Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Post- och telestyrelsen Nn a Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Trygghetslarm Anna Lindgren Konsumentmarknadsavdelningen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Post- och telestyrelsen Nn a Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Trygghetslarm Anna Lindgren Konsumentmarknadsavdelningen."— Presentationens avskrift:

1 Post- och telestyrelsen Nn a Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Trygghetslarm Anna Lindgren Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen

2

3 • Dosa i hemmet med batteribackup • Larmknapp • Kopplas till telefonanslutning • Analog/digital - PSTN/GSM/IP och kombinationer • Överföring av information och tal • Drygt användare - främst äldre • Stor variation i utnyttjandet/behov av larm – vilket behov ska tillgodoses? Användning av trygghetslarm (= trygghetstelefon) 3

4 Vad gäller kring trygghetslarm? enligt Socialtjänstlag [2001:453], Hälso- och sjukvårdslagen, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade [1993:387], föreskrifter • Kommunens ansvar är att tillgodose trygghet, stimulera eget boende, erbjuda tjänster som möter behovet, individen ska ha valfrihet • Kommunen har inget uttryckt krav på att erbjuda trygghetslarm • Tjänster enligt SoL ska tillhandahållas med ”God kvalitet” – såväl vård/omsorg och teknik enligt lag [2003:389] om elektronisk kommunikation • Trygghetslarm ej en samhällsomfattande tjänst enl. LEK - normala omständigheter gäller • Nödsamtal, 112, är den enda prioriterade tjänsten 4

5 Tre olika typer av problem 1.Leveranskedjan – processen 2.Ny teknik - Förändring till nya elektroniska kommunikationsnät och digitalisering 3.Generella problem som blir tydliga vid användning av trygghetslarm 5

6 Kedjan av aktörer i leveransen av trygghetslarm 6 KommunerBrukare Larm- tillverkare Operatörer Larm- centraler

7 7 Kommuner • Risker då olika aktörer ansvarar för olika delar av leveranskedjan. Ökad kontroll behövs för t ex abonnemang och installation. • Trygghetslarm köps och säljs som en produkt och inte en tjänst • Upphandlas som tidigare - utnyttjar inte de möjligheter som den nya tekniken ger • Låg betalningsvilja hos kommunerna • Behov av ny kompetens för upphandling, installation och drift • Få kommuner samarbetar 7

8 8 Brukare • Tilldelas ofta kontrollen över abonnemang – standard abonnemang används • Förstår ej alltid att trygghetslarmet är beroende/påverkas av abonnemanget • Ibland fattas beslut av anhörig • Större tilltro till tjänstens kvalitet än vad tjänstetillhandahållaren kan garantera? • Låg betalningsvilja

9 9 Larmtillverkare • Många trygghetslarm är inte färdigutvecklade för ip-miljö • Problem uppstår då analoga larm ansluts till ip-baserade kommunikationsnät/utrustning • Utvecklar och kontrollerar sina egna protokoll - köpare inlåsta • Begränsat tekniskt samarbete mellan larmtillverkare, operatörer och larmcentraler • Styrda av LOU och kommunens skall-krav vid upphandling • Prispress

10 Näten/infrastrukturen har utvecklats och trygghetslarmen måste följa med i den utvecklingen! Användandet av telefoni ser inte ut som för år sedan: • I nya fastigheter har man oftast inte traditionell telefoni (med koppartråd) utan man har bara fiber-anslutning. • Av alla hushåll i Sverige är det 22% som inte har fast telefoni • Av de hushåll som har fast telefoni använder 22 % IP-telefoni

11 Komplex tjänst • Tjänsten trygghetslarm är en komplex tjänst som består av många olika delar och som är beroende av att flera aktörer samverkar • Den som tillhandahåller larmen behöver ansvara för att hela tjänsten/leveranskedjan fungerar, inkl: • abonnemang hos brukaren (då det behövs) • installation hos brukaren

12 Vikten av samverkan och stöd för ett lyckat teknikskifte • Viktigt med samverkan i teknikskiftet mellan olika aktörer i branschen samt mellan olika enheter i kommunen och landstinget. Där man lyckats med teknikskiftet har det varit i samarbete mellan IT, omsorg och upphandling m fl. • Det finns stöd för kommunerna från SKL genom t ex en vägledning, en upplysningstjänst och möjlighet att avropa från ramavtal för digitala trygghetslarm.

13 Viktigt att börja teknikskiftet så snart som möjligt • Den demografisk utvecklingen gör att vi kommer att bli mer och mer beroende av e-hälsa och digitala omsorgstjänster. • Om man får digitala larm att fungera nu, borde man ha en bra plattform för framtida digitala tjänster.

14 Tack för uppmärksamheten! Kartläggning och analys av den svenska marknaden för trygghetslarm Rapport nr PTS-ER finns på Anna Lindgren


Ladda ner ppt "Post- och telestyrelsen Nn a Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Trygghetslarm Anna Lindgren Konsumentmarknadsavdelningen."

Liknande presentationer


Google-annonser