Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Barns inomhus- och utomhusmiljöer i skola och förskola Emilie Stroh Miljöhygieniker Arbets- och miljömedicin.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Barns inomhus- och utomhusmiljöer i skola och förskola Emilie Stroh Miljöhygieniker Arbets- och miljömedicin."— Presentationens avskrift:

1 Barns inomhus- och utomhusmiljöer i skola och förskola Emilie Stroh Miljöhygieniker Arbets- och miljömedicin

2 INOMHUSMILJÖN

3 Lokalernas storlek och utformning i relation till barngruppernas storlek har stor inverkan på hur barnen exponeras för buller, smittämnen samt ventilationens verkningsgrad.

4 1975: Socialstyrelsen ansvarig för att ge råd och riktlinjer angående utformning av förskolemiljön som lokaler och storleken på barngrupper. Ytnormen: 9,5 kvadratmeter/förskolebarn Barngruppernas storlek: barn i småbarnsgrupp (1-3 år) 15 barn i syskongrupp (3-5 år) Sedan 1980-talet: Ingen central norm kring barngruppernas storlek eller yta/barn. Kommunerna avgör nu själva hur många barn som skulle finnas på varje förskoleavdelning.

5 Det saknas nationella lagar kring hur förskolans inomhusmiljö skall vara utformad. SKOLLAGEN 2 kap. (Huvudmän och ansvarsfördelning) 35 § Lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. 8 kap. (Förskolan) 8 § Barngrupperna och miljön Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö.

6 Hur stor är den pedagogiska ytan tillgänglig för barnen inomhus? Data från den miljömedicinska inventeringen av Malmös förskolor 2013

7 BULLER

8 VAD GÖRA? Byggnadstekniska åtgärder Inredning som dämpar ljud Förändringar i verksamheten Färre barn samtidigt

9 Vad har ni gjort för bullerförebyggande åtgärder? Golv och tak är ljuddämpande Ljudisolerande plattor / aukustikplattor Ljuddämpat väggar Ljuddämpade bord Avgränsningar i lokaler Tyg på väggarna Bytt möbler Tennisbollar på stolsbenen Tysta(mjukt material) och klossar att bygga med  Tysta tecken  ”Öra” o Smågruppindelningar Införskaffat specialtillverkade öronproppar till personalen Vi har inga bullerproblem - vår förskola är nybyggd

10 Är byggnaden ursprungligen byggd för att vara förskola? JANEJ Burlöv, Halmstad, Helsingborg, Kävlinge, Malmö, Trelleborg och Växjö

11 FUKT När uppfördes byggnaden? 40% av alla förskolor/skolor har fuktproblem 40% har en riskkonstruktion avseende fukt

12 Ventilation En väl fungerande ventilation är en viktig beståndsdel för att inomhusklimatet ska bli bra och är en avgörande faktor för vilka halter av koldioxid, luftfuktighet och temperatur som en lokal har och därmed hur många människor som kan vistas i denna. I skolor och förskolor ska ventilationen inte understiga 7l/s per person (vid stilla sittande sysselsättning). + 0,35 l/s per m 2 golvarea

13 OVK Obligatorisk Ventilations kontroll – i skolor och förskolor skall detta ske vart tredje år! Fastighetsägaren eller fastighetsskötaren ansvarar för tillsyn av ventilationen. Ventilationssystemet kontrolleras för om denna uppfyller kraven som ställdes vid den tid då anläggningen byggdes (fastigheten byggdes)! Ombyggnad? Förändrad användning av lokalerna? Sammansättning på barngrupperna? 40% av alla förskolor/skolor har problem med sin ventilation

14 SKOL- & FÖRSKOLEGÅRDEN - En utrotningshotad miljö?

15 VARFÖR? Unik kombination av olika utmaningar: Naturkontakt och fysiska utmaningar under lekfulla former

16 ”Fysisk aktivitet är aldrig bara en motorisk verksamhet lika lite som fysisk hälsa enbart är fysisk, utan de har betydelse för individen som person och för hela hennes välbefinnande. Lika lite är fysisk miljö bara fysisk – den är samtidigt en miljö som talar till barn, väcker deras intresse och lust att utforska den så att de kan upprätta en meningsfull relation till den. All fysisk miljö berör barn men bara stimulerande miljö väcker barns intresse och fångar deras uppmärksamhet – precis som för oss vuxna.” Maria Nordström, Docent, Miljöpsykolog Institutet för kulturgeografi, Stockholms Universitetet

17 NATURKONTAKT En bra utemiljö: Dyr lekutrustning Småbruten struktur dungar, buskar Kuperat Rymligt Intrycken från naturen bidrar till att barn fantiserande blir mer associativt, de sociala sammanhangen blir mer öppna och flexibla

18 VEGETATION

19 Finns det träd eller buskar som barnen kan klättra i?

20 Skuggade lekplatser UV-ljus + Behövs för D-vitaminbildning - Ökad risk för hudcancer

21 Finns det tillgång till skuggad lekplats?

22

23 Gården vid förskolan är …

24 Har förskolan en gård?

25 INGA LAGKRAV PÅ EGNA UTEMILJÖER FÖR FÖRSKOLE- OCH SKOLBARN SKOLLAGEN: Inget explicit krav på att det ska finnas en skolgård Tidigare fanns en statlig föreskrift (norm): 40 kvadratmeter lekyta/förskolebarn Idag går det att etablera en skola eller förskola helt utan en egen utemiljö.

26 PLAN- & BYGGLAGEN (Kap.8 §9): ”Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse.” I brist på normer och riktlinjer blir detta till stor del en tolkningsfråga

27 Regeringsuppdrag till Boverket och Movium (SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling) att ta fram en vägledning för planering, utformning, skötsel och förvaltning av urbana miljöer, med fokus på förskole- och skolgårdar. DET FINNS HOPP! Klar våren 2015

28 Rapporter och mer information finns i vår rapportserie på: Intresserade av att veta mer?


Ladda ner ppt "Barns inomhus- och utomhusmiljöer i skola och förskola Emilie Stroh Miljöhygieniker Arbets- och miljömedicin."

Liknande presentationer


Google-annonser