Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

bygga för ett mognande samhälle

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "bygga för ett mognande samhälle"— Presentationens avskrift:

1 bygga för ett mognande samhälle
Arkitektur för Åldrande bygga för ett mognande samhälle Jonas E Andersson arkitekt SAR/ MSA, tekn lic arkitektur för äldre, doktorand/ PhD ARKITEKTURSKOLAN, Kungl Tekniska Högskolan KTH, Stockholm Bild 1 - Vinjettbild Hej, det är alltså jag som är Jonas E Andersson. Jag är arkitekt och doktorand på Arkitekturskolan, KTH. Först vill jag tacka för förtroende att få börja och resonera om arkitektur och åldrande, och att bygga för ett åldrande samhälle. Jag tänkte inleda med att säga några ord om mig själv för att ge en bakgrund till mitt resonemang kring skapandet av arkitektur för ett åldrande samhälle. Från den korta bakgrunden över nedslag i olika byggnader för äldre, tänkte jag landa i en preliminär slutsats om vad jag tror är viktigt när det gäller att bygga för ett åldrande samhälle. Kort innehållsförteckning: Bara övergripande slutsatser tillämpliga i de tidiga skedena av byggprojekteringen Inte någon spektakulär arkitektur, bara en vardagsarkitektur från 3 länder. Inte några exempel från BSK repertoar av designlösningar för boende på ålderns höst.

2 arkitektur för ett åldrande samhälle
58% 56% 54% 54% 54% 23% 23% 22% 24% 22% 24% 23% 23% 21% 19% Bild 2 – skälet till att jag står här… Statistik över åldrandet. KÄLLA: Bearbetad statistik från SCB, / JEA

3 ÄDEL-reformen 1992: Kommunalt ansvar att tillhandahålla primär hälso- och sjukvård liksom fullvärdiga bostäder för äldre med eller utan omsorgsbehov. Reformen leder till att dittills befint-ligt utbud av boendeformer för äldre (ålderdomshem, servicehus, sjukhem) övergår till kommunal drift och verksamhet. Regionalt ansvar att tillhandahålla kvalificerad medi-cinsk akut- och korttidsvård vid sjukhus. Boendeformer för äldre övergår från landsting till kommunal drift och verksamhet. Reformen innebär att tidigare landstings-anställd personal övergår till kommunal tjänst. Bild 3 - Inledning: Åldrande är på något sätt något som hela tiden påverkat mig som arkitekt. När jag gick ut som arkitekt i början av 1990-talet så kom många arkitektuppdrag som jag arbetade med att handla om att bygga om den tidens boende för äldre eller planera nya byggnader för att bli fullvärdiga lägenheter för äldre. ÄDEL-reformen 1992 fördelade ansvaret om äldre personer i samhället mellan dels kommunerna, dels landstingen. I stora drag skulle ansvaret se ut så här, och det är en förutsättning som fortfarande gäller idag. ÄDEL-reformen 1992: Kommunalt ansvar att tillhandahålla primär hälso- och sjukvård liksom fullvärdiga bostäder för äldre med eller utan omsorgsbehov. Reformen leder till att dittills befint-ligt utbud av boendeformer för äldre (ålderdomshem, servicehus, sjukhem) övergår till kommunal drift och verksamhet. Regionalt ansvar att tillhandahålla kvalificerad medi-cinsk akut- och korttidsvård vid sjukhus. Boendeformer för äldre övergår från landsting till kommunal drift och verksamhet. Reformen innebär att tidigare landstings-anställd personal övergår till kommunal tjänst

4 ÄDEL-reformens intentioner:
ett tydligt äldreperspektiv – att den äldre per-sonen och dess behov står i centrum för omsorgen och utformningen av omsorgen. ett tydlig vision om det goda boendet – hemmet och hemmets kvaliteter är utgångspunkten för utförande av omsorg och utformningen av den byggda miljön för den äldre personen. målsättningar i Socialtjänstlagen – blir rekommendationer för både sättet att utföra omsorg och utforma boendemiljöer för äldre, det bostadslika, det hemlika, trygghet i vardagen. Bild 4 – intentionen i ÄDEL-reformen. Ett tydligt äldreperspektiv – att den äldre personen och dess behov står i centrum för omsorgen och utformningen av omsorgen. Ett tydlig vision om det goda boendet för äldre – hemmet och hemmets kvaliteter är utgångspunkten för utförande av omsorg och utformningen av den byggda miljön Målsättningar i Socialtjänstlagen blir rekommendationer för både sättet att utföra omsorg och utforma boendemiljöer för äldre, det bostadslika, det hemlika, trygghet i vardagen.

5 ÄDEL-reformen i teori:
en föreställning om åldrandet som en allmän ökande livslängd med fler friska år eventuella åldersproblem förutsågs främst handla om inskränkningar i rörelseförmåga liten kunskap om demenssjukdomar och demenshandikapp. ….och i verklighet: ökande antal äldre med demenshandikapp, samt flera parallella åldersbesvär, multidiagnoser. En tanke om omsorg i hemmet, har blivit en komplex sjukvård driven i en hemliknande miljö. Bild 5 – föreställningen om åldrandet När ÄDEL-reformen arbetades fram så var den allmänna uppfattningen att åldrandet skulle gestalta sig som om ett antal fler friska år adderades till livslängden. Även om det inte var uttalat i reformen, så fanns det en uppfattning om att åldrandets effekter i princip skulle inskränka sig till problem i kroppens rörelseförmåga, därmed förutsåg man främst en omsorg med fokus på funktionshinder. Vid tiden liten kunskap om demenssjukdomar, och demensforskning i sin linda. Utvecklingen under 1990-talet skulle visa att visionen var fel, och att personen som främst skulle komma att bo i de nya äldreboenden var äldre med demenssjukdomar, eller komplexa multidiagnoser. Omsorg i hemmet, blev hemsjukvård.

6 ÄDEL-reformen i praktiken:
äldreomsorgen – bort från omsorg och omvård-nad med rötter i sjukhusens värld, mot hjälp till självhjälp. hemlik miljö – bort från den institutionslika och sjukhusliknande miljön, framför den stöttande och hemlika miljön. talande arkitektur – Socialtjänstlagens och ÄDEL-reformens intentioner tolkas och översätts till rekommendationer för god miljö för äldre, ”BYGG IKAPP HANDIKAPP”: bostadslikhet, hemlikhet, orienterbarhet och överblickbarhet. Bild 6 – talande arkitektur ÄDEL-reformen i praktiken: äldreomsorgen – bort från omsorg och omvård-nad med rötter i sjukhusens värld, mot hjälp till självhjälp. hemlik miljö – bort från den institutionslika och sjukhusliknande miljön, framför den stöttande och hemlika miljön. talande arkitektur – Socialtjänstlagens och ÄDEL-reformens intentioner tolkas och översätts till rekommendationer för god miljö för äldre, ”BYGG IKAPP HANDIKAPP”: bostadslikhet, hemlikhet, orienterbarhet och överblickbarhet.

7 Blondel – en talande arkitektur, une architecture parlante.
Tullhus, Paris, CN Ledoux en talande arkitektur Blondel – en talande arkitektur, une architecture parlante. Boullée – ”(..) åkalla den effekt som beror av arkitekturen, och som i oss skapar ett visst intryck”. Ledoux – ”(..) arkitektur bör främst ha en karaktär som visar på dess särskilda användning. rationell arkitektursyn med rötter i 1700-talet bild 7 – Övergång till talande arkitektur definition: en talande arkitektur Blondel – en talande arkitektur, une architecture parlante. Boullée – ”(..) åkalla den effekt som beror av arkitekturen, och som i oss skapar ett visst intryck”. Ledoux – ”(..) arkitektur bör främst ha en karaktär som visar på dess särskilda användning. rationell arkitektursyn med rötter i 1700-talet

8 forskargrupp Arc◦Plan Arkitekturskolan, KTH
människa – arkitektur – teknik planerare – brukare arkitektonisk kvalitet forskningsprojekt kring kontor, skola, äldreboende arkitekturtävlingar, gestaltningsprogram forskningsledare: docent Magnus Rönn, 5 doktorander, 2 seniorforskare avhandlingsprojekt på Arkitekturskolan, KTH: Föreställningar om åldrande i arkitektarbetet – arkitektur för äldre med omsorgsbehov / Ageing as a Concept in a Design Process, On Swedish Architecture for Assisted Living huvudhandledare: Magnus Rönn, docent arkitekt, Arkitekturskolan, KTH, bitr handledare: Eva Henriksen, Med doc, RN, FoU Äldre Nord, Järfälla Reza Kazemian, docent, Architecture & Built Environm., KTH, bild 8 – övergång till forskning. Detta faktum att politiska välfärdsmål omtolkas till kriterier för skapandet av ny arkitektur är unik och gör det intressant att skriva en avhandling om, och jag håller på med ett avhandlingsarbete om föreställningar om åldrande i arkitektarbetet – arkitektur för äldre med omsorgsbehov.

9 om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom
2 avhandlingar med perspektivet: perspektivet brukare och planerare …en licentiatavhandling om omsorgsboende för äldre 2005: Rum för äldre, om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom …. en doktorsavhandling om boende för äldre med prelimi- närt datum vt 2010 nedladdningsbar (ca 4 Mb) Bild 9 – avhandling. På KTH har man traditionen att både skriva en licentiatavhandling och sedan en doktor.

10 Bo bra hela livet Äldredelegationen 2006-2008
trygghetsbostäder – en boendeform som i många avseenden påminner om serviceboende, som existerade före ÄDEL reformen 1992. hemlik miljö – omdefinition av invanda beteck-ningar på boendeformer för äldre, bl. a. vidgad betydelse av seniorbostäder. särskild boendeform – oklart forskningsläge, och oklara rekommendationer från delegationen. Uppmuntran till fler s.k. mellanboendeformer och särskilda boendeformer. Bo bra hela livet 2008 Bild 11 – äldres boende. Boendeformer för äldre har ju fått en större aktualitet sedan 2006, då det nästan blev en valfråga, men åtminstone blev en parlamentarisk kommitté som skulle titta över frågan och komma med förslag på boendeformer för äldre. Delegationen har lagt fram två betänkanden, och man kan väl säga att delegationen bäst lyckats beskriva boendeformer för äldre med litet behov av omsorg, men är väldigt skissartad vad gäller boende för äldre med stora omsorgsbehov. 2007

11 ◦ ordinärt boende arkitektur för ett åldrande samhälle boendetyp 1:
kvarboende i det ordinära bostadsbeståndet, inkluderat seniorboende, ca 1,6 milj pers, 65 år o uppåt (2007)* ~ 56,2 % villor/ egna hem** ~ 43,7 % lgh i flerfamiljhus** (källa * bearbetat sifferunderlag Socialstyrelsen, 2007: Äldre - vård och omsorg år 2007, rapport 2008:7 ** bearbetat sifferunderlag SCB, HUSTYP I OLIKA BEFOLKNINGSGRUPPER, senast uppdaterat 2004) Bild 12 – boendetyp 1, kvarboende ◦ ordinärt boende kvarboende i det ordinära bostadsbeståndet, inkluderat seniorboende, ca 1,6 milj pers, 65 år o uppåt (2007)* ~ 56,2 % villor/ egna hem** ~ 43,7 % lgh i flerfamiljhus** (källa * bearbetat sifferunderlag Socialstyrelsen, 2007: Äldre - vård och omsorg år 2007, rapport 2008:7 ** bearbetat sifferunderlag SCB, HUSTYP I OLIKA BEFOLKNINGSGRUPPER, senast uppdaterat 2004)

12 ◦ särskilt boende arkitektur för ett åldrande samhälle boendetyp 2:
fr 1990-talet, äldreboende/ omsorgsboende/ omvårdnadsboende/ vårdboende enl SoL/ HSL personer, 65 år och uppåt (2007)* ~ 6 % av hela åldersgruppen 65 år och uppåt* ~16 % av åldersgruppen 80 år och uppåt bodde i särskild boendeform* (källa * Socialstyrelsen, 2007: Äldre - vård och omsorg år 2007, rapport 2008:7 Bild 13 – boendetyp 2, särskilt boende ◦ särskilt boende fr 1990-talet, äldreboende/ omsorgsboende/ omvårdnadsboende/ vårdboende enl SoL/ HSL personer, 65 år och uppåt (2007)* ~ 6 % av hela åldersgruppen 65 år och uppåt* ~16 % av åldersgruppen 80 år och uppåt bodde i särskild boendeform* (källa * Socialstyrelsen, 2007: Äldre - vård och omsorg år 2007, rapport 2008:7 Inledning: kort presentation av mig själv; varför forska om äldreboende; särskild boendeform koppling till socialtjänstlagen, utformningskriterier för omsorg och arkitektur, styrd arkitektur

13 en slutsats: …boendeform för äldre – en fråga om individuell hälsa och omsorgsbehov….. Bild 14 – 2 typer av boende, men behovsbilden påverkar En slutsats som man kan dra när det handlar om boendeformer för äldre är att det ytterst är en fråga om den individuella hälsan, eller upplevelse av hälsa och eventuellt behov av omsorg. Gårdsbildning: Laerkehuset, 55 lgh 1-2 rok, 38 ordinärt/ hemtjänst, 18 plejeboliger, Strandcentret, Greve, Danmark

14 en slutsats: …boendeform för äldre – en fråga om innehåll och samspel människa, verk- samhet och arkitektur….. Bild 15 – 2 typer av boende, innehåll, samspel En annan slutsats som man kan dra som aktör inom arkitekt och byggnadsbranschen, är att boendeformen för äldre personer också är en fråga om innehållet i byggnaden, och därmed samspelet mellan människa, verksamhet och arkitektur. exteriör: Laerkehuset, 55 lgh 1-2 rok, 38 ordinärt/ hemtjänst, 18 plejeboliger, Strandcentret, Greve, Danmark

15 Postiljonen, Höllviken Vellinge kommun 24 lägenheter (1995)
Kattrumpstullen, Stockholm Stockholms Stad 97 lägenheter (2003) Helgumgården Helgum Sollefteå kommun 12 lägenheter (1983) Malmgården, Dalarö Haninge kommun 25 lägenheter (2001) Vigs Ängar, Köpingebro Ystad kommun 32 lägenheter (1995) Graningebyn, Viksmoen Graningebyn/ Sollefteå 14 lägenheter (1989) Bild 16, Ett sätt för att förstå arkitektur för ett åldrande samhälle, kan vara att studera den särskilda boendeformen närmare. Grundantagandet för min egen forskning om den här boendeformen var att i den särskilda boendeformen borde sambandet mellan åldrande, behov av stöd och omsorg bli tydligare. Här skulle man kunna studera hur arkitektur samspelade mellan individuella behov för en äldre person, sättet att bedriva omsorg, eftersom särskild boendeform inte bara är ett boende, utan är ett boende där en arbetsfunktion finns integrerad. Jag gjorde det genom att studera 12 äldreboende som ansågs som förebildliga exempel av andra arkitekturforskare, omsorgsforskare eller brukare (omsorgspersonal eller boende själva).

16 Tallgården, Södertälje Södertälje kommun 57 lägenheter (1989)
Balder, Uppsala Uppsala kommun 51 lägenheter (2000) Ros-Anders gården Tungelsta Haninge kommun 40 lägenheter (1999) Ljuskällan, Ystad Ystad kommun 58 lägenheter (2001) Myrbergska gården, Uppsala Uppsala kommun 51 lägenheter (2001) Höganäs, Uppsala Uppsala kommun 50 lägenheter (2000) Bild 17 – särskild boendeform Här kan man väl också säga att det fanns och finns fortfarande inte någon vedertagen metod för att utvärdera om en viss boendemiljö är bra eller sämre för äldre med stora omsorgsbehov. Jag använde en slags arkitektmetod, som dels syftade till att studera vilka material som användes i byggnaden, dels genom en kommentar från brukaren, vanligen enhetschef eller guide på boendet, får en uppfattning om man var nöjd eller missnöjd med äldreboendet. I analysen lade jag sedan mina egen analys genom observationer och fotografier om jag uppfattade miljön som hemliknande eller inte. . 1, dessa exempel är intressant eftersom de ingick i en entreprenadtävling över att få uppföra nya äldreboenden i Uppsala och därmed granskades noggrant. slutligen Ljuskällan i Ystad kommun från 2001 likaså.

17 ◦ miljön i särskild boendeform är dåligt
forskning om arkitektur och särskilt boende för äldre med stora omsorgsbehov ◦ miljön i särskild boendeform är dåligt utforskad, vanligen fokus på om- sorgsarbetet och verksamheten. ◦ saknas vedertagna mätinstrument för att mäta samspelet mellan männi- ska och byggd miljö. ◦ arkitektmetoder/ post-occupancy eva- luation POE kan komplettera. Bild 18 – forskning om arkitektur och särskilt boende forskning om arkitektur och särskilt boende för äldre med stora omsorgsbehov ◦ miljön i särskild boendeform är dåligt utforskad, vanligen fokus på om- sorgsarbetet och verksamheten. ◦ saknas vedertagna mätinstrument för att mäta samspelet mellan männi- ska och byggd miljö. ◦ arkitektmetoder/ post-occupancy eva- luation POE kan komplettera

18 12 förebildliga byggnader för äldre, 1983-2003
Myrbergska grdn, Uppsala vårdinriktad miljö Ros-Anders grdn, Haninge hotellinriktad miljö Höganäs, Uppsala vårdinriktad miljö Ljuskällan, Ystad hotellinriktad miljö Tallgården, Södertälje vårdinriktad miljö Malmgården, Haninge hemassocier-ande miljö Vigs Ängar, Ystad hemassocier-ande miljö Graningebyn, Sollefteå hotellinriktad miljö Postiljonen, Vellinge hotellinriktad miljö Balder, Uppsala vårdinriktad miljö HelgumgårdenSollefteå hemassocier-ande miljö Kattrumpstullen Stockholmhotellinriktad miljö bild 19 – sammanfattning Animering som visar hur fördelningen blev, 3 hemassocierande, 5 st hotellinriktade miljöer, 3 st vårdinriktade miljöer. är intressant för sin tidsmässighet. Andersson, 2005: Rum för äldre, om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom.

19 Vigs Ängar, Köpingebro hemassocierande miljö
Bild 20 – hemassocierande miljö Vigs Ängar Lästips: Husberg, L, et al, 2007:Gammal och fri – om Vigs Ängar (www.vigsangar.se) byggår, 1995, Köpingebro, Ystad Kommun, Husberg arkitekter AB, Simrishamn

20 byggår 1995, Höllviken, Vellinge Kommun, White Arkitekter AB, Malmö
Postiljon, Höllviken hotellinriktad miljö Lästips: Regnier, V, 2002: Design for Assisted Living. Wiley & Sons Inc (www.wiley.com) Bild 21 – hotellinriktad miljö Postiljonen Vellinge byggår 1995, Höllviken, Vellinge Kommun, White Arkitekter AB, Malmö

21 invigningsår 2000 Uppsala Kommun, Arosgruppen Arkitekter AB, Uppsala
vårdinriktad miljö Balder, Uppsala Lästips: Dehan, P2007: L’habitat des personnes âgées. Du logement adapté aux Éhpad, USLD, et unités Alzheimer. Paris: Éd Le Moniteur. (www.lemoniteur.fr) Bild 22 – vårdinriktad miljö Balder Uppsala invigningsår 2000 Uppsala Kommun, Arosgruppen Arkitekter AB, Uppsala

22 Planritning A, 1983 Planritning B, 1999 Planritning C, 2000
Bild 23 – planritningar Planritningar från Helgumgården, 1983, Ros-Anders gården 1999 och Balder 2000, i syfte att visa hur etablerade bostadskvaliteter alltmer löses upp. Understryk att detta är en teori. Helgumgården är byggd 1983 och det är troligt att den är påverkad av debatten i slutet av 1970-talet om äldre som hamnar inom långvården, och den strävan som uppstod mot mindre enheter integrerade i en färdig bebyggelsemiljö. Hela anläggningen är formad kring den inre gården som kan planteras med tropiska växter, ett överglasat innerum. Det är mycket dörrar, men å andra sidan så är det en mycket tydlig struktur i vad som är vad. Matrummet/ restaurangen, biblioteket och hobbyrummet finns där som tydliga enheter i de gemensamma delarna. Om vi tittar på lägenheterna så är de tydligt uppbyggda kring den tidens mer strikta byggnorm med bestämda rumsfunktioner. Det som är intressant är ändå att även i 1 rok så får sovplatsen en avskild yta. Däremot är badrummen oerhört knappa och klarar inte svåra rörelsehandikapp. Planritning C, 2000 Planritning A Äldreboendet Helgumgården, 1983, Sollefteå kommun Arkitekt VBB Arkitekter, Sundsvall Planritning B Äldreboendet Ros-Andersgården, 1999, Haninge Kommun Arkitekt Anova Arkitekter AB, Stockholm Planritning C Äldreboendet Balder, 2000, Uppsala Kommun Arkitekt Aros Arkitekter AB, Uppsala

23 Bild 24 – amerikanskt äldreboende 2 varianter
Schwarz, B, 1997: Nursing Home Design: A Misguided Architectural Model

24 slutsats från amerikansk forskning:
En strikt reglering som har utvecklats utan forskningsunderlag inom en tradition som jämställer uppfyllelse av de boendes behov med medicinsk och vårdbehov. Amerikanska regler för sjukhem försöker skapa en balans mellan den nivå av kontroll som är nödvändig för att upprätthålla en grundläggande nivå för värdig omsorg om människor och en professionel nivå av hänsyn till äldres behov. Tyvärr förstärker det nuvarande regelverket begränsningar för de boende, genom att drivas längre än vad som var avsikten. Ersättningssystem, som har växt fram som ett statligt styrinstrument i syfte att minimera den ekonomiska belastningen, har utvecklat olika konstgjorda kostnadsramar. Staten måste betala en proportionell del av de upphandlade tjänsterna. Denna del inkluderar byggnadskostnad och årliga underhållskostnader. Följaktligen begränsar styrinstrumenten ett äldreboendes totala kvadratmeter yta. “ Schwarz, B, 1997: Nursing Home Design: A Misguided Architectural Model bild 25 – amerikanskt äldreboende slutsats att bidrag kan skapa en slags styrd utformning.

25 hemassocierande miljö
vårdinriktad miljö Bild 26 – 3 svenska designprocesser Understryk analysen av tre svenska designprocesser utifrån dialog med beställare, personlig infallsvinkel, balans mellan omsorg och arkitektur. hotellinriktad miljö

26 ◦ normerande ritningar har ◦ smålägenheter kring 30 kvm,
arkitektur för särskild boendeform fastnat i en form/ ett uttryck (?) ◦ normerande ritningar har funnits sedan 1920. ◦ smålägenheter kring 30 kvm, singelboende, avskilt läge ◦ främst utbyte med Danmark, influenser från Frankrike Bild 27 – arkitektur för särskild boendeform Arkitektur för särskild boendeform fastnat i en form/ ett särskilt uttryck: ◦ normerande ritningar har funnits sedan 1920. ◦ smålägenheter kring 30 kvm, singelboende, avskilt läge ◦ främst utbyte med Danmark, influenser från Frankrike

27 anvisningar introducerar (1920)
- lokaliseringsprinciper (avsides placering) hemlikhet som referensram (öppen spis mm) utformningskriterier, låg takhöjd, öppen spis, bordsplacering vid måltid rumsbeteckning dagrum myntas karaktär av ”modernt pensionat” (arkitektur 1928) bild 28 – anvisningar från 1920 anvisningar introducerar (1920) - lokaliseringsprinciper (avsides placering) hemlikhet som referensram (öppen spis mm) utformningskriterier, låg takhöjd, öppen spis, bordsplacering vid måltid rumsbeteckning dagrum myntas karaktär av ”modernt pensionat” (arkitektur 1928) statliga anvisningar för ålderdomshem 1920, Arkitekt Theodor Kjellgren

28 Plejecenter Aertebjerghaven, Odense, 2005
bild 29 – Aertebjerg, Odense betona envåningslösning, dagsljus och grupptänkandet Plejecenter Aertebjerghaven, Odense, 2005 Arkitekt Schmidt, Hammer, Lassen, SHL Arkitekter A/S, Århus Danmark (47 lgh)

29 Plejecenter Aertebjerghaven, Odense, 2005
bild 30 – Aertebjerg, Odense betona envåningslösning, dagsljus och grupptänkandet Arkitekt Schmidt, Hammer, Lassen, SHL Arkitekter A/S, Århus Danmark (47 lgh)

30 Plejeboligere Høje Tåstrup, Köpenhamn, 2006
bild 31 – Taxhuset, Köpenhamn betona envåningslösning, dagsljus och grupptänkandet Arkitekt Frederiksen & Knudsen Arkitekter A/S, Köpenhamn, Danmark (50 lgh)

31 Plejeboligere Høje Tåstrup, Köpenhamn, 2006
Bild 32 – Taxhuset, Köpenhamn betona envåningslösning, dagsljus och grupptänkandet Arkitekt Frederiksen & Knudsen Arkitekter A/S, Köpenhamn, Danmark (50 lgh)

32 Résidence de la Cité Verte, Sucy-en-Brie, 2006
Bild 33 – la cité verte, Sucy-en-brie Betona flervåningslösningen, vertikalitet, den gemensamma matsalen på bottenvåningen, samt egentligen frånvaron av grupptänkande. Arkitekt AD Quatio Arkitekter AS, Paris, Frankrike (110 lgh)

33 Résidence de la Cité Verte, Sucy-en-Brie, 2006
Bild 34 – la cité verte, Sucy-en-brie Betona flervåningslösningen, vertikalitet, den gemensamma matsalen på bottenvåningen, samt egentligen frånvaron av grupptänkande. Arkitekt AD Quatio Arkitekter AS, Paris, Frankrike (110 lgh)

34 slutsatser från Danmark och Frankrike:
• ökande andel äldre bland befolkning skapar lik-nande problem som i Sverige – utbyggnad särskilt boende alternativt utbyggd hemtjänst? (Andel äldre i befolkningen: Sverige – 17 %; Danmark – 14 %; Frankrike 16 %) • Sverige och Danmark sneglar på varandra för att hitta nya lösningar. Danmark har mer blandat utbud av äldreomsorg och boendeformer än Sverige. • Frankrike söker en egen väg genom arkitekttävlingar för att komma från institution mot hem, krav på brukarmedverkan i det tidiga projekteringsskedet (Sepia – Secteur expérimental pour la programmation innovante de l’habitat des personnes âgées, 1989 – Experimentell sektor för nydanande byggnadsprogram-mering av boendeformer för äldrepersoner) slutsatser från Danmark och Frankrike: • ökande andel äldre bland befolkning skapar lik-nande problem som i Sverige – utbyggnad särskilt boende alternativt utbyggd hemtjänst? (Andel äldre i befolkningen: Sverige – 17 %; Danmark – 14 %; Frankrike 16 %) • Sverige och Danmark sneglar på varandra för att hitta nya lösningar. Danmark har mer blandat utbud av äldreomsorg och boendeformer än Sverige. • Frankrike söker en egen väg genom arkitekttävlingar för att komma från institution mot hem, krav på brukarmedverkan i det tidiga projekteringsskedet (Sepia – Secteur expérimental pour la programmation innovante de l’habitat des personnes âgées, 1989 – Experimentell sektor för nydanande byggnadsprogram-mering av boendeformer för äldrepersoner)

35 vad säger äldre själva:
äldre mer somatiska problem – känna trygghet och omhändertagande i en miljö som inbjuder till sociala kontakter, kontakt ute och inne. äldre med demenshandikapp – uppfattar inte äldreboendet som hem, möjligen för att de inte aktivt flyttat dit. Ser den som en arbetsplats, och bor i tan-karna kvar i sitt gamla hem. äldre om miljön/ arkitekturen – ett viktigt kri-terium för att flytta in (äldre med somatik), att det känns varmt och ombonat, att det finns andra äldre personer, trevlig och bra personal (Andersson, 2005: Nyanser av bostad och hem i ett äldreboende) Bild 35 – vad säger de äldre själva äldre mer somatiska problem – känna trygghet och omhändertagande i en miljö som inbjuder till sociala kontakter, kontakt ute och inne. äldre med demenshandikapp – uppfattar inte äldreboendet som hem, möjligen för att de inte aktivt flyttat dit. Ser den som en arbetsplats, och bor i tankarna kvar i sitt gamla hem. äldre om miljön/ arkitekturen – ett viktigt kriterium för att flytta in (äldre med somatik), att det känns varmt och ombonat, att det finns andra äldre personer, trevlig och bra personal (Andersson, 2005: Nyanser av bostad och hem i ett äldreboende)

36 Var finns hobbyrummet? Vad finns det att göra?
Vilka aktiviteter, mer än tv? Var finns träden för halvskugga? Hur kan vi bo tillsammans? om kvaliteter i arkitektur för äldreboende (boende m somatiska problem, personal): utblickar mot natur och omgivande bebyggelse. öppenhet i planlösningen. burspråk i soligt/ svalt läge för läsning eller titta ut. eget pentry m kylskåp i lägenheten. färgsättning i varma färger och naturliga material. (Andersson, 2005: Nyanser av bostad och hem i ett äldreboende. Stockholm: Arkitekturskolan) bild 36 – om kvaliteter i arkitekturen för ett äldreboende om kvaliteter i arkitektur för äldreboende (boende m somatiska problem, personal): utblickar mot natur och omgivande bebyggelse. öppenhet i planlösningen. burspråk i soligt/ svalt läge för läsning eller titta ut. eget pentry m kylskåp i lägenheten. färgsättning i varma färger och naturliga material. (Andersson, 2005: Nyanser av bostad och hem i ett äldreboende. Stockholm: Arkitekturskolan) övergång till bilden: Var finns hobbyrummet? Vad finns det att göra? Vilka aktiviteter, mer än tv? Var finns träden för halvskugga? Hur kan vi bo tillsammans?

37 åldrande och rörelsemönster
Parkinson’s sjukdom ledbesvär hjärntumör Det inre rummet får en större betydelse: dramatisera och förklara mellanrummet, uppdatera korridoren som rumsform åldrande och rörelsemönster Bild 37 – äldres rörelser Betona att inre rummet blir en förlängning. Aktivera mellanrummet. Måste en korridor vara en korridor? Andersson, J, 2005: Rum för äldre. Stockholm: Arkitekturskolan Demens NUD (non ultra descriptum = odiagnosticerad). Alzheimer’s sjukdom hjärtsvikt

38 den äldre människan i arkitekturen, 3 påståenden:
1) den äldres person är frånvarande vid planeringen av arkitektur för äldre – generella föreställningar om den rationelle vuxne personen präglar utformning av arkitektur för äldre. 2) åldrande skrämmer – ’alla blir äldre utom jag’, det är alltid någon annan som är äldre. 3) åldrande blir en fråga om funktionsned- sättning i PBL – användbarhet och tillgänglighet är otydliga begrepp i Plan- och Bygglagen, ofta en fråga om vändradie för rullstolar. atlant bild 38 – den äldre människan i arkitekturen den äldre människan i arkitekturen, 3 påståenden: 1) den äldres person är frånvarande vid planeringen av arkitektur för äldre – generella föreställningar om den rationelle vuxne personen präglar utformning av arkitektur för äldre. 2) åldrande skrämmer – ’alla blir äldre utom jag’, det är alltid någon annan som är äldre. 3) åldrande blir en fråga om funktionsned- sättning i PBL – användbarhet och tillgänglighet är otydliga begrepp i Plan- och Bygglagen, ofta en fråga om vändradie för rullstolar. karyatid

39 2000-talets ålderstrappa? - Ålderdomen är som att bestiga berg, man blir lite andfådd, men man får en mycket bättre utsikt! Ingrid Bergman, svensk skådespelare - Folk fasar för ålderdom och fattigdom, det är två fula saker. H Balzac, 1847 (Kusin Pons) Bild 39 – moderna ålderstrappan Bild från Aftonbladet Illustration i Aftonbladet

40 the ecological model of ageing
B = f (P, E, (PxE) B = behaviour P = personal variables E = environment PxE = personal competence Docility hypothesis: Ju mer individuell kompe-tens mindre påverkan från miljön, ju mindre individuell kompetens desto större påverkan från miljön. Bild 46 – ecological ageing Model of ecologcial ageing, förklara den. Svensson, T, 1996: Competence and Quality of Life: Theoretical Views of Biography. Lawton, MP; Nahemow, L, 1973: Ecology and the aging process.

41 Venus, Andrea Botticelli, 1485
Bild 41 – den perfekta människan David och Venus David, Michelangelo, 1504, Venus, Andrea Botticelli, 1485

42 efter Wilfred Penfield, kanadensisk neurokirurg (1891-1976)
homonculi – kroppens återspegling och användning av den mänskliga hjärnan Bild 42 – Homonculi Återspegling av hjärnan Om demens är framtidens äldresjukdom som Thorslund säger. efter Wilfred Penfield, kanadensisk neurokirurg ( )

43 åldrande, tillgänglighet, användbarhet
tillgänglighet - såväl teori som praktiska erfarenheter ger stöd för att definiera begreppet tillgänglighet som relationen mellan individens funktionella kapacitet och den fysiska miljöns krav/utformning. Tillgänglighet är därmed ett relativt begrepp som omfattar två komponenter: personkomponenten och miljö-komponenten. användbarhet - användbarhet innefattar således människors egna värderingar av i vilken mån önskade aktiviteter kan utföras i en given miljö och omfattar därmed inte bara person- och miljökomponenterna utan också en tredje komponent – aktivitetskomponenten. Bild 43 – definition av tillgänglighet och användbarhet Vidgad förklaring av begreppen, PBL mer fokus på funktionshinder som rullstol ref: Iwarsson, Susanne, 2008: Utformning av olika boendemiljöer för äldre. Uppdrag för Regeringskansliet ndr 2006:03/2008/10.

44 talande arkitektur för 2000-talets samhälle ?
Hôpital Bretonneau, Montmatre, Paris, 2000 talande arkitektur för 2000-talets samhälle ? Bild 44 - bilder från Hôpital Bretonneau Talande arkitektur eller åtminstone en arkitektur för hjärnan, där Arkitekt Valode et Pistre Architecte AS (145 långtidsv+62 avlastnbo+30 korttid)

45 Hôpital Bretonneau, Montmatre, Paris, 2000
försök till hypotes: förklarande arkitektur med varierande grad av scenografisk verkan för förståelse av rummet Bild 45 – bilder från Höpital Bretonneau Försök till slutsats en förklarande arkitektur. Arkitekter en viktig roll i detta Arkitekt Valode et Pistre Architecte AS (145 långtidsv+62 avlastnbo+30 korttid)

46 influenser för franskt äldreboende:
• de nordiska länderna, främst Danmark och Finland pga likheter i sociallagstiftning med nordiska länder (Dehan, P2007: L’habitat des personnes âgées. Du logement adapté aux Éhpad, USLD, et unités Alzheimer. Paris: Éd Le Moniteur). • influenser från USA filterade genom tillämpning i Kanada, där sociallagstiftningen påminner om fransk och nordisk sociallagstiftning. (Regnier, Victor, 2002: Design for assisted living. Guidelines for housing the physically and mentally frail. New York: Wiley & Sons. (www.wiley.com). • en scenografisk ansats för det inre arkitektoniska rummet för att skapa igenkänning och förståelse, minska stresspåslag och öka välbefinnande. (Andersson, J 2005b: Nyanser av bostad och hem i ett äldreboende. Om ett fullskaleförsök på Ros-Andersgården, Tungelsta, Haninge Kommun. Stockholm: Arkitekturskolan, KTH.) influenser för franskt äldreboende: • de nordiska länderna, främst Danmark och Finland pga likheter i sociallagstiftning med nordiska länder (Dehan, P2007: L’habitat des personnes âgées. Du logement adapté aux Éhpad, USLD, et unités Alzheimer. Paris: Éd Le Moniteur). • influenser från USA filterade genom tillämpning i Kanada, där sociallagstiftningen påminner om fransk och nordisk sociallagstiftning. (Regnier, Victor, 2002: Design for assisted living. Guidelines for housing the physically and mentally frail. New York: Wiley & Sons. (www.wiley.com). • en scenografisk ansats för det inre arkitektoniska rummet för att skapa igenkänning och förståelse, minska stresspåslag och öka välbefinnande. (Andersson, J 2005b: Nyanser av bostad och hem i ett äldreboende. Om ett fullskaleförsök på Ros-Andersgården, Tungelsta, Haninge Kommun. Stockholm: Arkitekturskolan, KTH.)

47 1949 till 1992 arkitekttävling som medel för nytänkande
nya begrepp introduceras servicehus, servicelägenhet, pensionärshem, lokala sjukhem kvarboende, hemmiljö, gruppboendetänkande, personligt kontaktmannaskap ny socialtjänstlag Bild 47 – arkitekttävlingen Bilder från tävlingen 1949 Under 1940-talet börjar en översyn av ålderdomshemmens utformning. Socialstyrelsen får i uppdrag av riksdagen 1947 att anordna en arkitekttävling för att hitta nya idéer om utformning av ålderdomshem. För att så bra som möjligt kunna fylla denna uppgift, skall ålderdomshem ha karaktären av hemtrevliga inackorderingshem med fullständig passning och omvårdnad. Gerontologi åldrandet är en normal process, successiv nedsättning av förmågor. Ålderdomshemmet avsett för normalt åldrande människor. Flytande gräns mellan normalt åldrande människor och sjuka åldringar. 1949 inleder Ivar-Lo Johansson en uppmärksammad artikelserie om tillståndet i de svenska ålderdomshemmen, som institutionella och integritetskränkande. Begrepp som hemvård istället för vårdhem Förverkligades under och 1980-talet. 1949 genomförs 2 arkitekttävlingar om ålderdomshem, dels i Umeå, dels Socialstyrelsens idétävling. Frågan om byggnader för äldre är en stor fråga för arkitekter. Ålderdomshem som begrepp börjar anses förlegat. Servicehus eller SMHI, servicehus med helinackordering lanseras ett tag. Under 1960 och 1970 kom planering med avseende på tillgänglighet för funktionshinder. Insikten om att sjuka äldre kunde framleva sina sista år, årtionden på långvårdsavdelningar blir uppmärksammat unnder 1970-talet. Här är det intressant att jämföra med fångvården som sedan 1840-talet insett att egen straffcell i förhållande till delad straffcell var ett sätt att rehabilitera fången tillbaka till samhället. Tävlingen utlystes 1979 av SPRI, Sjukvårdens och socialvårdens Planerings och RationaliseringsInstitut, inrättat 1968 för att stödja landstingen i arbetet att förbättra sjukvården. Avskaffat 1989 och överförd till de enskilda landstingen.

48 aktuella arkitekttävlingar
2007 – inbjuden arkitekttävling vinnare: Atrio Arkitekter, Kalmar ”Vårdbo”, ombyggnad bef äldreboende Kv Örnen, Tingsryd Kommun, nybyggnad bostäder samt vårdcentral. Bild 48 – Tingsryds tävlingen

49 aktuella arkitekttävlingar
allmän arkitekttävling vinnare: GPP Arkitekter A/S, Århus, Danmark, ”Blomsterängen”, Flottiljen-området, Järfälla Kommun, 50 st särsk boende/ korttidsplatser, 50 st seniorboende, st övriga lägenheter. Bild 50 – Järfälla tävlingen

50 aktuella arkitekttävlingar
tävlingsutlåtande slår fast kvaliteter - Äldreboende ska lokaliseras i ett socialt och bebyggt sammanhang - Äldreboende ska lokaliseras som innebär integration äldre/ yngre - Tillgänglighet/ trygghet/ säkerhet stadsmiljö och inom byggnad, både vanlig bostad och anpassad bostad – universal design Utformning bör beakta både äldreperspektiv och verksamhetsperspektiv – samtidigt i utformning! Korridorer skapar institutionskaraktär i gemensamt rum Utforma mellanrummet mellan lägenhet och gemensamma utrymme, utblickar, ljusinfall, ljud, lukt. Toalettdörr ska ej vara synhåll från sängplats. (Järfälla Kommun, 2007: Juryutlåtande, s 11-13, aktuella arkitekttävlingar allmän arkitekttävling vinnare: GPP Arkitekter A/S, Århus, Danmark, ”Blomsterängen”, Flottiljen-området, Järfälla Kommun, 50 st särsk boende/ korttidsplatser, 50 st seniorboende, st övriga lägenheter. Bild 50 – Järfälla tävlingen

51 arkitektjury och rådgivande organ
arkitekttävlingen Järfälla kommun referensgrupp – representanter från kommunala pensionärs-rådet delar (SPR, PRO m fl) samt politiker deltar som rådgivare till arkitektjuryn. I referensgruppen framkommer flera praktiska aspekter kring miljöer som ska passa åldrande. expertgrupp – representanter från kommunens förvaltningar samt 3 externa sakkunniga för arkitektur, omsorg- och omvårdnad, samt omsorgsverksamhet. (Järfälla Kommun, 2007: Juryutlåtande, Bild 51 – arkitektjuryn och rådgivande organ

52 Bild 52 - Järfälla tävlingen dåligt äldreboende
….tävlingsutlåtande slår fast att inget tävlingsförslag har utformat ett bra boende för äldre med stora omsorgsbehov (inklusive vinn-ande förslag Blomsterängen) – Järfälla kommun svarar med ett särskilt Lokal & Funktionspro-gram samt Teknikprogram för fort-satt projektering…

53 upplevelse i vardagsarkitekturen
Musée du quai Branly, Paris, 2007, arkitekt J Nouvel människans behov av upplevelse i vardagsarkitekturen Slutsats att skapa ny arkitektur som medger människans behov av upplevelse i vardagsarkitekturen. Hôtel Fouquet’s Barrière, Paris, 2007, arkitekt E Francois Musée du quai Branly, Paris, 2007, arkitekt J Nouvel

54 informationsteknik och arkitektur
ny informationsteknik – ett outforskat fält hur arkitektur, och inte minst byggteknik ska anpassas för att medge möjlighet till integra-tion av uppgraderingsbar informa-tionsteknik i boende och boende-former brukaråsikter om IT – ny teknik kan accepteras under förutsättning att brukaren upplever ett mervärde, samt att teknik inte är stigmatiserande. universal design = tillgänglighet och användbarhet är bra för alla Informationsteknologin tryck på att dess roll är outforskad hur den ska integreras I projekteringen av arkitekturen Funktionen beror också av brukarens åsikt om användbarhet.

55 tack för uppmärksamheten!
I de ungas ögon ser man gnistan. Men, i den gamles ögon ser man ljuset. (Victor Hugo, La légende des siècles, 1883) tack för uppmärksamheten! Jonas E Andersson arkitekt SAR/ MSA, tekn lic arkitektur för äldre, doktorand/ PhD ARKITEKTURSKOLAN, Kungl Tekniska Högskolan KTH, Stockholm

56 Andersson, J, 2005: Rum för äldre
Andersson, J, 2005: Rum för äldre. Om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom. Stockholm: Arkitekturskolan, KTH. (www.diva-portal.se) Andersson, J 2005b: Nyanser av bostad och hem i ett äldreboende. Om ett fullskaleförsök på Ros-Andersgården, Tungelsta, Haninge Kommun. Stockholm: Arkitekturskolan, KTH. Andersson, J, Rönn, M, 2006: Omsorgens boenden. En forskningsöversikt över arkitektur, teknik och miljö i särskilda boendeformer. Sthlm: KTH, Arkitekturskolan (www.kth.se) Carpman, J, Grant, M, 1993: Design that cares. Planning health facilities for patients and visitors. San Francisco: Jossey-Bass. (www.amazon.uk.com) Dehan, P, 2007: L’habitat des personnes âgées, du logement adapté aux Éhpad, USLD, et unités Alzheimer. Paris: Éd. Le Moniteur. (www.amazon.fr) Iwarsson, Susanne, 2008: Utformning av olika boendemiljöer för äldre. Uppdrag för Regeringskansliet ndr 2006:03/2008/10. Järfälla Kommun, 2007: Juryutlåtande, s 11-13, Paulsson, J, 2002: Det nya äldreboendet. Idéer och begrepp, byggnader och rum. Stockholm: Sv Byggtjänst (bestln skickas till Paulsson, J, Husberg, L, 2008: ÄLDREBOENDETS UTFORMNING OCH KOSTNADER, (in press), ref Regnier, Victor, 2002: Design for assisted living. Guidelines for housing the physically and mentally frail. New York: Wiley & Sons. (www.wiley.com). Sandström, G; Keijer, U, 2007: Smart Homes and User Values. Gateshead: The Urban International Press. Schwarz, Benyamin, 1997: Nursing Home Design: A Misguided Architectural Model. In: Journal of Architectural and Planning Research. 14:4, pp referenser:


Ladda ner ppt "bygga för ett mognande samhälle"

Liknande presentationer


Google-annonser