Akselsson.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Lunds Universitet / Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen Cecilia Akselsson."— Presentationens avskrift:

1 Lunds Universitet / Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen Cecilia Akselsson …med resultat från CLEO + angränsande NV-projekt samt Krondroppsnätet (IVL)

2 Lunds Universitet / Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper  Försurning – var inte problemet löst?  Hur kan klimatförändringen påverka – direkt och indirekt?  Exempel 1: Ökad kväveomsättning kan motverka återhämtningen  Exempel 2: Ökat biomassauttag och ökad vittring – vad blir nettoeffekten? Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen  Ev. extramaterial: Hur vi jobba med osäkerheter i vittring inom CLEO

3 Lunds Universitet / Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper Svavelnedfallet har minskat kraftigt…. (Data från Krondroppsnätet, IVL: Pihl Karlsson mfl, 2011)

4 Lunds Universitet / Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper Skåne: Blekinge: Jönköpings län: Blekinge: …men återhämtningen går långsamt (Data från Krondroppsnätet, IVL: Pihl Karlsson mfl, 2011; Akselsson mfl, manuskript)

5 Lunds Universitet / Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper Hur kan klimatförändringen påverka – direkt och indirekt? Några faktorer som kan öka för- surning/motverka återhämtning Några faktorer som kan motverka försurning -Ökad trädtillväxt-Ökad omsättning av baskatjoner -Ökad omsättning av kväve-Ökad vittring -Ökat uttag av grot och stubbar -Ökad omsättning av kväve -Ökad vittring -Ökat uttag av grot och stubbar Övriga faktorer som kan påverka: -Ändrad frekvens i havssaltsepisoder -Torkperioder -Ökad omsättning av organiskt kol

6 Lunds Universitet / Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper Ökad omsättning av kväve när temperaturen ökar: exempel från södra Norge (Wright & Jenkins, 2001) Nedfall oorganiskt N Utlakning oorganiskt N Nedfall-utlakning

7 Lunds Universitet / Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper I sydvästra Sverige är nitratkvävehalterna förhöjda på flera ställen redan idag Kvävenedfall, kg/ha/år Kväveutlaknings- klass, baserat på Krondroppsnätet, IVL (Data från Krondroppsnätet, IVL: Akselsson mfl, 2010) (Baserat på MATCH -modellen, SMHI)

8 Lunds Universitet / Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper Exempel: Arkelstorp i NÖ Skåne Förhöjd nitrifiering kan motverka återhämtningen Data från Krondroppsnätet, IVL (Akselsson mfl, manuskript)

9 Lunds Universitet / Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper Ökat biomassauttag och ökad vittring – vad blir nettoeffekten på baskatjoner och försurning? Nedfall Vittring Uttag vid avverkning Utlakning Soil pool ∆ = Inflöde-utflöde Om det ökade uttaget ska kompenseras för (utan åtgärder) måste vittringen öka i motsvarande grad.

10 Lunds Universitet / Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper Ca vittring med och utan klimatförändring samt förluster av Ca vid skörd (stam och helträd) (Akselsson & Belyazid, pågående arbete)

11 Lunds Universitet / Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper Nedfall+vittring-uttag: hur mycket utrymme finns för utlakning och uppbyggnad av förråd? (Akselsson & Belyazid, pågående arbete)

12 Lunds Universitet / Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper Några slutkommentarer  Återhämtningen från försurningen går långsamt eftersom vittring är en långsam process.  Om temperaturhöjningen innebär en ökad kväveutlakning från rotzonen motverkas återhämtningen (Håll koll på kvävet!)  Ett ökat uttag av skogsbränslen (=näringsämnen) motverkar den långsamma påfyllnaden av baskatjoner från vittring.  Vittringen måste öka mycket för att motsvara förlusterna vid grotuttag. Temperaturhöjningen ökar vittringen men inte i samma storleksordning som grotuttaget.

13 Lunds Universitet / Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper Extramaterial: Hur vi jobbar med osäkerheter i vittring inom CLEO (Baserat på data från Klaminder mfl, 2011) Vittringen ( m): g/m2/år PROFILE: 0.2 g/m2/år Vad händer om vittringen är den högre i intervallet (85% högre än PROFILE)?

14 Lunds Universitet / Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper 85% högre vittring – vad skulle det innebära? (Akselsson & Belyazid, pågående arbete)

15 Lunds Universitet / Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper Nedfall+vittring-uttag: hur mycket utrymme finns för utlakning och uppbyggnad av förråd? (Akselsson & Belyazid, pågående arbete)


Ladda ner ppt "Lunds Universitet / Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen Cecilia Akselsson."

Liknande presentationer


Google-annonser