SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället

En presentation över ämnet: "SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället"— Presentationens avskrift:

1 SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället
Arbetar vi för lite? Hur mycket arbetar vi i ett Europeiskt perspektiv? Krister Näsén Arbetskraftsundersökningarna, SCB Almedalen 3 juli SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället

2 Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna
Disposition Bakgrund Arbetad tid – begrepp Arbetstid i Europa Arbetstidens utveckling i Sverige Mäns och kvinnors arbetstid Sammanfattning Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

3 Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna
Bakgrund I den allmänna samhällsdebatten har det diskuterats att vi arbetar för lite i Sverige Jämförelser har gjorts mot de övriga Europeiska medlemsländerna Arbetad tid är inte alltid lätt att jämföra Arbetsmarknadens och samhällets organisation skiljer sig mellan de olika länderna Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

4 Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna
Bakgrund I ett europeiskt perspektiv har Sverige och de övriga nordiska länderna en tradition av jämförelsevis hög sysselsättningsgrad bland kvinnor Det som jämförs är arbetstiden bland de sysselsatta Måttet genomsnittligt arbetad tid tar ingen hänsyn till hur många som faktiskt arbetar Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

5 Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna
Begrepp Vanligen arbetad tid Den arbetstid som en person generellt arbetar Faktiskt arbetad tid Hur mycket arbetade personen under den specifika veckan? Variabler Genomsnittlig vanligen arbetad tid Genomsnittlig faktiskt arbetad tid Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

6 Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna
Begrepp Genomsnittlig vanligen arbetad tid - Vanligen arbetad tid/sysselsatt – per vecka Genomsnittlig faktiskt arbetad tid - Vanligen arbetad tid + mertid/övertid – frånvaro - redovisas ofta som faktiskt arbetad tid/sysselsatt – per vecka Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

7 Problem med jämförelsen
Jämförelsen grundas på de som faktiskt är sysselsatta Medlemsländerna ser mycket olika ut vad gäller kvinnors deltagande i arbetskraften Sysselsättningsgraden måste tas med för att ge en mer rättvisande bild Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

8 Genomsnittlig faktiskt arbetad tid per vecka i huvudsysslan
Timmar Genomsnittlig arbetad tid / sysselsatt år, kvartal Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

9 Sverige har hög andel sysselsatta
Sysselsättningsgraden i Sverige är bland de högsta i Europa Har en inverkan på arbetstiden Om båda i ett hushåll arbetar påverkar det hur mycket de kan delta på arbetsmarknaden Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

10 Sysselsättningsgraden i medlemsländerna
Procent Andelen sysselsatta i åldern år, kvartal Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

11 Hög sysselsättningsgrad – kortare arbetstid
Det finns ett samband mellan en hög sysselsättningsgrad och kortare genomsnittlig arbetstid Fördelningen av tiden mellan arbete i hemmet och på arbetsmarknaden påverkas av andelen sysselsatta Det intressanta ur ett ekonomiskt perspektiv är antalet timmar som produceras per invånare Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

12 Sambandet mellan arbetstid och sysselsättningsgrad
Genomsnittlig faktiskt arbetad tid och andel sysselsatta, kvartal Procent Timmar Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

13 Sambandet mellan arbetstid och sysselsättningsgrad
Timmar Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

14 Arbetstid – befolkningsgenomsnitt
För att komma runt skillnaderna mellan de olika länderna kan man se på arbetstid i relation till befolkningen Även om Sverige, likt andra länder med hög sysselsättningsgrad, delar tendensen med kortare arbetstid arbetar vi i befolkningen inte mindre Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

15 Arbetstid – befolkningsgenomsnitt
Den totala arbetstiden i landet är alltså högre än i länder med en högre genomsnittlig arbetstid Fler timmar produceras i ekonomin jämfört med många länder som har en längre genomsnittlig arbetstid Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

16 Arbetstid – befolkningsgenomsnitt
Timmar Genomsnittlig faktiskt arbetad tid befolkningsgenomsnitt, kvartal Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

17 Arbetstiden över tid – i Sverige
Män och kvinnor närmar sig varandra vad gäller arbetstid Långsam process Delvis beroende av konjunkturen Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

18 Arbetstiden över tid – i Sverige
Timmar Genomsnittlig faktiskt arbetad tid per vecka, år, länkade data t.o.m. 2005 Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

19 Skillnad män och kvinnor
Kvinnor har generellt en kortare arbetstid Högre andel deltidsarbetande kvinnor Skillnaden mellan kvinnor och män är som störst bland de som lever i ett förhållande Bland ensamstående är skillnaden som minst En nedåtgående trend – män och kvinnor närmar sig varandra vad gäller skillnad i arbetstid Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

20 Skillnad män och kvinnor
Differens mellan kvinnors och mäns faktiska genomsnittliga arbetstid, år, länkade data t.o.m. 2005 Timmar Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

21 Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna
Familjeförhållanden Familjeförhållanden spelar en stor roll för kvinnors arbetstid I hushåll med hemmaboende barn har kvinnor väsentligt kortare arbetstid – särskilt om det finns småbarn Just bland småbarnsföräldrarna har största förändringen skett Störst skillnad mellan könen – men även den största förändringen Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

22 Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna
Familjeförhållanden Differens mellan kvinnors och mäns faktiska genomsnittliga arbetstid, år, länkade data t.o.m. 2005 Timmar Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

23 Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna
Sammanfattning Den faktiska arbetstiden är generellt kortare i Sverige än i övriga medlemsländer Sysselsättningsgraden är bland den högsta i Europa Den faktiska arbetstiden som ett genomsnitt i befolkningen är högre än de flesta europeiska länder Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

24 Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna
Sammanfattning Stor skillnad mellan kvinnor och män i arbetstid Familjeförhållanden spelar en stor roll för kvinnors arbetstid Skillnaderna minskar över tid då män närmar sig kvinnors arbetstid Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

25 SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället
Krister Näsén