Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: 040-25 22 95 Mobil: 070-28 06 905 E-post.

En presentation över ämnet: "Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: 040-25 22 95 Mobil: 070-28 06 905 E-post."— Presentationens avskrift:

1 Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: 040-25 22 95 Mobil: 070-28 06 905 E-post. Ola.Gustafsson@lansstyrelsen.se

2 VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Arbetar med: Vatten och marina direktivet Miljömål Miljöövervakning Kalkning

3 PROGRAM, VATTENFÖRVALTNING Allmänt Klassning av vatten och VISS Åtgärdsprogram Miljökvalitetsnormer Vad händer nu ?

4 DECEMBER 2009 KOM DET HISTORISKA BESLUTET OM SVERIGES FRAMTIDA VATTENFÖRVALTNING

5 EU - LAGSTIFTNING INOM VATTENFÖRVALTNINGEN Ramdirektivet för vatten,2000/60/EG, övergripande för andra EG-direktiv inom vattenområdet ”Dotterdirektivet” d v s, Miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen, 2008/105/EG. Badvattendirektivet, 2006/7/EG. Samt för nitrat, dricks- och grundvatten, översvämning m m.

6 RAMDIREKTIVET FÖR VATTEN (2000/60/EG) INNEBÄR ATT: unionens länder ska organiserar förvaltningen av sitt vatten med utgångspunkt i avrinningsområden alla vatten ska vara av "god status" senast år 2015. Om de inte uppnår god status, behövs åtgärder inget vatten får försämras under tiden.

7 DOTTERDIREKTIVET, 2008/105/EG Miljökvalitetsnormer för 33 prioriterade ämnen och 8 övriga förorenade ämnen. Mer om dotterdirektivet: Naturvårdsverkets Rapport 5973 Förslag till genomförande av direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område.

8 RAMDIREKTIVET I SVENSK LAGSTIFTNING Implementerat i miljöbalken, bl a 5 kap. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Badvattenförordningen (2008:218)

9 ARBETE I 6-ÅRS CYKLER 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer 3. Åtgärdsprogram 4. Övervakning

10 Statusklassning Ytvatten Ekologisk status (Biologi, Fys-kem, Hydromorfologi) Kemisk status – prioriterade ämnen Grundvatten Kemisk status (nitrat, klorid, sulfat, växtbekämpningsmedel) Kvantitativ status (tas mer grundvatten ut än vad som nybildas?)

11 UTGÅNGSPUNKTER Klassning av yt- och grundvatten med utgångspunkt från Naturvårdsverkets handböcker/föreskrifter. Parametrar för ekologi och kemi.

12 EX EKOLOGISK STATUS Ekologisk status bedöms efter en femgradig skala.

13 SÖDRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT

14 STATUS SÖDRA ÖSTERSJÖN Nästan 60% av antalet ytvattenförekomster har sämre än god status. Övergödning, fysisk påverkan och miljögifter är de vanligaste problemen i distriktet. Drygt hälften av ytvattenförekomsterna har tidsfrist till 2021 eller 2027.

15 E n g l i s h S t a r t S t a r t V e r k t y g V e r k t y g H j ä l p H j ä l p V i s a d a t a f r a m t i l l : V a t t e n I n f o r m a t i o n s S y s t e m S v e r i g e V I S S ( V a t t e n I n f o r m a t i o n s S y s t e m S v e r i g e ) ä r e n d a t a b a s m e d a l l a S v e r i g e s s t ö r r e s j ö a r, v a t t e n d r a g, g r u n d v a t t e n o c h k u s t v a t t e n. F ö r d e s s a v a t t e n k a n m a n i V I S S h i t t a i n f o r m a t i o n o m : - k l a s s n i n g a v v a t t n e t s k v a l i t e t - m ä t p u n k t e r i d e s s a v a t t e n - å t g ä r d e r i v a t t n e n f ö r a t t d e s k a b l i b ä t t r e - r a p p o r t e r i n g t i l l E U S ö k f r a m d e t v a t t e n d u ä r i n t r e s s e r a d a v n e d a n. M e r o m V I S S D e t g å r ä v e n a t t s e d e s s a u p p g i f t e r v i a w w w. v a t t e n k a r t a n. s e M e r o m V I S w. v a t e n k a r t a n. s e E n k e l s ö k n i n g D e n e n k l a s ö k n i n g e n ä r e n f ö r e n k l a d v e r s i o n d ä r m a n e n k e l t k a n s ö k a f r a m ö n s k a d i n f o r m a t i o n. A v a n c e r a d s ö k n i n g D e n a v a n c e r a d e s ö k n i n g e n ä r s a m m a s ö k n i n g s o m f u n n i t s i V I S S f r å n b ö r j a n m e d m å n g a o l i k a s ö k a l t e r n a t i v. S e n a s t e n y t t 2 0 0 9 - 1 2 - 1 7 M i l j ö k v a l i t e t s n o r m e r i V I S S L ä s m e r... L ä s m e r. 2 0 0 9 - 1 2 - 0 8 P l a n e r a t d r i f t s t o p p 1 2. 0 0 L ä s m e r... L ä s m e r. 2 0 0 9 - 1 2 - 0 1 M ä t p u n k t e r L ä s m e r... L ä s m e r. 2 0 0 9 - 1 1 - 2 6 E v d r i f t s t o p p i e f t e r m i d d a g L ä s m e r... L ä s m e r. M e r a n y h e t e r. M e r a n y h e t e r... W e b b m a s t e r : w e b m a s t e r. v i s s @ l a n s s t y r e l s e n. s e w e b m a s t e r. v i s @ l a n s t y r e l s e n. s e E n g l i s h S t a r t S t a r t V e r k t y g V e r k t y g H j ä l p H j ä l p V i s a d a t a f r a m t i l l : V a t t e n I n f o r m a t i o n s S y s t e m S v e r i g e V I S S ( V a t t e n I n f o r m a t i o n s S y s t e m S v e r i g e ) ä r e n d a t a b a s m e d a l l a S v e r i g e s s t ö r r e s j ö a r, v a t t e n d r a g, g r u n d v a t t e n o c h k u s t v a t t e n. F ö r d e s s a v a t t e n k a n m a n i V I S S h i t t a i n f o r m a t i o n o m : - k l a s s n i n g a v v a t t n e t s k v a l i t e t - m ä t p u n k t e r i d e s s a v a t t e n - å t g ä r d e r i v a t t n e n f ö r a t t d e s k a b l i b ä t t r e - r a p p o r t e r i n g t i l l E U S ö k f r a m d e t v a t t e n d u ä r i n t r e s s e r a d a v n e d a n. M e r o m V I S S D e t g å r ä v e n a t t s e d e s s a u p p g i f t e r v i a w w w. v a t t e n k a r t a n. s e M e r o m V I S w. v a t e n k a r t a n. s e E n k e l s ö k n i n g D e n e n k l a s ö k n i n g e n ä r e n f ö r e n k l a d v e r s i o n d ä r m a n e n k e l t k a n s ö k a f r a m ö n s k a d i n f o r m a t i o n. A v a n c e r a d s ö k n i n g D e n a v a n c e r a d e s ö k n i n g e n ä r s a m m a s ö k n i n g s o m f u n n i t s i V I S S f r å n b ö r j a n m e d m å n g a o l i k a s ö k a l t e r n a t i v. S e n a s t e n y t t 2 0 0 9 - 1 2 - 1 7 M i l j ö k v a l i t e t s n o r m e r i V I S S L ä s m e r... L ä s m e r. 2 0 0 9 - 1 2 - 0 8 P l a n e r a t d r i f t s t o p p 1 2. 0 0 L ä s m e r... L ä s m e r. 2 0 0 9 - 1 2 - 0 1 M ä t p u n k t e r L ä s m e r... L ä s m e r. 2 0 0 9 - 1 1 - 2 6 E v d r i f t s t o p p i e f t e r m i d d a g L ä s m e r... L ä s m e r. M e r a n y h e t e r. M e r a n y h e t e r... W e b b m a s t e r : w e b m a s t e r. v i s s @ l a n s s t y r e l s e n. s e w e b m a s t e r. v i s @ l a n s t y r e l s e n. s e E n g l i s h S t a r t S t a r t V e r k t y g V e r k t y g H j ä l p H j ä l p V i s a d a t a f r a m t i l l : V a t t e n I n f o r m a t i o n s S y s t e m S v e r i g e V I S S ( V a t t e n I n f o r m a t i o n s S y s t e m S v e r i g e ) ä r e n d a t a b a s m e d a l l a S v e r i g e s s t ö r r e s j ö a r, v a t t e n d r a g, g r u n d v a t t e n o c h k u s t v a t t e n. F ö r d e s s a v a t t e n k a n m a n i V I S S h i t t a i n f o r m a t i o n o m : - k l a s s n i n g a v v a t t n e t s k v a l i t e t - m ä t p u n k t e r i d e s s a v a t t e n - å t g ä r d e r i v a t t n e n f ö r a t t d e s k a b l i b ä t t r e - r a p p o r t e r i n g t i l l E U S ö k f r a m d e t v a t t e n d u ä r i n t r e s s e r a d a v n e d a n. M e r o m V I S S D e t g å r ä v e n a t t s e d e s s a u p p g i f t e r v i a w w w. v a t t e n k a r t a n. s e M e r o m V I S w. v a t e n k a r t a n. s e E n k e l s ö k n i n g D e n e n k l a s ö k n i n g e n ä r e n f ö r e n k l a d v e r s i o n d ä r m a n e n k e l t k a n s ö k a f r a m ö n s k a d i n f o r m a t i o n. A v a n c e r a d s ö k n i n g D e n a v a n c e r a d e s ö k n i n g e n ä r s a m m a s ö k n i n g s o m f u n n i t s i V I S S f r å n b ö r j a n m e d m å n g a o l i k a s ö k a l t e r n a t i v. S e n a s t e n y t t 2 0 0 9 - 1 2 - 1 7 M i l j ö k v a l i t e t s n o r m e r i V I S S L ä s m e r... L ä s m e r. 2 0 0 9 - 1 2 - 0 8 P l a n e r a t d r i f t s t o p p 1 2. 0 0 L ä s m e r... L ä s m e r. 2 0 0 9 - 1 2 - 0 1 M ä t p u n k t e r L ä s m e r... L ä s m e r. 2 0 0 9 - 1 1 - 2 6 E v d r i f t s t o p p i e f t e r m i d d a g L ä s m e r... L ä s m e r. M e r a n y h e t e r. M e r a n y h e t e r... W e b b m a s t e r : w e b m a s t e r. v i s s @ l a n s s t y r e l s e n. s e w e b m a s t e r. v i s @ l a n s t y r e l s e n. s e VIKTIGA VATTENLÄNKAR www.viss.lst.se (Vatteninformationssystem Sverige)www.viss.lst.se www.vattenkartan.se www.vattenmyndigheterna.se

16 VATTENMYNDIGHETERNA BESLUTADE OM Förvaltningsplan Åtgärdsprogram Miljökvalitetsnormer Miljökonsekvensbeskrivning

17 ÅTGÄRDSPROGRAM Gäller endast myndigheter och kommuner och syftar till uppfylla miljökvalitetsnormerna De 38 åtgärderna kan påbörjas genast, men behöver inte vara helt genomförda den 22 dec 2012

18 LÄNSSTYRELSENS ÅTGÄRDER 1 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

19 LÄNSSTYRELSENS ÅTGÄRDER 2 30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 31. Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

20 RAPPORTERINGSKRAV Samtliga myndigheter och kommuner ska senast den 28 februari varje år rapportera genomförda åtgärder till vattenmyndigheterna Rapporteringen ska påbörjas år 2011. Utveckling av rapporteringen sker i samverkan med vattenmyndigheterna.

21 BESLUT OM MILJÖKVALITETSNORMER Länsstyrelsen Kalmar län (Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i distriktet. 08FS 2009:81 Gäller från den 22 dec 2009

22 MILJÖKVALITETSNORMER (MKN) Miljökvalitetsnormer (MKN) – bestämmelser om kvaliteten på miljön i ett visst avgränsat område (t ex en vattenförekomst) MKN har två huvudfunktioner: 1. En utgångspunkt för bedömningen i tillsyns- och tillståndsärenden enligt miljöbalken, vid meddelande av föreskrifter samt vid planering enligt PBL 2. Ligger till grund för åtgärdsprogram.

23 MKN I VATTENFÖRVALTNINGEN Krav på den vattenstatus som ska uppnås i respektive vattenförekomst Ytvatten  Ekologisk status  (Ekologisk potential)  Kemisk ytvattenstatus Grundvatten  Kvantitativ status  Kemisk grundvattenstatus

24 MKN I VATTENFÖRVALNINGEN Kraven syftar till att god status ska uppnås senast den 22 december 2015, om inte undantag har beslutats. Undantag - Vanligtvis tidsfrist för att uppnå god status till 2021 (i vissa fall 2027) - I undantagsfall mindre strängt krav (t.ex. att det är tillräckligt att uppnå måttlig status) - Generellt mindre strängt krav för kvicksilver, inget krav på att uppnå god kemisk ytvattenstatus för kvicksilver. Nuvarande halter bör dock inte öka.

25 MKN I VATTENFÖRVALTNINGEN Viktiga utgångspunkter för MKN inom vattenförvaltningen: - Normerna ska uppnås 2015 eller 2021 (2027 i vissa fall) → först efter den 22 december detta år kan en norm anses överträdd. - Åtgärder under denna förvaltningscykel syftar framåt, de ska se till att normerna inte överträds – proaktivt angreppssätt

26 MKN I VATTENFÖRVALTNINGEN Slutsats: – MKN inom vattenförvaltningen kan sägas vara både bindande normer och mål för åtgärdsarbetet. – Detta behöver beaktas vid både prövning, tillsyn och planering samt vid genomförande av åtgärdsprogrammet. - Ju närmare tidpunkten för uppnåendet av MKN man kommer, desto större krav på konkreta åtgärder bör aktualiseras.

27 MKN:S RÄTTSLIGA VERKAN 5 kap 3 § miljöbalken – myndigheter och kommuner ska säkerställa uppfyllandet av MKN, bl a vid tillståndsprövning, anmälningar, tillsyn samt planläggning. 16 kap 5 § MB- ny verksamhet som medverkar till att MKN överträds ska inte medges tillstånd.

28 MER OM MKN 2 kap 7 § miljöbalken – Rimlighetsavvägning Nytta ska vägas mot kostnader vid beslut enligt miljöbalken Avvägningen får inte medföra att en MKN åsidosätts.

29 MKN VID PRÖVNING/TILLSYN VM:s föreskrift med bilaga, statusklassificering och miljökvalitetsnormer för ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten). Miljökvalitetsnorm kopplat till miljöproblem vid samråd, MKB, tillståndsansökan, egenkontroll, recipientkontroll m m.

30 EX MKN I MKB Naturvårdsverkets yttrande 2010-02-01, dnr 2010-02-01, Tillstånd för vattenuttag, Sölvesborgs kommun

31 Naturvårdsverkets yttrande, forts

32 LÄNSSTYRELSENS ARBETE Information/Utbildning externt och internt. Tillsynsvägledning, kommuner och deltagande i Miljösamverkan Skåne Analys/genomförande av åtgärderna. Test gränserna vid prövning/tillsyn. Fortsätta med statusklassificeringen. m

33 TILL SLUT Vattenförvaltningen ska bli en del av det dagliga arbetet när det gäller tillstånd, tillsyn, planering och miljöövervakning. Finansieringen ? Nytt statligt verk för hav och sötvatten. Kommer att placeras i Göteborg.

34 SLUT