Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Eva Melander Klinisk mikrobiologi Lund Glykopeptidresistens hos stafylokocker.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Eva Melander Klinisk mikrobiologi Lund Glykopeptidresistens hos stafylokocker."— Presentationens avskrift:

1 Eva Melander Klinisk mikrobiologi Lund Glykopeptidresistens hos stafylokocker

2 Glykopeptidresistens hos stafylokocker - mekanismer Förvärv av vanA-genen, gen kodande för ”fullständig” glykopeptidresistens Fysiologisk förändring (mekanism ofullständigt känd) som medför en fenotyp med nedsatt känslighet för glykopeptider. Samtliga uppvisar en förtjockad cellvägg

3 VRSA S aureus som förvärvat vanA-genen, medförande fullständig glykopeptidres. MIC vanko ≥ 32 mg/L 4 fall i världen beskrivna Svårt sjuka pat (njursvikt, diabetes, multikärlsjuka) Samtidigt haft växt av VRE Ingen spridning till familj/sjukvårdskontakter

4 GISA S aureus med nedsatt känslighet för glykopeptider Fenotyp med fysiologisk förändring Mekanism ofullständigt känd, studier pågår Gemensamt: förtjockad cellvägg Vankomycin fångas och hindras utöva sin effekt

5 GISA Ses framförallt hos patienter med långvarig vankomycinbeh. Har rapporterats från alla världsdelar Frekvens dock svårbedömd pga oklar definition och svårt med detektion, sannolikt fortfarande relativt sällsynta ?%

6 hGISA S aureus känsliga för glykopeptider (MIC vanko ≤ 4 mg/L) Subpopulation som uttrycker nedsatt känslighet för glykopeptider (h = heterogena) Mekanism: som GISA, Förtjockad cellvägg Ses framförallt hos patienter med långvarig vankomycinbeh.

7 hGISA Har rapporterats från alla världsdelar (0-20 % av MRSA) Frekvens dock svårbedömd pga oklar definition och problem med detektion I UK: 1% av MRSA Sannolikt vanligare än GISA

8 GISA/hGISA Beroende på fysiologiska förhållanden förefaller fenotypen kunna förändras, inklusive känsligheten för glykopeptider: hGISA ↔ GISA Hittats nästan uteslutande hos MRSA MLST visat hGISA uppkommit i fem pandemiska MRSA kloner Sannolikt provocerats fram pga långdragen exponering för vankomycin Dessutom exp. för subinhibitoriska vanko-konc på grund av rädsla för toxicitet

9 Svikt vid vankomycinbehandling av S aureus infektioner Svåra S aureus infektioner (bakteriemi, endokardit, pneumoni): sämre outcome vid beh. med vankomycin jmf med isoxazolylpenicilliner Vanko-behandling av MRSA bakteriemi orsakad av stammar med vanko MIC 1-2 hade betydligt sämre utläkning jmf med stammar med MIC 0,5

10 Varför svikt? Infektioner med stammar med (heterogent uttryck av) nedsatt känslighet för glykopeptider (hGISA/GISA)? Felaktig dosering, subinhibitorsika konc? Dålig vävnadspenetration, subinhib konc? Svikt trots optimerad dosering i relation till MIC

11 Klinisk svikt/ökad mortalitet GISA Endokardit Bakteriemi Sjukhusutbrott GISAklon, hög mortalitet (pneumoni, sinuit, endokardit, bakteriemi) hGISA Endokardit Bakteriemi m hGISA jmf m MRSA: högre risk för terapisvikt, persistens, högre mortalitet Sjukhusutbrott

12 Detektion vankomycinresistens befintliga metoder Diskdiffusion Etest (Buljongspädning) (Agarspädning) Automatiserade metoder (Vitek mfl) Agar screening med VA eller TP Etest med specialmetod (Makro-metoden) Populationsanalys (PAP-AUC)

13 M Wootton et al. JAC 2001;47: ”Referensmetod”: PAP-AUC 24 tim inkubation i TSB buljong Två spädningar i koksalt; & Stryks på BHIagar innehållande 0.5, 1, 2, 2.5 & 4 mg/L vankomycin Räknar kolonier efter 48 tim i 37° Plottar antalet kolonier (logCFU/ml) mot vanko-konc (ųg/ml) Räknar ut AUC

14 M Wootton et al. JAC 2001;47: ”Referensmetod”: PAP-AUC För skilja ut GISA, hGISA och GSSA: räknar ut kvot mellan AUC för den stam man önskar mäta delat med motsvarande AUC för hGISA referensstam Kriterier: –hGISA: kvot ≥ 0,9

15 TR Walsh et al. JCM 2001;39(7): T Walsh: Jämförelse av 7 metoder Agar spädning, buljong spädning, Etest 0,5 resp 2,0 McF, två agarscreening metoder (VA/TP), populationsstudier enl Hiramatsu (PS) Dubbelblind studie, 284 MRSA och 45 GISA/hVISA PAP-AUC referensmetod (enl. Wotton et al)

16 TR Walsh et al. JCM 2001;39(7): T Walsh: Jämförelse av 7 metoder Metod Rätt id GISA/hGISAAntal falskt posAntal falskt neg% sensitivitet% specificitet PS Buljongspädn VA Buljongspädn TP > 99 Agarspädn VA Agarspädn TP Etest 0,5 McF Etest 2,0 McF BHI agar screen MH agar screen

17 T Walsh: Jämförelse av 7 metoder Etest 2,0 McF tolkningskriterier: –VA ≥ 8 mg/L &TP ≥ 8 mg/L eller –TP ≥ 12 mg/L Bedömning av 6 medier mot kända GISA/hGISA: BHI bäst sensitivitet och specifictet = ”makro-metoden”

18 Bolmström Poster ICCAC 2005 Ny Etest: GRD Glycopeptide Resistance Detection VA och TP på samma Etest remsa Med resp utan näringsämne (”S”) 0,5 McF, MH agar med resp utan blod Avläsning efter 24 resp 48 tim Även test av reproducerbarhet Referens: PAP-AUC

19 Bolmström Poster ICCAC 2005 GRD test jmf m makometoden Detektions %GRD Etest VA/TP 0,5 McF GRD Etest VA/TP+S 0,5 McF Etest makrometoden MHA MHB MHA MHB BHI 2 McF 24h48h24h48h24h48h24h48h24h48h Specificitet Sensitivitet Detektion 150 stammar: 15 GISA, 60 hGISA, 70 GSSA, QC stammar

20 Bolmström Poster ICCAC 2005 GRD test jmf m makometoden GRD VA/TPGRD VA/TP+SEtest makroAgarscreen MHAMHBMHAMHBBHI/2McFVA/BHITP/MH GISA (15X3) hGISA (60X3) ATCC (5X3) Reproducerbarhet

21 Vankomycinresistens hos KNS Betydligt sämre beskrivet Förekomst av KNS med nedsatt känslighet för glykopeptider rapporterades före GISA Framförallt beskrivet hos S haemolyticus och S epidermidis Samma mekanism som GISA/hGISA Frekvens okänd

22 Vankomycinresistens hos KNS Klinisk relevans Odlats fram vid infektioner såsom: peritonit pga dialys, bakteriemi, Är oftast meticillin- och multiresistenta och därför exponerade för vankomycin- behandling. Borde innebära ökad risk En studie: Pat m PD peritonit orsakad av hGISE. Svikt på vanko-beh.

23 Hur går vi vidare? Är det relevant att leta efter GISA, hGISA, GISE, hGISE? Vilka stammar ska vi i så fall undersöka? –Art? Lokal? Meticillinresistens +/-? Vilka metoder för att screena/bekräfta? –Agar-metod? Makrometoden? GRDremsa? Vem ska screena/bekräfta? –Centralt referenslab? Universitetslab? Samtliga lab?

24 Hur går vi vidare? Arbetsgrupp: Eva Melander, Lund Mats Walder, Malmö Barbro Olsson-Liljequist, SMI, Stockholm Christian Giske, KS, Stockholm Robert Skov, SSI, København


Ladda ner ppt "Eva Melander Klinisk mikrobiologi Lund Glykopeptidresistens hos stafylokocker."

Liknande presentationer


Google-annonser