Balans i arbetet Magnus Sverke

En presentation över ämnet: "Balans i arbetet Magnus Sverke"— Presentationens avskrift:

1 Balans i arbetet Magnus Sverke
Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet

2 Chefen, arbetsåtagandet och arbetsmiljön:
Forskningsprojektet Chefen, arbetsåtagandet och arbetsmiljön: Interventionsstudie för verksamhets- och arbetsmiljöutveckling på forskningsbaserad grund Finansierat av AFA Försäkring Högre kvalitet i verksamheten och bättre arbetsvillkor – två goda ting som borde gå hand i hand Magnus Sverke

3 Forskargruppen Magnus Sverke, professor (projektledare)
Gunnar Aronsson, professor Sara Göransson, fil dr, forskare Lars Häsänen, fil dr, forskare Johan Guthenberg, MSc, forskningsassistent Konsulter från företagshälsovård Referensgrupp av internationellt framstående interventionsforskare Koppling till Stockholm Stress Center Magnus Sverke

4 Projektets vision Knyta samman ett arbetsmiljö- och hälsoperspektiv med ett verksamhets- och effektivitetsperspektiv Nödvändigheten att förena dessa olika vinklar har under lång tid betonats inom arbetsmiljöforskning och -debatt Integrera arbetsmiljöverksamhet med produktionsaspekter Annars riskerar arbetsmiljön att bli en sidovagn till produktionen och inte kunna bidra till att forma arbetsvillkoren Magnus Sverke

5 Institutionella Organisation villkor Motivation & Kvalitet
välbefinnande Produktivitet Arbets- situation Magnus Sverke

6 Interventionsprojekt
Intervention bland chefer Samla flera chefer från samma verksamhet Lära av varandra Intervention bland chefer och medarbetare Samla hela arbetsgrupper Lära tillsammans Verksamheter inom kommuner/landsting Socialtjänst Vård Skola Magnus Sverke

7 Projektets design Intervention riktad till chefer
Interventionsgrupp Jämförelsegrupp Tid 1 Tid 2 Intervention riktad till chefer Intervention riktad till chefer & medarbetare Tid 3 Magnus Sverke

8 Interventionerna Form: utbildning – föreläsningar och workshops (totalt 4 halvdagar) Pedagogik: betona att alla uppdrag och åtaganden på ett eller annat sätt kan förändra balanser positivt eller negativt Mätningar: för- och eftermätningar av arbetsvillkor och olika hälso- och produktivitetsindikatorer Upplägg: Flera olika interventionsgrupper (och jämförelsegrupper) Genomförande: Konsulter från företagshälsovård Magnus Sverke

9 Interventionens fokus
Arbetslivets balanser Mål Resurser Krav Kontroll Ansträngning Belöning Kvantitet Kvalitet Arbete Vila Magnus Sverke

10 Bakgrund: Utmaningar för organisationer
Göra mer med mindre Bibehålla konkurrenskraft i föränderlig omvärld Effektiv verksamhet inom ramen för budget Ifrågasätta om traditionella arbetssätt fortfarande fungerar Motivera personal att utföra mer komplext arbete Utveckla och extrahera mer förmågor ur de anställda Undvika att anställda känner sig svikna/lurade Magnus Sverke

11 Föränderligt arbetsliv
Downsizing/nedskärningar Outsourcing/fokus på kärnverksamheter ”Flexibla” anställningsformer; insourcing Omstruktureringar (matris, projekt), nya arbetsformer, ändrat arbetsinnehåll Sammanslagningar, privatisering Ökad tillgänglighet - uppluckring av gränser mellan arbete och övrigt liv Magnus Sverke

12 Konsekvenser för individen
Förutsägbarhet minskar Otrygghet ökar Polariserad arbetsmarknad Arbetsbelastning ökar: Färre gör mer Krav på snabbare arbetstakt Nya arbetsuppgifter och krav Svårt att avgöra när en ”tjänst” eller ”service” är klar – eller håller tillräckligt god kvalitet Magnus Sverke

13 Reaktioner bland individer
Försämrad trivsel, lojalitet, arbetsinsats Vilja lämna organisationen Försämrat välbefinnande, fysisk och mental Utbrändhet Sjukskrivning Konflikt mellan arbete och övrigt liv Svårt att släppa tankar på jobbet Magnus Sverke

14 Organisatoriska och sociala faktorer
Stress som en process Individfaktorer Upplevd situation Konsekvenser Objektiv arbetssituation Organisatoriska och sociala faktorer Magnus Sverke

15 Resurser för stresshantering
Interna resurser Personliga egenskaper som självförtroende, stabilitet, känsla av kontroll, utbildning, Externa resurser Socialt stöd (från kollegor och överordnade) Kollegor och överordnade Facket Familj och vänner Organisatoriska åtgärder för att främja hälsa och stresshantering Magnus Sverke

16 Stressprevention Primär Sekundär Tertiär förebyggande, för alla
Förebyggande, för personer i riskzonen Tertiär när ”skadan” redan skett, plåster Magnus Sverke

17 Idén om det goda och produktiva arbetet
Hög produktivitet och kvalitet i kombination med goda arbetsvillkor. Hur få till detta i en organisation? Slutsats av forskning: arbetsmiljö- och personalfrågorna bör vara mer ihopkopplade med själva verksamheten. Då kan arbetsmiljöarbetet bli förebyggande – skador och ohälsa kommer inte så långt så att rehabilitering krävs I industriellt arbete läggs sedan länge arbetsmiljökrav (normer, standards) på hårdvaran (investeringar i maskiner etc) I tjänsteverksamhet finns inte samma konkretion: Arbetsmiljölagen betonar självbestämmande, anpassad arbetsbelastning och utvecklingsmöjligheter, som kan ses som utryck för balanser Magnus Sverke

18 Medborgarnas förväntningar
Uppdragsdialogen Medborgarnas förväntningar Krav, löften, garantier Beslut på politisk och strategisk nivå Genomförande Verksamhetsplaner Mellanchefer och arbetsledare på operativ nivå Uttolkare av planer och mål Individen Hälsa Utvecklingsmöjligheter Kompetens Yrkesstolthet uppdragsdialog uppdragsdialog Arbetsmiljöns balanser Magnus Sverke

19 Arbetslivets balanser
Mål – Resurser Krav – Kontroll Ansträngning – Belöning Kvantitet – Kvalitet Arbete – Vila Magnus Sverke

20 Balansen mål - resurser
Med resurser menar vi både materiella/fysiska ting , som pengar (budget), lokaler, utrustning etc och immateriella värden som kunskap, kompetens, färdigheter, erfarenheter, samarbets- och ledningsförmåga etc. Balansen mål - resurser verkar relaterad både till positiv hälsa/långtidsfriskhet och otillräcklighet/sjukdom, produktivitet och effektivitet Mäts i projektet genom bland annat frågor om resurser, målklarhet, återkoppling på arbetsprestation, upplevelse av effektivitet Magnus Sverke

21 Exempelfråga (målklarhet)
Magnus Sverke

22 Exempelfråga (resurser)
Magnus Sverke

23 Balansen krav - kontroll
Anknyter både till reformverksamhet med inriktning på demokratisering och till stressforskningens rön. Mest känd är den s. k. ”Karasekmodellen”, som tar upp beslutsutrymme och kvalifikationskrav. Flera vägar: individuell kontroll gör att individen kan placera sig på rätt individuell belastningsnivå (varken över- eller understimulering), kontroll innebär förutsägbarhet och reducering av osäkerhet. Något högre krav än kontroll bidrar till lärande och utmaning. Stor obalans krav - kontroll ökar risken för ohälsa Magnus Sverke

24 Krav-Kontrollmodellen
Låg Hög Lågstress-arbeten Aktiva arbeten Hög Kontroll Passiva arbeten Högstress-arbeten Låg

25 Exempelfråga (onödiga arbetsuppgifter)
Magnus Sverke

26 Exempelfråga (autonomi)
Magnus Sverke

27 Balansen ansträngning-belöning
Balansen ansträngning och belöning handlar om motivation, erkännande, rättvisa och framtida positiva och negativa förväntningar i förhållande till ansträngning och insats. Mäts i projektet bland annat genom den s.k. Effort – reward skalan som utarbetats i Tyskland (Siegrist) Frågor om ”belöningar”, organisatorisk rättvisa, ”illegitimate tasks” (orimliga och onödiga arbetsuppgifter), arbetsbelastning Magnus Sverke

28 Exempelfråga (ansträngning)
Magnus Sverke

29 Exempelfråga (belöningar)
Magnus Sverke

30 Balansen kvantitet - kvalitet
Vi talar om kvantitativ över- och understimulering (för mycket resp för litet att göra) kvalitativ över- och understimulering (för svåra resp för lätta uppgifter) Kvantitativ överbelastning kan göra det omöjligt att uppnå den kvalitet som man strävar efter I professionella grupper kan de kvalitativa kraven vara särskilt viktiga. Att kunna göra ett kvalitativt bra arbete verkar höra samman med långtidsfriskhet Magnus Sverke

31 Exempelfråga (kvantitativ arbetsbelastning)
Magnus Sverke

32 Exempelfråga (kvalitativ arbetsbelastning)
Magnus Sverke

33 Balansen aktivitet - vila
Mer och mer belägg för att det är brist på nedvarvning och återhämtning, som bäst förklarar sambandet stress och ohälsa (alltså inte uppvarvning och mobilisering som är en adekvat reaktion för att klara utmaningar) Störningar i kroppens ”arbete–vila–arbete”-rytmer (allostatisk stressteori). Olika fysiologiska system anpassar sig på en ny nivå (exempelvis blodtryck) Tillstånden ”alltid tillgänglig- alltid nåbar – alltid beredskap” för insatser hindrar nedvarvning och återhämtning Magnus Sverke

34 Exempelfråga (obalans arbete-fritid)
Magnus Sverke

35 OBS. Omkodat så att höga värden = god vila

36 Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

37 Sjukfrånvaro senaste 12 månaderna
Magnus Sverke

38 Är du nöjd med kvaliteten på det arbete du gör?
Magnus Sverke

39 När stressen blir skadlig
Normala önskvärda stressreaktionen snabb aktivering och snabb avaktivering när stressen är över Skadliga stressreaktioner Upprepad stressexponering utan tillräcklig mellanliggande tid för vila och återhämtning Långvarig belastning eller oförmåga att varva ner Risk för regleringsfel – ingen broms – inget pådrag. Organismen förlorar sin plasticitet, sin förmåga att reglera sig själv Magnus Sverke

40 Situation Konsekvenser Irrelevant Positiv Stressande Primär bedömning
Organisationsförändring Irrelevant Positiv Stressande Primär bedömning Varken vinst eller förlust Skada/ Förlust Möjlighet Hot Utmaning Sekundär bedömning Resurser för att hantera situationen Konsekvenser

41 Övergripande bild med försiktiga slutsatser och sammanfattning
Chefs- och ledarskapet ansvarstagande och närvarande, men relativt många uttrycker behov av mera återkoppling på prestationer, inriktning, erkännande för vad man uträttat. Överkraven är mera av kvantitativt slag (mycket att göra) än för svåra uppgifter Relativt många upplever störningar i arbetet till den grad att det påverkar upplevelsen av arbetsbelastning Magnus Sverke

42 Preliminära slutsatser (fortsättning)
Upplevelse av kontroll i den egna arbetssituationen men sämre med inflytande över organisationförändringar Ganska många som tycker sig syssla med onödiga uppgifter och som upplever att innehållet i deras arbetsroll/befattning Ungefär 20 procent av de svarande uppvisar påtaglig obalans mellan arbete och vila – ej återhämtade – och kan ses som en riskgrupp hälsomässigt Magnus Sverke

43 Psykologiska institutionen Stockholms universitet