Kommunmottagna 2014

Efter 10 års tid i Sverige förvärvsarbetar omkring 60 procent av kvinnorna som invandrat som flykting- eller anhöriginvandrare. Bland männen förvärvsarbetar något mer än 60 procent av flyktingarna och omkring 70 procent av anhöriginvandrarna. Utrikes födda som invandrat före 40 års ålder har en förvärvsfrekvens närmare inrikes föddas nivå än vad personer som invandrat efter 40 års ålder har.

Regeringens nya etableringspaket med reformer inom fyra områden - mål: arbete inom två år 1.Snabbt i jobb genom språk, utbildning, validering och bostad. Bättre utbildning i svenska. Effektivare valideringsprocess. Ökade möjligheter till kompletterande utbildning i kombination med praktik och jobb. Aktiva åtgärder mot diskriminering inom arbetslivet. 2. Varje barn och ungdom ska få en bra utbildning i förskola och skola. Ökat stöd till kommuner för att kunna ge nyanlända barn och ungdomar en bra utbildning och sociala stöd. Utveckla sitt modersmål och sina ämneskunskaper parallellt med svenskundervisningen.

3. Alla kommuner ska bidra i mottagandet. Alla kommuner ska vara med och bidra till nyanländas etablering. Kommunerna ska få bättre planeringsförutsättningar vid anvisning av nyanlända och möta rimliga och stabila ekonomiska villkor. 4. Det civila samhället har en nyckelroll. Folkrörelserna och föreningarnas insatser ska ges stöd så att det blir lättare att bidra till ett värdigt flyktingmottagande. Det gäller alltifrån fadderfamiljer och idrottsverksamhet för barn till mentorer med samma yrkesbakgrund och språkkaféer.

Några av de åtgärder som föreslås är: förbättrad svenska för invandrare med fokus på likvärdighet, ett tvådelat kunskapslyft, dels för att nå gymnasiekompetens, dels för validering och komplettering av gymnasie- och eftergymnasial utbildning i syfte att stärka matchningen samt en kunskapssatsning för att motverka bemötande som grundas på fördomar och rasistiskt grundade föreställningar. En särskilt viktig aspekt av steg ett är bemötandefrågor och att motverka rasifieringsprocesser inom arbetsmarknadspolitiken. Flera forskare har visat att tjänstemän inom myndigheter ofta bemöter invandrare utifrån stereotypa och förgivet tagna föreställningar. Det handlar då främst om att individer själva bär på normer som kan påverka handlande i olika situationer. Ny LO-utredning; I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

Fördjupad kartläggning, validering, arbetsmarknadspolitisk bedömning men också på samhällsorientering och socialt stöd. Väl strukturerad samverkan mellan Arbetsförmedling, kommun och individ för att ge förutsättningar för en sammanhållen kedja av insatser med utgångspunkt i en individuell handlingsplan Parallella insatser och aktiviteter med utgångspunkt i individuell handlingsplan. Logisk ordning där kunskap och kompetens kan byggas på successivt. Kontinuerligt stöd som gör det möjligt att komma framåt i etableringsprocessen. Att snabbt klara svenska framstår som särskilt viktigt för att dörrar till andra kompetenshöjande aktiviteter ska kunna öppnas och fungera bra. Särskilt viktigt är också arbetslivskontakter med fokus på matchningskvalitet. LO’s exempel på insatser

Social ojämlikhet i hälsa - ett problem för nysvenskars etablering Både internationellt och i Sverige verkar hälsan vara sämre bland utrikes födda än inrikes födda. Invandrare avstår också oftare från att söka vård trots att de har behov av detta. Den psykiska hälsan har påvisats vara sämre hos flyktinggrupper än inrikes födda i flera europeiska länder då till exempel depressioner, ångest, posttraumatisk stress och sömnsvårigheter är vanligare hos denna grupp än andra. Manliga flyktingar en har en högre relativ risk för dödlighet i hjärt-kärlsjukdom och i yttre omständigheter än andra utrikesfödda har. Utrikesfödda kvinnor har en hög risk för att vårdas på sjukhus på grund av depression efter att ha drabbats av arbetslöshet.

Samverkande framgångsfaktorer kring behovsgruppen utlandsfödda - förutsättningar för delaktighet och etablering Hälsa Ca 1/3 av flyktingar utvecklar fysisk och psykisk ohälsa som kräver vård Ex på insatser: Hälsoskola, hälsosamtal, hälsocoacher, hälsopedagoger, samhälls- och hälsokommunikatörer (modersmål), primärvårdsbaserad hälsoinformation, fysisk aktivitet osv Språk Saknas motivation eller förmåga att lära sig svenska språket behövs alternativa och ibland individuella metoder. Ex på insatser: Suggestopedi, modersmålsundervisning, yrkesinriktad eller praktiskt tillämpad svenskundervisning, deltagarorienterad grupp, tolk, dialog och kommunikation

Delaktighet och påverkan Brist på engagemang i den egna utvecklingen (mot studier eller arbete). Delaktighet skapar mening och motivation. Ex på insatser: Skapa delaktighet i den egna processen, låta deltagaren själv undersöka, förbereda och fråga istället för att ”servera allt” – deltagarorienterad grupp, gruppdynamiskt lärande – lärande ”här och nu” som utgår från deltagarnas egna resurser, kunskaper, färdigheter och idéer, låt deltagaren sätta egna mål och ansvara för att fullfölja upp sin individuella plan, arbeta med utveckling av självkänsla, självförtroende, hopp och tilltro Kompetensutveckling för personal Ökad kunskap om normer, fördomar, diskriminering, likabehandling, jämställdhet, könssegregering, effektiv tolkanvändning, samtalsmetoder, gemensamma förhållningssätt osv.

Europeiska Socialfonden- Norra Mellansverige Programområde 2, 2.3 juni-augusti, 47 milj. Inriktning: De som står långt från arbetsmarknaden (långtidsarbetslösa minst 12 månader), långtidssjukskrivna (minst 12 månader), personer med funktionsnedsättning, nyanlända, utlandsfödda med språksvårigheter Förväntade långsiktiga effekter: Målgruppen närmar sig arbetsmarknaden och/eller etablerar sig i egen försörjning

Europeiska Socialfonden- Västsverige Programområde 2 15 juni – 15 september Inriktning Öka övergångarna till arbete för personer i långtidsarbetslöshet med sammansatt problematik, inom målgrupperna utrikes födda respektive personer med funktionsnedsättning. OBS! Det formella samrådet med strukturfondspartnerskapet är den 12 juni De huvudsakliga inriktningarna liksom inriktningar och avgränsningar inom utlysningarna kan komma att ändras.

Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) Sammanslagning av Europeiska flyktingfonden, Europeiska integrationsfonden och Europeiska återvändandefonden (SOLID). Ska bidra till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet. Målgruppen är tredjelandsmedborgare. AMIF finansierar projekt inom: Mål 1: Asyl Mål 2: Integration och laglig migration Mål 3: Återvändande Under sommaren 2015 förväntas EU-kommissionen anta Sveriges nationella program för AMIF och under hösten 2015 kommer förhoppningsvis den första utlysningen.

AMIF - Specifikt mål 2: Integration och laglig migration Integration Kompetensutveckling och arbetsmarknads- aktiviteter Utvecklar metoder för att kartlägga och validera utländsk utbildning och arbetslivserfarenhet Samarbete mellan relevanta aktörer inom introduktion och integration Kapacitet Utvecklar och utvärderar policyer och strategier kring t.ex. arbetskraftsinvandrare, anhöriga, skyddsbehövande Analysera och mäta effekter av resultat av integrationsinsatser Samverkansprojekt mellan olika aktörer

Logical Framework Approach (LFA) Huvudproblemet: Delproblem 1: - Orsak: - Aktivitet: - Effekt: Delproblem 2: - Orsak: - Aktivitet: - Effekt:

Varför insatser inom samordningsförbund?  Organiseringen av välfärden är sektoriell  Individer behöver ibland helhetslösningar  Oklart ansvar  Saknas gemensamma metoder  Olika mål för myndigheter  Brister i informationsöverföringen  Existerande administrativa gränser: olika budgetar och ansvarsområden  Olika lagar och regelsystem  Olika professionella och organisatoriska kulturer, olika språkbruk etc.  Olika värderingar, attityder och engagemang för samverkan  Revirtänkande och revirbevakning

Kontakt: Marie Andersson