Skolintroduktion för nyanlända elever – strategier för framgång

En presentation över ämnet: "Skolintroduktion för nyanlända elever – strategier för framgång"— Presentationens avskrift:

1 Skolintroduktion för nyanlända elever – strategier för framgång
Göteborg 28 oktober 2010 Inger Bergendorff, Inviceum

2 Innehåll Skolintroduktion - målet Bakgrund –arbetet på nationell nivå
Sex strategier för ett förbättrat arbete med nyanlända elever i kommun och skola

3 Nedslående statistik i skolan
Flerspråkiga elever är överrepresenterade bland de elever som inte når målen i grundskolan och som inte avslutar sin gymnasieutbildning.

4 Ej behörighet till gymnasiet, riket vt 2007

5 Studieresultat i gymnasiet, riket vt 2007

6 Olika förväntningar, olika erfarenheter

7 Olika förväntningar, olika erfarenheter

8

9 Nyanlända barn och ungdomar – vad har de gemensamt?
Rustas väl för framtiden oavsett var den äger rum Förlust av sociala nätverk och välbekanta miljöer Föräldrarna och även ungdomarna – en etablerad bild av vad skola innebär Kan inte svenska och hur svenskt samhällsliv fungerar

10 Omvärld, närsamhälle, nätverk, värdegrund
10

11 Hur arbetar skolor och kommuner?
Stort engagemang o eldsjälar Förberedelseklass och IVIK Ett fåtal elever integreras direkt i ordinarie klass Svenska som andraspråk och matematik, samt modersmålsundervisning i grundskolan Studiehandledning förekommer i mindre utsträckning övergång till klass successivt ämne för ämne

12 Hur arbetar skolor och kommuner?
Elevernas kunskaper i olika ämnen valideras sällan och deras lärande dokumenteras och utvärderas inte alltid Utredning och åtgärdsprogram görs sällan Skriftlig studieplanering inte heller Ej tillgång till särskilda stödåtgärder Alltför lång tid i förberedelseklass eller IVIK

13 Hur arbetar skolor och kommuner?
Undervisningens innehåll varierar stort mellan kommuner och skolor Ett fåtal elever integreras direkt i ordinarie klass Ingår ofta inte i kvalitetsarbetet Ett fåtal kommuner har kommunala mål och riktlinjer Där riktlinjer finns beskriver de ofta organisation inte verksamhetens syfte och mål Introduktion = skolintroduktion

14 Hur arbetar skolor och kommuner?
Ofta etnocentriskt förhållningssätt i undervisningen Engelska på svenska Innehåll som inte tar vara på nyanlända elevers erfarenheter och kunskaper

15 Skolinspektionen kvalitetsgranskning –090925
Nyanlända får inte den utbildning de har rätt till Undervisning i avskildhet motverkar integration Eldsjälar - inte rektor ansvarar Nödvändigt att ta reda på elevernas bakgrund Kunskap om nyanlända elever saknas på skolorna Bristande respekt

16 Nationell strategi för utbildning av nyanlända barn och ungdomar
”En strategi för att få fortsätta där man befinner sig i sin utveckling samtidigt som man introduceras i den nya miljön”

17 Skolintroduktion Målet är att främja individens utveckling så att den så tidigt som möjligt når ett optimalt lärande, känner delaktighet i svensk skola och samhällsliv samt kan göra egna aktiva val. Skolintroduktionen ska vara anpassad efter individens behov och dess syfte är att individen ska kunna delta i ordinarie undervisning.

18 Strategi 1 – Att det finns en tydlig styrning och ledning
God kunskap om hur skolans styrdokument ska tolkas när det gäller nyanlända? Lokala mål och riktlinjer i kommunen Dokumenterade rutiner på skolan Vilka resultat förväntas skolan uppnå? Hur kan man följa upp och mäta elevresultat?

19 Krav Studiehandledning på modersmålet
Utredning och åtgärdsprogram, individuell skriftlig planering (IUP eller IS) (förutsätter kartläggning/beskrivning av bl.a. ämneskunskaper) Synligt i kvalitetsarbetet, jfr AR för kvalitetsarbete Modersmålsundervisning Tillgång till likvärdig utbildning En främjande elevhälsa

20 Studiehandledning på modersmålet
Särskild stödinsats (grundskoleförordningen 1994:1194, 5 kap.2§) på modersmålet eller om eleven undervisats på ett annat skolspråk, på det språket i stället för på modersmålet

21 Grunden för beslut kring flerspråkiga elevers skolgång
Skollag Förordningar Läroplan Kursplaner Skolplan BARNKONVENTIONEN Forskning och beprövad erfarenhet: Interkulturalitet Andraspråksinlärning Flerspråkighet +

22 Prioriterat utvecklingsarbete
Tidigare Utvecklingsarbeten - projekt - utvärderingar - kvalitetsredovisningar - Identifierat utvecklingsområde Nulägesbeskrivning Åtgärdsplan Genomförande Effektbedömning

23 Strategi 2 – Att det finns en grundläggande samsyn över politikområden
Vad kännetecknar en god samverkan? Vilka aktörer bör samverka på den nationella nivån? Regional samverkan ger ökad kvalitet Vem gör vad i kommunen? Föräldrar som en viktig resurs Skapa helhet i introduktionen Man lär av varandra

24 Samverkan – centralt i kommunen
Introduktionsenheten Skolförvaltningar Elevhälsa Resursenheter …….

25 Samverkan – centralt i kommunen – vad och hur?
Skapa en gemensam kunskapsbas Ange en ambitionsnivå Fördela ansvar Identifiera gemensamma resurser kring ekonomi och kompetens Ta fram riktlinjer och göra dem kända och förankrade i verksamheten

26 Samverkan – på skolan/ mellan skolor
Ämneslärare Sva–lärare Modersmålslärare Elevhälsa Fritidsverksamhet Syv

27 Strategi 3 – Att erkänna individens tidigare kunskaper och erfarenheter
Kartläggning och validering Pedagogisk bedömning och individuell planering Studiehandledning, svenska som andraspråk och modersmålsundervisning Studie- och yrkesvägledning

28 Samverkan på skolan som främjar elevens kunskapsutveckling
Gemensam kunskapsbas kring andraspråksinlärning o flerspråkighet Genomgång av kursplaner och undervisningsmaterial Studiebesök hos varandra Identifiera roller i arbetslaget Involvera elevhälsa och Syv

29 ” Språk- och kunskapsutveckling måste ske i alla klassrum!”

30 Elevens tidigare kunskap i mötet med den svenska skolan
Vilka kunskaper kan eleven ha med sig?

31 Exempel på kunskapsområden
Den flerspråkiga eleven kan ha kunskaper: om liv och skola i ett annat land i läsning och skrivning på modersmålet i olika skolämnen, centrala begrepp, teorier memoreringsteknik praktiska kunskaper av olika slag ………….

32 Strategi 4 – Att lärandet genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och respekt för allas lika värde Hur ser vi på de nyanlända? Hur hjälper vi dem att förstå det de möter? Tydliga, positiva och höga förväntningar Webben Utvecklingsdialog Lärande exempel Nätverk Kompetensutveckling, design o utveckling Samarbete med andra Publikationer Resurspersoner t ex genuspedagoger, Rektorsutbildning Kunskapsuppbyggnad/ spridning, t ex forskningsspridning

33 märkbart språk kultur identitet dolt
Så länge vi sysselsätter oss med ytskiktet kommer situationen att glida oss ur händerna märkbart språk kultur identitet dolt

34 korrekthet formulering tankar
Utan kunskap om andraspråksinlärning hamnar skolan i detta perspektiv Vet man inte elevens kognitiva nivå hamnar undervisningen fel korrekthet formulering tankar

35 Allmänt om ordförråd och ordinlärning
SAOL ca ord Svenskans allmänordförråd ca ord En 7-åring kan ord Ett barn lär in ca ord/år under skoltiden Vid tal producerar vi ca 150 ord/min

36 Tvåspråkighet – fördel eller nackdel?
”Jag känner mig begåvad bara” (Otterup 2005) Tvåspråkighet kan ha Positiva effekter på analytisk förmåga, begreppsbildning, flexibelt tänkande, problemlösningsförmåga ”kan befria barnets språkliga tänkande ur de konkreta språkliga formernas och företeelsernas fångenskap” (Vygotskij 1999: 274).

37 Modersmålets roll De finns ingen motsättning mellan långsiktiga satsningar på modersmålet och svenska. Språken berikar varandra och individens kognitiva utveckling.

38 Modersmålets roll Undervisning på modersmålet kan förhindra negativa effekter på kunskapsutvecklingen så länge andraspråket inte är fullt utvecklat Undervisning i och på modersmålet är viktigt också för att bekräfta de flerspråkiga elevernas bakgrund och identitet.

39 Meritvärde år 9, i relation till sva o modersmål

40 Strategi 5 –Att ändamålsenliga lärmiljöer för undervisning och handledning tillhandahålls
På vilka grunder organiseras undervisningen? Stödverktyg för undervisningen Webben Utvecklingsdialog Lärande exempel Nätverk Kompetensutveckling, design o utveckling Samarbete med andra Publikationer Resurspersoner t ex genuspedagoger, Rektorsutbildning Kunskapsuppbyggnad/ spridning, t ex forskningsspridning

41 Flerspråkighet och flerkulturalitet som resurs på riktigt
Strategi 6 – Att ett främjande förhållningssätt präglar verksamheten Språk och identitetsutveckling i fokus Flerspråkighet och flerkulturalitet som resurs på riktigt Satsa på det friska och ha blick för utsatthet De fem prioriterade utvecklingsområdena för 2005 är de följande: • Kvalitetsarbete och ledning Mål- och resultatstyrning förutsätter kvalitetsarbete på alla nivåer. Kvalitetsarbete omfattar alla de processer inom en organisation som syftar till att göra organisationen bättre på att hantera sin egen utveckling i arbetet för en ökad måluppfyllelse. I detta arbete är organisationens ledning av avgörande betydelse. Myndighetens stöd inom området strävar efter att stärka skolors och kommuners kvalitetsarbete samt utveckla ledarskapet i skolan. • Kunskap och bedömning Skolväsendets kunskapsuppdrag innebär att främja barns, ungas och vuxnas utveckling av kunskaper som är nödvändiga för var och en som individ, som samhällsmedborgare samt som grund för fortsatt utbildning. Myndighetens uppdrag är att stödja nationell likvärdighet och skolors och kommuners arbete för ökad måluppfyllelse. • Mångfald och likvärdighet Förbättring av utbildningsvillkoren för barn och unga i miljöer som präglas av social och etnisk mångfald är en högt prioriterad uppgift för myndigheten. Myndighetens uppdrag är att bidra till ökad likvärdighet för alla barn och elever, att stärka förskolors pedagogiska arbete i segregerade miljöer samt skolors och kommuners förutsättningar att arbeta för att fler elever ska nå målen för sin utbildning. • Demokrati, jämställdhet och inflytande Arbetet med demokrati och värdegrund behöver utvecklas och fördjupas, vilket bl.a. innefattar ett arbete för ökad jämställdhet och inflytande samt mot diskriminering och kränkande behandling. Myndigheten ska stödja förskolors, skolors och kommuners förutsättningar att arbeta i enlighet med sitt demokratiska uppdrag. • Utbildning, arbetsliv och tillväxt Samverkan mellan alla skolformer, från förskola till vuxenutbildning, behöver utvecklas. Alla skolformer behöver också utveckla sin samverkan med arbetsliv och samhälle. Myndigheten ska bidra till att förbättra infrastrukturen för hela utbildningssystemet och till att samverkan mellan utbildning och arbetsliv utvecklas. Myndigheten ska också bidra till att nationella aktörer som arbetar med vuxenutbildning utvecklar en gemensam kunskap om vilka faktorer som främjar utveckling.

42 Skolkompetens och kunskapssyn i den svenska skolan
Vad ska man kunna för att klara av svensk skola? Vilka kunskaper ska man erövra?

43 Kunskapskvaliteter / Kompetenser
tolka kommunicera reflektera motivera analysera definiera sortera jämföra utvärdera planera strukturera värdera sammanställa dra slutsatser ge respons genomföra beskriva resonera se sammanhang lösa problem använda begrepp argumentera 43

44 VG, MVG - kvalitéer Aktivt Kritiskt Reflekterande Ansvarstagande
Kreativt ……. ……..

45 En språkutvecklande undervisning
Uppmuntrar användning av modersmålet! Bygger på ämnesintegrering och samarbete med modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk

46 Allmänna råd om utbildning för nyanlända

47 Allmänna råd 6 avsnitt Mottagning Introduktion Individuell planering
Undervisning Uppföljning och utvärdering Kompetensutveckling

48 Jim Cummins, The University of Toronto
”Det är bara när andraspråkselevernas egen kapacitet tillmäts betydelse och aktiveras som de kommer att hinna i kapp sina jämnåriga i fråga om språk- och kunskapsutveckling.” Jim Cummins, The University of Toronto