MÅSTE MAN SPARA ALLT? -Gallra i samlingarna

Det här tänker jag prata om… Gallra i de befintliga samlingarna Hur man kan tänka kring insamling och gåvor

VAD ÄR SAMLINGAR? Museiföremål är ett föremål som - är märkt med museikod och inventarienummer - är registrerat enligt föreningens rutiner -föreningen har tagit på sig ansvaret att bevara för framtiden Museiföremålen ingår i föreningens samlingar. Annat som kan ingå är arkivhandlingar, fotografier och byggnader. Dessa registreras/dokumenteras på andra sätt och tas inte upp här

Har samlingen växt er över huvudet? Var inte rädd för att gallra

Gallra bort föremål som är trasiga och bortom all reparation Gallra bort sådant som man har (för) många exemplar av, och som inte har någon proveniens Glöm inte vid en eventuell gallring att man alltid skall kolla först om föremålet har någon proveniens

En liten historia till varning Att gallra bland sina föremål är ibland en nödvändighet, men måste göras med lite eftertanke. Annars kan man riskera att slänga bort något som man senare får ångra

Orgel utan proveniensOrgel med proveniens

Gallra bort föremål som är infekterade av insekter och är svåra att rädda OBS! Det kan vara värt att kolla om grannföreningen är intresserad av något av det man själv har för mycket av! I bästa fall kan man t o m byta till sig något annat som fattas i ens egen samling

Använda föremål som rekvisita?

Rekvisita Rekvisita är föremål som kan användas friare än museiföremål t.ex. på -hantverksdagar och i skolverksamhet, och kan ställas ut utan skydd -Rekvisitaföremål är inte ”sämre” än museiföremål, men fyller en annan funktion i föreningens verksamhet -De har inte lika lång förväntad livslängd -Rekvisitaföremål är mycket viktiga när det gäller förmedling och kunskapsöverföring av t.ex. äldre tiders tekniker och hantverk -Endast föremål som föreningen äger kan vara rekvisita. Deponerade föremål får inte användas som rekvisita

Deposition En deposition innebär att föreningen åtar sig att förvara och vårda ett föremål som tillhör någon annan och som ägaren när som helst kan kräva tillbaka. Det innebär en kostnad för föreningen i form av utrymme och ideell arbetstid

Samla aktivt eller bara ta emot? Finns/fanns det någon lokal industri, hantverkare, konstnär eller liknande vars verksamhet man kan/bör dokumentera? Finns det ”hål” eller brister i samlingarna som kan kompletteras? Låt det bli känt i lokalpressen att ni söker efter föremål Se till att det finns beredskap för att ta emot de saker som kommer in, och tänk också igenom noga vad föreningen inte vill ha

Ta emot gåvor- och tacka nej… Vad tillför föremålet samlingarna? Finns det liknande föremål i samlingarna, och i sådana fall - är dessa väldokumenterade? Har föremålet någon anknytning till hembygds- föreningens insamlingsområde? Tillför föremålet kunskap som föreningen saknar och behöver? Om man redan har ett liknande föremål kan man ta in ett nytt som rekvisita – men detta måste tydligt framgå till givaren Har föreningen resurser att ta hand om föremålet på ett bra sätt, och har man förvaringsutrymme för det?

Om man känner sig tveksam på ovanstående punkter kan det vara bättre att tacka nej till gåvan

Rutiner Insamlingspolicy Utse en förvärvsgrupp eller kommitté

Hanteringen då ett föremål tas emot 1. Förvärvskvitto skrivs 2. Registrering på blankett eller annan rutin som föreningen har 3. Märkning 4. Föremålet placeras i lokalerna (magasinering)

Registrering pågår…

Hembygdsmuseum

Länkar, litteratur och tips ICOMS etiska regler SHFs mall för gåvobrev Råd och rekommendationer från Skånes hembygdsförbund Exempel på hur en insamlingspolicy kan se ut Skånes mall för förvärvskvitto Flödesschema för gallring eqY3H9cMTc5vv4GfZ*pTAUnmJhhzJYtvW88U07a6imPrpVj8Xvc*YfOz9eIhBu1OoAzqDrql3kF07JfsuUUVu/Fldesschemaga llring_ pdf Gallring i museisamlingar, Sandra Bergsten Göteborg : Univ., institutionen för kulturvård, 1996, Svenska 57 s. Serie: Göteborgs universitet, Institutionen för kulturvård, ;1996:24