”Skolans språk är ingens modersmål.” (Monica Axelsson)

Välkommen till SUA 2014

Syfte: Denna kompetensutvecklingsinsats syftar till att vi, via ett kollegialt lärande, utvecklar vår undervisning, så den anpassas utifrån våra elevers olika behov och förutsättningar när det gäller språk- och kunskapsutveckling. Mål: Målet med vårt arbete under SUA-träffarna är att vi lärare: -ska få en ökad insikt om vad språkutvecklande arbetssätt innebär. -ska kunna tillämpa några språkutvecklande modeller. -reflektera över språket i sitt ämne. så att våra elever ska få ökade möjligheter att nå skolframgång.

Kursens upplägg 4 kurstillfällen. 5 september. Kursstart- första introduktion. 2 oktober- Tema- tala. 7 november- Tema- skriva. 4 december- Tema- läsa.

Tema 1: TALA

Lärandeteori: Sociokulturellt perspektiv Lev Vygotskij 1896-1934 Den proximala utvecklingszonen avser varje individs utvecklingspotential. Lärande och språkutveckling går hand i hand och processen sätts igång när vi deltar språkligt aktivt i olika sociala sammanhang II Ii Stöttning (scaffolding) är en tillfällig hjälp som leder eleverna mot nya färdigheter, nya begrepp och nya nivåer av förståelse. ”Det ett barn idag kan göra med stöd, kan hon eller han göra på egen hand imorgon.” Källa: Gibbons , Greppa språket

Lgr 11 Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga 2.2 Kunskaper Läraren ska organisera och genomföra arbetet så eleven ska får stöd i sin språk-och kommunikationsutveckling. 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Språket är nyckeln till skolframgång Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. (Kunskapskrav A för biologi i slutet av år 6) Språket är nyckeln till skolframgång Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. (Kunskapskrav A för samhällskunskap år 9) De olika skolformernas läroplaner är skrivna med utgångspunkt i det faktum att språket spelar en central roll i arbetet med att ge alla elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Eleven kan undersöka några utvecklings- linjer inom kulturmöten, migration, politik levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband… Eleven anger… motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. (Kunskapskrav A för historia i slutet av år 9) Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångsättet på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner med god anpassning till syfte och sammanhang.I redovisning och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar och breddar dem. ( Kunskapskrav A för matematik i slutet av år 9)

Alla lärare behöver förstå vilka språkliga och kognitiva krav som deras texter och uppgifter ställer på eleverna. Stehagen (2014).Språk i alla ämnen.

Vad kännetecknar en språkutvecklande undervisning? Undervisningen är planerad utifrån ämnes- och språkmål. Balans mellan tala, lyssna, läsa och skriva Ämnesinnehåll kopplas till tidigare kunskaper och erfarenheter En rik klassrumsinteraktion Kontextrik undervisning Eleverna ges stöttning Källa: Pauline Gibbons och Maaike Hajer http://www.sigtuna.se/Barn--Utbildning/Skolutveckling-/Sigtunaboxen/ #sigbox

Hur hänger det ihop! BFL IKT- 21 Century learning skills SUA Förhållningssätt Verktyg Förutsättning Undervisningen är planerad utifrån ämnes-och språkmål Balans mellan tala, lyssna, läsa och skriva Ämnesinnehåll kopplas till tidigare kunskaper och färdigheter Eleverna ges stöttning En rik klassrumsinteraktion Kontextrik undervisning Tydliggöra mål och kunskapskrav Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess Skapa aktiviteter som synliggör lärandet Återkoppling som för lärandet framåt Aktivera eleverna som lärresurser för varandra Kunskapsbyggande Självreglering Användning av IKT i lärande Effektiv kommunikation Kollaboration Innovation och problemlösning

Vilka är eleverna? Etnicitet Kön Socioekonomisk bakgrund Olika diagnoser Skolbakgrund Lågpresterande-högpresterande Religion Annan kategorisering?

”Skolans språk är ingens modersmål.” (Monica Axelsson)

Talet är en bro över till skriftspråket!

Från vardagsspråk till skolspråk Vardagsspråket används i informella sammanhang ex. vid matbordet och i samtal med kompisar. Skolspråk är det språkbruk som eleverna möter i skolans undervisning. Under skolgången förväntas eleverna att gå från att tala om här och nu, ett kontextbundet språk, till att använda ett mer specifikt ämnesspråk och uttrycka alltmer abstrakta tankar . Språkutvecklingen är inte en linjär process. Det tar lång tid att utveckla skolspråket och därför behöver vi arbeta parallellt med att bygga ut den språkliga basen samtidigt som eleverna erövrar ämnesspråket. Gibbons(2006). Stärk språket, stärk lärandet. Skolverket (2011). Greppa språket.

Det flerstämmiga klassrummet ”Det flerstämmiga klassrummet är ett klassrum där lärarens röst är en av många röster som ska lyssnas till, där eleverna också lär av varandra och där muntlig och skriftlig användning av språket står i centrum för inlärningsprocessen. Dysthe (). Det flerstämmiga klassrummet. Dialog istället för monolog dvs ge utrymme för diskussion och låt eleverna interagera kring texter. Ställa autentiska frågor dvs frågor som inte på förhand har ett givet svar. Bedömningstekniker inom formativ bedömning och språkutvecklande modeller ökar elevernas möjligheter till språklig interaktion.

Alla elever gynnas av en språkutvecklande undervisning!

Registrering 1. Gå in i ITunes U. 2. Klicka på bibliotek. 3. Välj i blickfånget (längst ned på sidan). 4. Skriv in kurskoden: ETY-6R7-CDA

Grupparbete

Film: Abrahams barn. Ur: Barn av sitt språk. Avsnitt: Hela skolan läser. Uppgift: 1. Skriv individuellt. Vad såg du? Lärarperspektiv – elevperspektiv. Undvik att värdera (4 min). 2. Läs upp det du har skrivit i par. Reflektera tillsammans och skriv in era tankar i AnswerGarden.  (6min). 3. Vad såg vi? Diskussion i storgrupp. 5 min (Modell: EPA –”think-pair-share”)

Kommunikationshjulet Vägen till språk- och kunskapsutveckling lyssna gestalta samtala skriva läsa meta Kommunicera kring VAD? Fritt efter Hoel (2001) Gannå &Sjöqvist 2014) Nationellt centrum för andraspråk

Uppgift tema 1:Tala Du ska välja en övning eller modell inom området Tala, som du ska pröva i klassrummet minst en gång. Vid tillfälle 2 ska du tillsammans i ett kollegialt lärande lyfta dina erfarenheter och reflektioner kring det du har prövat.

Referenser Axelsson, Monica (2010). Vardagsspråk och skolspråk i utveckling. Stockholm: Liber. Gibbons, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Gibbons, P() . Lyft språket, lyft lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Maike Haijjer, Språkinriktad undervisning. Dysthe, O. (1996) Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2011). Greppa språket. www.skolverket.se Skolverket. (). Få syn på språket. www.skolverket.se Stenhagen (2014). Språk i alla ämnen. Stockholm: Gothia Fortbildning.