Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg   Patrik Sundström, programansvarig för eHälsa Center för eSamhället, Avdelningen för digitalisering

Dagens budskap Digitalisering – det handlar inte om ”om”, utan om hur och hur bra vi gör det eHälsa och välfärdsteknologi- verktyg för bättre hälsa, vård och omsorg Ökad trygghet, självständighet och delaktighet för individen Bättre arbetsförhållanden för vård- och omsorgspersonal Digitalisering är en strategisk ledningsfråga

Agenda Nuläge och drivkrafter för ökad digitalisering Pågående utveckling där digitalisering kan bidra till bättre hälsa, vård och omsorg Några centrala utvecklingsområden Vägen framåt

Välfärdssektorn behöver anställa 420 000 medarbetare under perioden 2010 till 2020. 225 000 nya medarbetare behövs i vården och omsorgen fram till 2023 om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning. vi kan inte producera vård och omsorg på samma sätt som vi gör idag om vi ska öka kvaliteten, möta den åldrande befolkningen och samtidigt hålla kostnaderna i schack.

Att finansiera välfärden år 2035 motsvarar 13 kronor mer i skatt

Kostnader Resurserna till vården har under 1970-2010 ökat snabbare än BNP, i princip i alla länder i OECD 2014 var kommunernas kostnader för vård och omsorg ca 215 miljarder, landstingens ca 260 miljarder För landstingen är kostnaderna i genomsnitt fördelade på Specialiserad somatisk vård 54%, Primärvård 17%, Specialiserad psykiatrisk vård 9% osv. Några exempel på kostnader (OBS! högst ungefärliga): Regionsjukhus, över 12 000 kr/dygn Specialistvård, 500-10 000 kr/dygn Primärvård, 500-1 500 kr/dygn Särskilt boende, 1200-1800 kr/dygn Hemsjukvård, 300-700 kr/dygn

Förekomst av kroniska sjukdomar 44 % av befolkningen inkl. var femte person under 20 år har fått minst en kronisk diagnos de senaste tre åren (25 % har två eller fler kroniska diagnoser) Gruppen står för 80-85 % av sjukvårdskostnaderna Per person använder de med kronisk sjukdom 4-6 ggr med sjukvård per individ än personer utan kronisk sjukdom Kronisk sjukdom ligger även bakom en majoritet av kostnader för ersättning vid sjukfrånvaro

Bristande patientsäkerhet 100 000 patienter drabbas av någon form av undvikbar vårdskada varje år Enligt Socialstyrelsen avlider ca 3000 personer varje år till följd av vårdskador De undvikbara vårdskadorna beräknas leda till ca 630 000 extra vårddygn, vilket motsvarar omkring 5,7 miljarder kr Vanligen beror skadorna på dålig hygien och infektioner, felaktig läkemedelsanvändning, att man inte följt rutiner m.m. – men många fel begås också på bristande eller otydlig information och kommunikation

Jämlik vård och omsorg Fortfarande en utmaning att erbjuda jämlik vård och omsorg Kunskapsstöd till medarbetare finns i väldigt olika utsträckning tillgängligt på ett effektivt och anpassat sätt i mötet med invånare Varierande innehåll över landet Svåranvända format Inte anpassade för ett arbetssätt i en digital kontext Avsaknaden av ändamålsenliga kunskapsstöd påverkar förutsättningarna för en likvärdig vård och omsorg över landet

En organisatorisk explosion och större valfrihet Vi har gått från en tid när kommuner och landsting utförde i princip all vård och omsorg själva, till en situation när vi är mångdubbelt fler organisationer och professioner som ska samarbeta kring en och samma invånare Vissa siffror pekar på att det finns ca 10 000 privata vård- och omsorgsleverantörer i landet I flera landsting står privata leverantörer för 40-60 % Exempel: I Stockholm finns, förutom offentliga utförare, ca 3000 privata leverantörer av offentligfinansierad sjukvård 900 enskilda utförare i de 130 kommuner som infört valfrihetssystem (2013) Fritt vårdval och ökad valfrihet i socialtjänsten ökar invånarnas rörlighet

Människors förväntningar på vård och omsorg – ”digitalt när det är möjligt, personligt när det behövs” Tillgänglighet till vård och omsorg (fortfarande fysisk produktion) Självständighet (fortfarande små möjligheter till eget ansvar) Trygghet (fortfarande i stor utsträckning genom gamla sätt) Personcentrering – att utgå ifrån individens behov och förutsättningar (”alla” arbetar med det, men sällan hela vägen) Vara en aktiv medskapare (fortfarande små möjligheter) Inte rimligt 2015 att en person med t.ex. en kronisk sjukdom måste gå till vårdcentralen för att få ett kvitto på sitt hälsotillstånd De "nya" generationernas medborgare, elever, patienter, företagare, trafikanter, kulturkonsumenter, medarbetare - tar det digitala för givet och naturligt. Tar för givet att kunna kommunicera och agera digitalt med företag som man handlar av (e-handel ökar), resebolag (bokar resor själva numera), media (väljer vad vi tittar/lyssnar på).

Människors förväntningar på digitala välfärdstjänster De "nya" generationernas medborgare, elever, patienter, företagare, trafikanter, kulturkonsumenter, medarbetare - tar det digitala för givet och naturligt. Tar för givet att kunna kommunicera och agera digitalt med företag som man handlar av (e-handel ökar), resebolag (bokar resor själva numera), media (väljer vad vi tittar/lyssnar på). Här behöver vi i vård- och omsorgssektorn anpassa våra verksamheter för att kunna möta människors behov och förväntningar. Förväntningar från invånare är en av de starkaste drivkrafterna för ökad digitalisering Förväntningar

Dessa bilder har vi blivit vana att se Vi har helt klart ett behov av att fasa ut gammal teknik och ersätta med nytt Det stämmer att besparingspotentialen är stor – men för att realisera det skulle vi först behöva öka våra investeringar initialt. I vår sektor lägger vi betydligt mindre pengar på IT än i andra sektorer. Även skillnad när vi jämför oss med andra länder.

Digitaliseringen en nyckel Gemensamt för samtliga utmaningar är att digitaliseringen är en av de centrala nycklarna bl.a. för att Effektivisera resursutnyttjandet Möta människors förväntningar på tillgänglighet och delaktighet Förbättra arbetsförhållanden för medarbetare Öka kvaliteten i vård och omsorg Nå en mer jämlik vård och omsorg Överbrygga de organisatoriska gränserna

Utgångspunkter för SKL:s arbete med digitalisering Digitalisering är en viktig nyckel för att möta utmaningar kring bl.a. välfärdens finansiering, kommande rekryteringsbehov, människors förväntningar på service. Handlar om verksamhetsutveckling och är strategiska ledningsfrågor. Medlemmarna har ställt tydliga krav på SKL att ta en ledande och samordnande roll i utvecklingen av e-samhället. Behövs kraftsamling på alla nivåer och inom alla verksamheter samt koordinering, återanvändning och viss harmonisering.

Exempel på nuläge inom ehälsa Medarbetarnas arbetsförhållanden (inlogg, gränssnitt, inga kunskapsstöd etc.) En gammal och omodern IT-miljö som påverkar utvecklingstakten Information följer inte patientens väg genom vård och omsorg Avsaknad av infrastruktur som möjliggör breddinförande av individnära digitala lösningar för egen monitorering, hälsofrämjande osv. Ingen samlad bild av hälsosituationen hos de sköraste (landsting + kommun) Ingen samlad bild av patientens aktuella läkemedelsbehandling En lagstiftning som utgår ifrån organisation istället för individ (+ ojämlik) Finansieringen fortsatt på en blygsam nivå, både enskilt och gemensamt Ersättningssystem som motverkar införandet av digitala lösningar/nya arbetssätt Förändringsledning, professionskulturer, informatik m.m.

Var står vi idag? Mycket har självklart hänt genom införandet av digital teknik i vård och omsorg Vi är på rätt väg och börjar få mer utväxling Finns fortfarande en teknikparadox, exempelvis: Kan mäta det mesta i människokroppen Kan inte skicka ett provsvar från den ena vårdcentralen till den andra Vi hämtar inte hem våra investeringar vare sig i tekniska lösningar eller förändrade arbetssätt – det mesta läggs antingen ovanpå eller på sidan av det som vi redan gör. Exempel: Journal via internet Reducerade återinläggningar i slutenvården

Vård, trygghet och service i hemmet – som stöds av digitala tjänster Mobilitet och tillgänglighet

Välfärdsteknik och (e)-hemtjänst Exempel Exempel

Nacka kommun – innovativ teknik för äldre Mobila trygghetslarm med GPS Digitalt styrd utrustning i hemmet Trygghetstjänster i telefon

Beräkningar vid införandet av e-hemtjänst Funktion – Effekt Årlig kostnadsminskning vid 300 användare (tkr) Meddelandehantering – minskad transport 821 Meddelandehantering – kortare insatstider 348 Meddelandehantering – minskade behov 1565 Bildtelefoni – minskad transport 6981 Bildtelefoni – kortare insatstider 309 Bildtelefoni – minskade behov 1623 Rörlig bildtelefoni – minskad transport 1745 Rörlig bildtelefoni – kortare insatstider 39 Rörlig bildtelefoni – minskade behov 203 Kameratillsyn nattetid – minskad transport 10403 (minskade Co2 utsläpp 16 ton/år) Kameratillsyn nattetid – kortare insatstider 1869 Kameratillsyn nattetid – minskade behov SUMMA 25906 (- kostnad för e-hemtjänst 5,3 Mkr)

Bara drygt var tionde kommun har räknat på kostnaderna för att bo kvar hemma med teknikstöd i förhållande till kostnaderna för att bo i äldreboende eller särskilt boende F8) Har ni inom kommunen räknat på kostnaderna för att äldre ska kunna bo kvar hemma med teknikstöd i förhållande till vad det kostar att samma personer bor i ett äldreboende/särskilt boende? Politiker Tjänstemän Bara var tionde kommun har gjort kalkylen. Otroligt!

Vård på distans med hjälp av digitala lösningar

Beräkningar från Norra regionen Införandet av olika lösningar för vård på distans indikerar stora vinster för ekonomi, miljö och resultat/upplevelse för patienten, exempelvis: Hudkonsultationer på distans 88 % undvek resa till sjukhus Logopedi på distans 15 484 sparade resmil för patienter (1.3 mkr), personal minskade sin restid med 1-3 dagar/månad Handrehabilitering på distans 238 tillfällen på distans sparade 8231 resmil

Ökad tillgänglighet, hälsofrämjande, personcentrerad vård med hjälp av digitala lösningar

Exempel på resultat vid användning av digitala lösningar för KOL-patienter

Aktiva kliniska beslutsstöd Kliniskt beslutsstöd består av: Kunskapskällor + Patientspecifik information + Algoritmer = Behandlingsrekommendationer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention (Östergötland) 25 000 vårdtillfällen för akut stroke under 2013 Tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige Hälften dör eller får svåra funktionsnedsättningar med omfattande vårdbehov som följd Personer med förmaksflimmer har en förhöjd risk att drabbas och bör behandlas med blodförtunnande Idag råder underdiagnostisering och underbehandling Det kliniska beslutsstödet beräknar hur stor risk en patient med förmaksflimmer har att drabbas av stroke, samt ger behandlingsrekommendationer

Beräkningar från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) Det räcker om ca 40 patienter med förmaksflimmer (i ett landsting av Östergötlands storlek), som annars inte skulle ha fått blodförtunnande, hittas och sätts på behandling under det första året för att beslutsstödet ska vara kostnadseffektivt. Om fler än 40 patienter får behandling, bedöms det leda till besparingar för samhället.

Landstings och regioners ingång för information och tjänster för invånare 2700 artiklar Nyhetsbrev Frågefunktion Hitta och jämför vård E-tjänster Filmer M.m.

Korta exempel 1177 Vårdguiden 70 miljoner besök på webben under 2014 Januari 2015 – 7,3 miljoner besök på en månad 5,5 miljoner telefonsamtal Inloggning med e-legitimation: Mina vårdkontakter har flest inloggningar efter Skatteverket, FK och Arbetsförmedlingen Undersökningar visar att resurser frigörs i övriga delar av vården Frågetjänsten: hälften uppger att de skulle ha kontakta akuten eller vårdcentral Telefonitjänsten: en tredjedel uppger att de hade åkt till akuten om de inte fått hjälp via telefon

Några centrala utvecklingsområden Ett fungerande informationsflöde mellan kommuner och landsting – vi behöver fatta ett antal strategiska beslut regionalt och nationellt t.ex. relaterat till Informationsutbyte som möjliggör en sammanhållen vård och omsorg om äldre (NPÖ/motsvarande) Aktuell och samlad bild av äldres läkemedelsbehandling (NOD/motsvarande)

Forts. några utvecklingsområden Ökad användning av teknik som ger äldre och personer med funktionsnedsättning större möjligheter att klara sin vardag (öka trygghet, självständighet och delaktighet) Hur går vi från projekt till reguljär verksamhet? Behov av samverkan, stöd och forum för erfarenhetsutbyte kring Upphandling, juridik, informationssäkerhet, teknologi, brukarmedverkan, ekonomi m.m. SKL arbetar med detta som särskilt prioriterade frågor 2015-2016

Kommuner och landsting står för likartade utmaningar En åldrande befolkning Ökade kostnader för vård och omsorg Ökad risk för kroniska sjukdomar och mångsjuklighet Brist på vissa personalkategorier i vård och omsorg Ett stort antal vårdgivare/utförare av offentligfinansierad vård och omsorg Ökade krav på samverkan (äldre, psykiatri, barn och unga, missbruk/beroende) M.m. För att kunna möta invånarnas behov och förväntningar och tillvarata digitaliseringens möjligheter behöver vi hitta nya sätt att arbeta gemensamt kommuner och landsting

En väg framåt Kommuner, landsting och regioner har ett gemensamt bolag för digitala lösningar, genom att Inera blir en del av SKL Företag AB. SKL inrymmer en funktion för gemensam beredningsprocess och portföljstyrning för kommuners, landstings och regioners gemensamma digitala lösningar. Staten och huvudmännen har nått en överenskommelse om hur utvecklingen gemensamt ska stimuleras och finansieras

Några sammanfattande ord Stora behov av att transformera sättet vi levererar vård och omsorg Stora utmaningar i nuvarande informationsmiljöer leder till bristande effektivitet och skador för patienter och brukare Projekt pågår och satsningar görs – men det går för långsamt och är underfinansierat Vi kan inte möta morgondagens utmaningar med gårdagens lösningar – ”varför bygga sjukhus när vi behöver en nära vård som stöds av digitala lösningar?” Frågorna är för stora för enskilda landsting och kommuner att lösa Behov av en överenskommelse mellan huvudmännen och staten om hur utvecklingen långsiktigt och gemensamt ska stimuleras och finansieras Behov av en lagstiftning som möjliggör en sömlös informationshantering med individen i centrum

Tack! Hör gärna av er med frågor och inspel Patrik Sundström patrik.sundström@skl.se 08 – 452 70 00