Vi vill skapa hopp och göra en skillnad! Hur? Överbrygga de organisatoriska mellanrummen. Skola Socialtjänst Bup Habiliteringen.

En presentation över ämnet: "Vi vill skapa hopp och göra en skillnad! Hur? Överbrygga de organisatoriska mellanrummen. Skola Socialtjänst Bup Habiliteringen."— Presentationens avskrift:

1

2 Vi vill skapa hopp och göra en skillnad!

3 Hur? Överbrygga de organisatoriska mellanrummen. Skola Socialtjänst Bup Habiliteringen

4 Ägare Magelungen AB ägs av anställda på Magelungen. Årligen erbjuds nya medarbetare att bli delägare i företaget. Idag består ägargruppen av 240 aktieägare.(2016) Anställda: ca 300 tillsvidare. Idén med personalägandet är att det är: ideologiskt tilltalande att vi som arbetar i företaget också är dess ägare att ägarkonstruktionen säkrar företagets fortsatta utveckling och fortlevnad. Även en bibehållen kvalitet är ett av skälen. VAD VI VILL HUR VI GÖR SKOLA BEHANDLING AKADEMIN BOENDE

5 Magelungen Utveckling AB Tre ben: Behandling Skola Utbildning

6 Att klara sig hyggligt i skolan och få en utbildning är.. - den starkast skyddande faktorn för utsatta barns - långsiktiga utveckling som vi känner till – “Escape from disadvantage...” (Doria Pilling, 1990) Betyg är en stark prediktor för alla barn

7 Bo Vinnerljung ( Professor): Registerundersökning: 600.000 personer. Vad är en ”överrisk” ? Jämförelsegruppen alltid RR = 1,0 100% överriskRR = 2,0 Ingen påtaglig överrisk RR < 1,3 Mindre överriskRR = 1,3-1,5 Moderat överriskRR = 1,6- 2,0 Hög överriskRR > 2,0

8 BakgrundsvariabelRR (när allt annat är lika) Mors socioekonomiska status el utbildning-- Mor född utanför Europa1,7 Mor ensamstående1,5 Mor tonårsmamma-- Mor arbetar inte-- Mor förtidspension-- Mor lever på socialbidrag1,4 Mor allvarlig psykisk ohälsa1,3 Far allvarlig psykisk ohälsa-- Mor missbruk1,4 Far missbruk1,6 Mor allvarlig kriminalitet1,3 Far allvarlig kriminalitet1,5 Geografisk uppväxt i storstad vs på landet1,7 Personen är man2,4 Inga/ofullständiga/låga betyg4,1

9 Magelungens grundskolor 13 skolor i 10 kommuner 5 skolor i Stockholm + Solna Ca 108 elever på grundskolan i Stockholm och Solna Ca 40 elever från Stockholms kommun Stockholms eleverna utgör ca 37 % De flesta eleverna kommer från kommunala skolor Kö till våra skolor

10

11 GODA MÖTEN Olika synsätt och respekt för olikheter SALUTOGENES KASAM Begripligt Hanterbart Meningsfu llt FOKUS PÅ UPPDRAGET Systemisk teoribildning Mentalisering KBT Lösningsfokuserat arbetssätt Social inlärningsteori Pedagogik Individualiserad undervisning RELATIONELL UNDERVISNING M ENINGSFULL U TVECKLANDE S TIMULERANDE T RYGG S ocial E MOTIONELL F ÄRDIGHETS- T RÄNING

12 M eningsfull U tvecklande S timulerande T rygg

13 MUST Vi utgår från att lärande vilar på vår förmåga att erbjuda alla våra elever en undervisning som är MENINGSFULL UTVECKLANDE STIMULERANDE TRYGG Idén bakom MUST är att o Ringa in hur vi ser på lärande och undervisning. o Peka ut områden att utveckla. o Stödja utvecklingen av vår skola genom att formulera vad vi vill titta närmare på, nu och framåt. Att undervisa inom Magelungen förutsätter att du reflekterar över vad MUST betyder för dig och hur det ser ut i din/er undervisning. VAD VI VILL HUR VI GÖR SKOLA BEHANDLING AKADEMIN BOENDE

14 HUR? Små grupper Tillrättalagd lärmiljö Kartläggning Individuella scheman Individuella planeringar. Anpassat material Tekniska/ kompensatoriska hjälpmedel Täta uppföljningar och utvärderingar Kuratorer

15 Vilka elever går på Magelungen? Omfattande behov av särskilt stöd. Diagnos Social problematik Hemmasittare Tidigare skolmisslyckande Gemensamt: Har haft en mycket strulig skolgång tidigare. Kanske inte varit i skolan under lång tid eller bara sporadiskt. Saknar mycket skolkunskaper. Många har behov av att socialiseras in i skolan.

16 Personalen: Lärarna har hög kompetens inom neuropsykiatriska diagnoser. Egen 7,5 p utbildning inom neuropsykiatri tillsammans med Ersta. All personal erbjuds att gå den gratis. Har aktivt valt att arbeta med den här kategorin av elever. Stöd av en organisation som innehåller spetskunskaper inom detta område, psykologer, socionomer och specialpedagoger. All personal har högskoleutbildning. Specialkunskap inom HSP. Magelungen har utarbetat ett eget program för att arbeta med detta. Har utarbetat en egen introduktionsutbildning för våra nya lärare.

17 Forskning och Utvärdering Skolframgång Utvärdering av alla våra elever: Betyg Närvaro Scannade i Svenska, Matematik och Engelska Trivsel, trygghet jämfört med tidigare skola Skolmag Projektet genomförs i samarbete med Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Projektet består i huvudsak av tre delar: kartläggning 1, psykologiska och pedagogiska tester; insatsfas, åtgärder och insatser. Eleven får undervisning i linje med ett upprättat åtgärdsprogram som baseras på utredningarnas resultat kartläggning 2, psykologiska och pedagogiska tester. VAD VI VILL HUR VI GÖR SKOLA BEHANDLING AKADEMIN BOENDE

18 Läslyftet (lokalt) Tillämpad neuropsykiatri med inriktning mot barn/ungdomar - Gbg, Sthlm Specialpedagogiska förhållningssätt, knep och metoder. IT-projektet (google apps for education) Skolframgång Stödjande observationer Kvällsseminarium ”Lärare lär” (Google Apps for Education, språkutvecklande arbetssätt (?), Bildstöd (?), mfl… Centrala studiedagar EHT-utvecklingsarbete SchoolSoft OneDrive Nätverk (ämnes, professions) ”Intropaket”, nya lärare” (?) HT 2016 VT 2017HT 2017 VT 2018

19

20

21 Gör vi någon nytta eller ………..????????

22 Ingvar Nilsson (Nationalekonom): En årskull består av upp emot 110.000 barn i Sverige. Cirka 13.000 av dem eller knappt 12 %vare sig arbetar eller studerar några år efter det att de slutat gymnasiet Samhället har investerat cirka 47 miljarder kronor i dessa 13.000 unga i form av föräldraförsäkring, förskola, skola samt familjens kostnader för deras uppväxt. Var och en av dem kan under sitt vuxna liv komma att skapa samhällskostnader på mellan tio och femton miljoner kronor till följd av den marginalisering det innebär att inte ta sig in på arbetsmarknaden Det kostar samhället cirka 6 miljarder kronor för varje år som dessa 13.000 unga vare sig har arbete eller studerar. Det handlar om förlorade produktionsvärden, kostnader för olika samhällsinsatser samt till viss del kostnader för deras försörjning

23 Om denna grupp på 13.000 unga i en årskull kvarstår livslångt i utanförskap blir den totala prislappen för detta cirka 155 miljarder kronor Om vi genom olika insatser lyckas reducera denna grupps marginalisering med 20 %uppgår de årliga vinsterna till cirka 1.2 miljarder kronor och de långsiktiga vinsterna till 31 miljarder kronor Om vi lyckas förkorta tiden utanför arbetsmarknaden för dessa 13.000 unga från fem till två år uppgår vinsten till 21 miljarder kronor

24

25 Problem Ansökan om tilläggsbelopp tar väldigt mycket tid från arbetet med eleverna. Mycket osäker ekonomi, svårt att lägga upp en hållbar budget ”Våra skolor är ett åtgärdsprogram” Svårt att skriva individuella åtgärdsprogram. Specialpedagog. Svårt att rekrytera. Lärarbehörigheter. Att begreppet resursskola inte finns som juridiskbegrepp i skollagen