Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Betydelsen av sociala jämförelser för anställdas stress och hälsa Tomas Berglund Sociologiska institutionen Göteborgs universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Betydelsen av sociala jämförelser för anställdas stress och hälsa Tomas Berglund Sociologiska institutionen Göteborgs universitet."— Presentationens avskrift:

1 Betydelsen av sociala jämförelser för anställdas stress och hälsa Tomas Berglund Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

2 Sociala jämförelser Ett forskningsområde inom socialpsykologi med en tämligen lång forskningshistoria Sociala jämförelser tenderar äga rum då man saknar en ”objektiv” måttstock att jämföra sig emot (Leon Festinger 1954). Olika typer av jämförelser: Kontrasterande / Identifikation

3 Effekter av kontrasterande sociala jämförelser Vid negativa utfall Relativ deprivation: Man upplever sig förfördelad i något väsentligt avseende, vilket leder till känslor av frustration, ilska eller känslor av orättvisa. Vid positiva utfall Stärkt självkänsla

4 Projekt: Individualisering och sociala jämförelser Projektet löpte mellan med Professor Bengt Furåker, Sociologiska institutionen, GU, som projektledare. Syfte: att undersöka hur individualiserade arbetsvillkor påverkade anställdas benägenhet att göra sociala jämförelser, samt möjliga konsekvenser av detta.

5 Material Enkät under våren 2003 ställd till anställda som deltar i AKU 72% besvarade enkäten, dvs 3286 respondenter

6 Operationaliseringar av sociala jämförelser Vad skall jämföras? Vilken är referensgruppen? Utfallet av jämförelsen? Frekvensen av jämförelsen?

7 ”Jämför följande aspekter av ditt arbete med dina närmaste arbetskamrater. Hur ter sig följande i ditt arbete vid en jämförelse?”  ”Arbetet allt sammantaget” ”Föreställ dig hur anställda i allmänhet har det i Sverige. Hur ter sig följande i ditt arbete vid en jämförelse?”  ”Arbetet allt sammantaget”

8

9 Några alternativa hypoteser om hur dessa jämförelser kan ha ett samband med ohälsa Mäter objektiva arbetsförhållanden, t.ex. den faktiska arbetsbelastningen. Mäter individens subjektiva konstitution, t.ex. en positiv eller negativ självbild och självkänsla. Den sociala jämförelsen har effekter i sig själv, t.ex. genom relativ deprivation.

10 Regressionsanalyser av ohälsa Beroende variabel: Ohälsoindex. Summerat index (α=0,74) av följande fem frågor:

11 Separata analyser för de två jämförelserna Analyser i olika modeller: 1.Endast jämförelsen 2.Arbetsförhållanden: Tidspress, kontroll, socialt stöd, sektor, yrkesgrupp, arbetstid, anställningsform (samt kön och ålder) 3.Subjektiva erfarenheter: Stress och arbetstillfredsställelse

12

13

14 Sammanfattning av resultaten Det finns samband mellan jämförelserna och ohälsoindexet En del av sambanden går att förklara med att jämförelserna fångar arbetsvillkor som de anställda verkar under En annan del av sambanden förklaras av att jämförelserna också fångar subjektiva reaktioner på arbetssituationen Det finns också ett självständigt samband mellan jämförelserna och ohälsoindexet som inte går att reducera till arbetsförhållanden eller subjektiva reaktioner på densamma.

15 Jämförelserna med anställda i allmänhet har en starkare relation till ohälsoindexet (R 2 = 0,08) än jämförelserna med nära arbetskamrater (R 2 = 0,02) Varför då?

16 Hypoteser: Jämförelser med anställda i allmänhet fångar strukturella skillnader i arbetssituation mellan olika grupper i samhället Jämförelser med nära arbetskamrater fångar endast skillnader i arbetssituation på arbetsplatsen (kanske av mer psykosocial natur?)

17 Analys av utfallet av jämförelserna Variabler med starkast relation till utfallet av jämförelser med anställda i allmänhet: –Ålder –Sektor –Yrkesgrupp –Tidspress Variabler med ungefär lika starkt samband till utfallet av bägge jämförelserna: –Kön –Anställningsform –Kontroll i arbetet Variabler med starkast relation till utfallet av jämförelser med nära arbetskamrater: –Socialt stöd

18 Slutsatser Det finns effekter av sociala jämförelser kring arbetsförhållanden, t.ex. i termer av relativ deprivation, som har en betydelse för den psykosociala arbetsmiljön. Metodologisk slutsats: sociala jämförelser kan kanske användas för att skapa mer valida och reliabla mått då objektiva referenspunkter för människors ställningstagande saknas.

19 Referenser: Berglund, T (2006) Sociala jämförelser och ohälsa. Betydelser av att jämföra sin arbetssituation med andra. I Berglund, T & Lennartsson, H. (red) Vardagslivets korrespondenser. Forskningsrapport 138, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet. Kan rekvireras från författaren: Berglund, T och Bengtsson, M (2005) ”Sociala jämförelser och anställdas upplevelse av stress. Att jämföra lön och karriärmöjligheter med nära arbetskamrater.” Sociologisk forskning, 2, 2005.


Ladda ner ppt "Betydelsen av sociala jämförelser för anställdas stress och hälsa Tomas Berglund Sociologiska institutionen Göteborgs universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser