Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället Arbetar vi för lite? Hur mycket arbetar vi i ett Europeiskt perspektiv? Krister Näsén Arbetskraftsundersökningarna,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället Arbetar vi för lite? Hur mycket arbetar vi i ett Europeiskt perspektiv? Krister Näsén Arbetskraftsundersökningarna,"— Presentationens avskrift:

1 SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället Arbetar vi för lite? Hur mycket arbetar vi i ett Europeiskt perspektiv? Krister Näsén Arbetskraftsundersökningarna, SCB Almedalen 3 juli

2 Disposition •Bakgrund •Arbetad tid – begrepp •Arbetstid i Europa •Arbetstidens utveckling i Sverige •Mäns och kvinnors arbetstid •Sammanfattning Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

3 Bakgrund •I den allmänna samhällsdebatten har det diskuterats att vi arbetar för lite i Sverige •Jämförelser har gjorts mot de övriga Europeiska medlemsländerna •Arbetad tid är inte alltid lätt att jämföra •Arbetsmarknadens och samhällets organisation skiljer sig mellan de olika länderna Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

4 Bakgrund •I ett europeiskt perspektiv har Sverige och de övriga nordiska länderna en tradition av jämförelsevis hög sysselsättningsgrad bland kvinnor •Det som jämförs är arbetstiden bland de sysselsatta •Måttet genomsnittligt arbetad tid tar ingen hänsyn till hur många som faktiskt arbetar Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

5 Begrepp •Vanligen arbetad tid •Den arbetstid som en person generellt arbetar •Faktiskt arbetad tid •Hur mycket arbetade personen under den specifika veckan? •Variabler •Genomsnittlig vanligen arbetad tid •Genomsnittlig faktiskt arbetad tid Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

6 Begrepp •Genomsnittlig vanligen arbetad tid - Vanligen arbetad tid/sysselsatt – per vecka •Genomsnittlig faktiskt arbetad tid - Vanligen arbetad tid + mertid/övertid – frånvaro - redovisas ofta som faktiskt arbetad tid/sysselsatt – per vecka Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

7 Problem med jämförelsen •Jämförelsen grundas på de som faktiskt är sysselsatta •Medlemsländerna ser mycket olika ut vad gäller kvinnors deltagande i arbetskraften •Sysselsättningsgraden måste tas med för att ge en mer rättvisande bild Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

8 Genomsnittlig faktiskt arbetad tid per vecka i huvudsysslan Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna Genomsnittlig arbetad tid / sysselsatt år, kvartal Timmar

9 Sverige har hög andel sysselsatta •Sysselsättningsgraden i Sverige är bland de högsta i Europa •Har en inverkan på arbetstiden •Om båda i ett hushåll arbetar påverkar det hur mycket de kan delta på arbetsmarknaden Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

10 Sysselsättningsgraden i medlemsländerna Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna Andelen sysselsatta i åldern år, kvartal Procent

11 Hög sysselsättningsgrad – kortare arbetstid •Det finns ett samband mellan en hög sysselsättningsgrad och kortare genomsnittlig arbetstid •Fördelningen av tiden mellan arbete i hemmet och på arbetsmarknaden påverkas av andelen sysselsatta •Det intressanta ur ett ekonomiskt perspektiv är antalet timmar som produceras per invånare Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

12 Sambandet mellan arbetstid och sysselsättningsgrad Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna Genomsnittlig faktiskt arbetad tid och andel sysselsatta, kvartal ProcentTimmar

13 Sambandet mellan arbetstid och sysselsättningsgrad Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna Sysselsättningsgrad Timmar

14 Arbetstid – befolkningsgenomsnitt •För att komma runt skillnaderna mellan de olika länderna kan man se på arbetstid i relation till befolkningen •Även om Sverige, likt andra länder med hög sysselsättningsgrad, delar tendensen med kortare arbetstid arbetar vi i befolkningen inte mindre Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

15 Arbetstid – befolkningsgenomsnitt •Den totala arbetstiden i landet är alltså högre än i länder med en högre genomsnittlig arbetstid •Fler timmar produceras i ekonomin jämfört med många länder som har en längre genomsnittlig arbetstid Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

16 Arbetstid – befolkningsgenomsnitt Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna Genomsnittlig faktiskt arbetad tid befolkningsgenomsnitt, kvartal Timmar

17 Arbetstiden över tid – i Sverige •Män och kvinnor närmar sig varandra vad gäller arbetstid •Långsam process •Delvis beroende av konjunkturen Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

18 Arbetstiden över tid – i Sverige Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna Genomsnittlig faktiskt arbetad tid per vecka, år, länkade data t.o.m. 2005Timmar

19 Skillnad män och kvinnor •Kvinnor har generellt en kortare arbetstid •Högre andel deltidsarbetande kvinnor •Skillnaden mellan kvinnor och män är som störst bland de som lever i ett förhållande •Bland ensamstående är skillnaden som minst •En nedåtgående trend – män och kvinnor närmar sig varandra vad gäller skillnad i arbetstid Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

20 Skillnad män och kvinnor Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna Timmar Differens mellan kvinnors och mäns faktiska genomsnittliga arbetstid, år, länkade data t.o.m. 2005

21 Familjeförhållanden •Familjeförhållanden spelar en stor roll för kvinnors arbetstid •I hushåll med hemmaboende barn har kvinnor väsentligt kortare arbetstid – särskilt om det finns småbarn •Just bland småbarnsföräldrarna har största förändringen skett •Störst skillnad mellan könen – men även den största förändringen Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

22 Familjeförhållanden Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna Differens mellan kvinnors och mäns faktiska genomsnittliga arbetstid, år, länkade data t.o.m Timmar

23 Sammanfattning •Den faktiska arbetstiden är generellt kortare i Sverige än i övriga medlemsländer •Sysselsättningsgraden är bland den högsta i Europa •Den faktiska arbetstiden som ett genomsnitt i befolkningen är högre än de flesta europeiska länder Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

24 Sammanfattning •Stor skillnad mellan kvinnor och män i arbetstid •Familjeförhållanden spelar en stor roll för kvinnors arbetstid •Skillnaderna minskar över tid då män närmar sig kvinnors arbetstid Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

25 Krister Näsén SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället


Ladda ner ppt "SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället Arbetar vi för lite? Hur mycket arbetar vi i ett Europeiskt perspektiv? Krister Näsén Arbetskraftsundersökningarna,"

Liknande presentationer


Google-annonser